Var kan man söka hjälp

Skriv ut (ca 14 sidor)
Skriv ut

Vart vänder man sig?

Vart vänder man sig?

Här kan du söka hjälp om du är ung och mår dåligt

Är du ung och mår dåligt? Kanske behöver du söka hjälp och stöd för att komma vidare. Ibland kan det räcka att prata med någon i telefon. I andra fall kanske du behöver någon form av behandling, som till exempel läkemedel eller samtalsterapi.

Vart du ska vända dig beror på hur gammal du är och vilka problem du har. Känner du dig osäker på vem du bör kontakta kan du alltid ringa sjukvårdsrådgivningen på telefonnummer 1177.

Vill du läsa mer om psykiatriska sjukdomar, behandlingar och praktiskt stöd? Besök gärna våra temasidor om psykisk hälsa.

Barn under 6 år

Om du som förälder eller närstående är orolig för ett barn under 6 år och vill ha hjälp och stöd kontaktar du i första hand barnhälsovårdenfamiljecentralen eller barn- och ungdomspsykiatriska mottagningen.

Barn och unga mellan 6 och 18 år

Du som går i skolan kontaktar elevhälsan, vårdcentralen eller ungdomsmottagningen. Det går också att kontakta barn- och ungdomspsykiatrisk mottagning direkt. Det behövs ingen remiss.

Är du 6 till 20 år, bor i Forshaga, Grums, Hammarö, Karlstad eller Kil och mår dåligt kan du kontakta Första linjen unga i Karlstad.

Är du 0 till 25 år, bor i Hagfors och mår dåligt kan du vända dig till Visit Hagfors.

Unga vuxna över 18 år

Är du över 18 år kontaktar du ungdomsmottagningen, vårdcentralen eller en psykiatrisk mottagning för vuxna.

Är du 18 till 25 år, bor i Arvika och mår dåligt kan du vända dig till psykiatrisk mottagning för unga vuxna i Arvika.

Fäll ihop

Barnhälsovården

Barnhälsovården

Till oss kan du vända dig med frågor om ditt barns hälsa och utveckling. Vi tar emot små barn, upp till sex års ålder.

Barnhälsovård, Landstinget i Värmland

Fäll ihop

Stödgrupper för barn och unga i sorg

Stödgrupper för barn och unga i sorg

När någon i familjen dör blir ingenting sig likt. Då kan det hjälpa att träffa andra som varit med om samma sak och som vet vad det handlar om. Du kan träffa andra genom våra grupper.

Sorg

Sorg och saknad känns olika för alla. I grupperna har vi aktiviteter med olika teman och pratar om det som hänt, vad som blivit annorlunda och vad som hjälper i sorgen.

Så gör vi i grupperna

Vi har åldersindelade grupper för barn och unga mellan 5 och 20 år. Vuxna träffar samtidigt andra föräldrar i samma situation.

Vi träffas på lekterapin på Centralsjukhuset i Karlstad vid 8 tillfällen efter klockan 16.

Stödgrupperna är ett samarbete mellan landstingets onkologiklinik och rehabiliteringsenhet samt Svenska kyrkan.

Är du intresserad?

Du kan när som helst anmäla ditt intresse. Vi startar nya grupper när det är tillräckligt många deltagare anmälda. Preliminärt startdatum är den 17 oktober 2017.

Skicka dina kontaktuppgifter till: barnisorg@liv.se, så kontaktar vi dig, eller ring Anna-Karin Berglind, sjukhuskyrkan, 054-61 58 04.

Fäll ihop

Familjecentralen

Familjecentralen

Familjecentralen är en mötesplats för vuxna och barn. Hit kan du som förälder vända dig bara för att prata med någon eller för att få hjälp och stöd om du behöver det. Det kan vara frågor som rör barnen, föräldraskapet och familjen. Detta är också en plats där man kan träffas och umgås med andra familjer.

Hos oss samverkar landstinget och kommunen för stöd till familjer. Barnavårdscentral, barnmorskemottagning, preventivmedelsrådgivning, socialtjänstens stöd till familjer, öppen förskola och ungdomsmottagning finns här. Även kyrkan eller föreningslivet är delaktiga.

Familjecentraler i Värmland

Fäll ihop

Elevhälsan

Elevhälsan

Hos elevhälsan kan du få hjälp med allt som rör hälsan. Hit kan du också vända dig bara för att prata med en vuxen eller för att få hjälp och stöd.

Hos elevhälsan arbetar sjuksköterska, läkare, psykolog, kurator och specialpedagog. Elevhälsa finns på alla skolor.

Varje elev ska också få gå på hälsobesök. Elevhälsan ska arbeta förebyggande och hälsofrämjande.

Kontakt elevhälsan

Arvika kommun
Eda kommun

Filipstads kommun

Forshaga kommun

Grums kommun

Hagfors kommun

Hammarö kommun

Karlstads kommun
Kils kommun
Kristinehamns kommun

Munkfors kommun

Storfors kommun

Sunne kommun

Säffle kommun

Torsby kommun

Årjängs kommun

Våga berätta - för barn

Här finns texter skrivna för barn, vissa även i sagoform. Om du mår dåligt eller har det jobbigt ska du inte behöva vara ensam. Det kan bli bättre och du har rätt att få hjälp. Tema Våga berätta.

Fäll ihop

Ungdomsmottagningen

Ungdomsmottagningen

Till oss kan du vända dig med frågor om till exempel oro, mobbing, kärlek, skolan, kompisar, sex och samlevnad, familjen, preventivmedel, droger, alkohol och graviditet. På mottagningen finns barnmorskor, kurator och allmänläkare. Mottagningen är till för dig, från tonåring upp till och med att du blir 23 år. Vi har tystnadsplikt och är till för dig.

UMO.se, Ungdomsmottagningen på nätet

UMO.se, ungdomsmottagningen på nätet är en webbplats för alla mellan 13 och 25 år. Här kan du till exempel läsa om sex, alkohol, kroppen och att må dåligt.

UMO.se, Ungdomsmottagningen på nätet

Fäll ihop

Vårdcentralen

Vårdcentralen

Till vårdcentralen kan du vända dig med frågor och problem som rör din hälsa under livets alla skeden. Det kan vara att du mår dåligt eller vill ha hjälp med att sluta röka, dricka mindre alkohol eller gå ner i vikt. Här finner du till exempel sjuksköterska, läkare, kurator, psykolog och tobaksavvänjare.

Vårdcentraler, Värmlands län

Fäll ihop

Barn- och ungdomspsykiatrisk mottagning (BUP)

Barn- och ungdomspsykiatrisk mottagning (BUP)

Vid allvarligare psykiska besvär kan du vända dig direkt till den psykiatriska vården. Är du under 18 år vänder du dig till barn- och ungdomspsykiatriska mottagningen (BUP). 

Ett vanligt sätt att komma i kontakt med oss är att någon i familjen ringer. Ibland kan ett samtal med rådgivning på telefon vara ett tillräckligt stöd. Ofta räcker det med några samtal, ibland behövs det mer insatser. Vi tar emot patienter från hela Värmland.

Du kan själv beställa tid på mottagningen eller komma med hjälp av remiss.

Om du söker utan remiss är det alltid bra att ringa först för att personalen ska kunna göra en bedömning av vilket behov du har.

Barn- och ungdomspsykiatrisk mottagning, Värmlands län

Fäll ihop

Psykiatrisk mottagning för vuxna

Psykiatrisk mottagning för vuxna

Om du är 18 år eller äldre vänder du dig till psykiatrisk mottagning för vuxna.

Fäll ihop

Kommunens socialtjänst

Kommunens socialtjänst

Varje kommun har ett ansvar för de medborgare som bor och lever i kommunen. Kommunen erbjuder stöd för människor i alla åldrar och livssituationer - barn, ungdomar, familjer, äldre och personer som har en funktionsnedsättning.

Till kommunens socialtjänst kan du vända dig om det till exempel finns misstankar om att ett barn far illa.

Socialtjänsten består av vård, äldreomsorg, stöd till missbrukare, stöd och service till personer med funktionsnedsättning och även individ- och familjeomsorg. Varje kommun ansvarar för att detta sköts och att alla som bor i kommunen får den hjälp och det stöd som behövs. Dessa uppgifter kan därför se olika ut från kommun till kommun

Fäll ihop

Akut läge

Akut läge

Om du mår mycket dåligt och behöver omedelbar hjälp ska du kontakta en psykiatrisk akutmottagning.

Om du är under 18 år och behöver akut hjälp kan du under dagtid vända dig till barn- och ungdomspsykiatrin (BUP). Behöver du akut hjälp av barn- och ungdomspsykiatrin under kvällar, nätter och helger ska du ringa landstingets växel 054-61 50 00 och be att få prata med joursjuksköterskan hos barn- och ungdomspsykiatrin.

Om du är över 18 år och har akuta psykiska problem, och inte kan få hjälp på din vårdcentral, vänder du dig till närmaste psykiatriska öppenvårdsmottagning (se länkar under rubriken Allvarliga psykiska problem). Utanför deras telefontider kan du vända dig till psykiatriska akutmottagningen, som har öppet dygnet runt alla dagar i veckan.

När rådgivningspersonalen hos psykiatriska akutmottagningen bedömer att du bör träffa en läkare inom psykiatrin kan du få tid på vår akutmottagning i Karlstad, antingen samma dag eller nästkommande dag.

Om du eller någon annan är i behov av omedelbar hjälp till följd av akut sjukdom eller skada - ring nödnumret 112.

Fäll ihop

Utsatt för våld eller hot om våld

Utsatt för våld eller hot om våld

Om man blivit utsatt för våld eller hot om våld finns det många som kan hjälpa. Det gäller både vid fysiska och psykiska skador. Man kan alltid vända sig till hälso- och sjukvården. Man kan också vända sig till en nationell stödorganisation för att få råd och stöd.

Ring alltid nödnumret 112 vid akuta nödsituationer där det är fara för liv. Om det inte är akut, ring 114 14 till Polisen.

Vad är våld?

Våld är varje handling riktad mot en annan person, som genom att den skrämmer, smärtar, skadar eller kränker, får personen att göra något mot sin vilja, eller avstå från att göra något.

Olika former av våld:

  • Fysiskt våld är varje form av oönskad fysisk beröring och fysisk handling som skadar och orsakar fysisk smärta. Det kan vara allt från slag till knuffar och luggningar.
  • Sexuellt våld är när någon blir tvingad att delta i eller se på sexuella handlingar mot sin vilja eller i oförenlighet med sin mognad.
  • Psykiskt våld är kränkningar med ord och handlingar. Psykiskt våld kan ta sig många olika uttryck. Det kan handla om verbala kränkningar, isolering, hot och kontroll av olika slag. Det psykiska våldet kan också vara materiellt som aggressiva handlingar riktade mot materiella ting som skapar oro och rädsla. Det kan även vara utagerande svartsjuka och att bli förföljd/terroriserad av en partner eller före detta partner.
  • Ekonomiskt förtryck av en närstående ses också som våld. Det kan uttryckas genom ekonomiska hot, begränsningar av gemensamma ekonomiska tillgångar eller att tvinga någon att utföra ekonomiska olagligheter.
  • Materiellt våld handlar om att våldsutövaren slår i dörrar eller väggar, eller slår sönder saker, på ett sätt som är skrämmande och/eller kränkande. Kan också handla om att våldsutövaren förstör ägodelar som är särskilt viktiga för partnern.
  • Latent våld, även om fysiska våldshandlingar sällan inträffar kan våldet vara ständigt närvarande i kraft av sin möjlighet. Detta kan uttryckas exempelvis genom kroppsspråk, gester eller uttalanden.
  • Försummelse kan vara avsiktliga handlingar som kan leda till lidande, ohälsa och sjukdom, så som exempelvis felaktig medicinering eller undanhållande av nödvändig medicin samt att inte få hjälp med hygien eller måltider. 

Våld mot barn

Våld mot barn kan vara fysiskt, psykiskt, sexuellt eller ta sig i uttryck som omsorgssvikt. Det vill säga att vårdnadshavare brister i sin omsorg om barnet. Barn som bevittnar våld i nära relationer definieras som utsatta för psykisk misshandel och räknas som ett brottsoffer.

Våld mot barn är ett stort folkhälsoproblem och en allvarlig kränkning av barns mänskliga rättigheter. Våldet hotar barns utveckling och hälsa på både kort och lång sikt.

Särskilt utsatta grupper

  • Barn
  • Personer med funktionsnedsättning
  • Personer med psykisk sjukdom
  • HBTQ-personer
  • Personer med missbruksproblem
  • Gravida kvinnor
  • Personer som lever i miljöer där hedersrelaterat våld förekommer
  • Äldre personer

 Varför är det svårt att lämna en relation där våld förekommer?

När våldet i en relation övergår till att bli ett naturligt inslag i vardagen, för båda parter, har man gått in i en process som kallas normaliseringsprocessen. Våldet upplevs som ett normalt inslag i vardagen. Övergången sker oftast gradvis. Genom hot och kontroll minskas den utsattes utrymme.

För båda parter förskjuts gränserna för vad som kan accepteras. Personen som är utsatt omtolkar perioderna utan våld som positiva just för att de saknar våld. Våldet normaliseras. Typiska inslag är kontroll, isolering, och växling mellan värme och våld. Denna process ser oftast ut på liknande sätt vid partnervåld i samkönade relationer.

Att den person som är utsatt stannar kvar i en relation där våld förekommer kan bero på

  • rädsla för värre misshandel, till och med för att bli dödad
  • konsekvenserna för barnen, deras ”rätt” till den andra föräldern
  • rädsla för ensamhet
  • ekonomiska svårigheter
  • skuld och skam
  • att man är psykologiskt nedbruten
  • hoppet om en förändring

Vem utövar våld?

Kontroll och maktbehov är den yttersta drivkraften bakom utövandet av det grövsta våldet i nära relationer. Genom fysiskt, psykiskt, sexuellt och materiellt våld kontrolleras offrets beteende och handlingsfrihet.

Våld förekommer även i samkönade relationer.

Nationella stödorganisationer

BRIS - barnens rätt i samhället

Till BRIS - Barnens rätt i samhället, kan man ringa, maila och chatta om vad som helst, ingenting är för stort eller för litet, för konstigt eller för vanligt. En vuxen på BRIS svarar i telefon, svarar på mailet eller chattar. Man är alltid anonym. BRIS är till för alla upp till 18 år.

Telefonnummer för alla upp till 18 år, 116 111

BRIS vuxentelefon - om barn, 0771-50 50 50

Brottsofferjouren

Brottsofferjourernas Riksförbund (BOJ) är en ideell organisation som arbetar för bättre villkor för brottsoffer. Arbetet baseras på internationella konventioner avseende mänskliga rättigheter. Det finns drygt 100 lokala brottsofferjourer i Sverige. Brottsofferjouren har telefonnummer 0200-212 019.

Brottsoffermyndigheten

Brottsoffermyndigheten är en webbplats där man hittar råd och information om rättigheter och möjligheter till att få hjälp och stöd. Här finns bland annat information om lagar rörande sexualbrott och hur man går tillväga för att göra en polisanmälan. 

Kvinnofridslinjen

Kvinnofridslinjen är en nationell stödtelefon för de som utsatts för hot, våld eller sexuella övergrepp. Även anhöriga och vänner till utsatta kan ringa. Kvinnofridslinjen har öppet dygnet runt och man ringer gratis oavsett var man bor. Samtalet syns inte på telefonräkningen. Till Kvinnofridslinjen kan man ringa och tala med någon om sina upplevelser eller ställa frågor. Telefonnumret till Kvinnofridslinjen är 020-50 50 50

De som svarar är socionomer eller sjuksköterskor med vana att möta människor i kris eller i svåra livssituationer. De har tystnadsplikt och man kan vara anonym.

Polisen ”Kom till oss” 

Polisens informationssida om brott i nära relationer. Kom till oss, polisens informationssida om brott i nära relationer. Här kan du som är utsatt ta reda på mer om vad du har för rättigheter och om hur polisen kan hjälpa dig. Också du som är vittne kan hitta information om vad du kan göra om du misstänker att någon i din närhet är utsatt.

RFSL Brottsofferjour

Genom RFSL:s brottsofferjour kan du få stöd och hjälp med det våld du varit med om. Våld mot homosexuella, bisexuella och transpersoner (hbt-personer) kan ske på flera olika sätt. Det kan till exempel handla om partnervåld, hatbrott eller hedersrelaterat våld. Telefonnumret till RFSL Brottofferjour är 020-34 13 16.

Riksföreningen stödcentrum mot incest

Riksföreningen stödcentrum mot incest är en förening för personer som varit utsatta för sexuella övergrepp. Föreningen har en telefonjour 08 - 696 00 95 dit man kan ringa för att få stöd. Alla som svarar i jourtelefonen har själva varit utsatta för sexuella övergrepp.

Sveriges kvinno- och tjejjourers riksförbund

Sveriges Kvinno- och tjejjourers Riksförbund, SKR, är ett riksförbund för kvinnojourer, tjejjourer, anhörigföreningar och andra föreningar som vill motverka mäns våld mot kvinnor. Förbundet är partipolitiskt och religiöst obundet. På hemsidan finns telefonnummer till lokala kvinno-/tjejjourer. En nationell mailjour finns också.

Terrafem

Terrafem är en ideell organisation som arbetar för kvinnors och flickors rätt att leva utan mäns våld och dominans, och driver Sveriges enda rikstäckande jourtelefon för kvinnor med utländsk härkomst. För närvarande kan kvinnor få stöd och råd på 43 språk.

Terrafem är till för den som har blivit misshandlad, våldtagen, trakasserad, hotad, riskerar tvångsgifte, begränsas i sitt livsutrymme eller på annat sätt känner sig utnyttjad av sin make, sambo, pojkvän, pappa, bror eller annan släkting.

Man kan kontakta Terrafem på den rikstäckande jourtelefonen 020- 52 10 10. Samtalet syns inte på telefonräkningen. Man kan ringa från en fast telefon eller från en mobiltelefon. Samtalet är gratis och man kan vara anonym när man ringer. De som svarar i telefonen har tystnadsplikt.

Stöd i Värmland

Om man är ung - vart vänder man sig?

Om man är ung och är utsatt för våld eller hot om våld kan vända sig till någon man har förtroende för, till exempel på skolan eller fritids. Det kan vara en lärare, skolsköterskan, en fritidspedagog, ledare eller skolkurator.

Om du är från tonåring upp till och med att du blir 23 år kan du söka hjälp på ungdomsmottagningen.

Hälso- och sjukvården hjälper till med:

  • att ta hand om fysiska skador.
  • stöd- och krissamtal.
  • vägledning och hänvisning till andra hjälpinstanser.
  • att dokumentera skador.

Vid livshotande skador ringer man 112, där även socialjour kan nås.

Brottsofferjouren i Värmland

Kvinnojourer och tjejjourer i Värmland

Värmlands Mansforum/Karlstads mansjour

Krismottagning för män                                       

Hammarö, Forshaga, Karlstad, Kil - telefon 054- 18 01 54

Kristinehamn, Storfors - telefon 070-252 29 61, epost krismottagning@kristinehamn.se

Hagfors, Sunne, Munkfors, Torsby - telefon 0563- 54 12 16, 54 12 26, 54 12 27

Samtalsakuten

Socialförvaltningar i Värmland

Om man själv utövar våld - var kan man få hjälp?

Man kan alltid vända sig till hälso- och sjukvården, till exempel sin vårdcentral eller en ungdomsmottagning. Man kan också kontakta Socialförvaltningen i sin hemkommun.

Fäll ihop

Telefonjourer och rådgivning

Telefonjourer och rådgivning

Om du inte vill prata med någon närstående om hur du mår kan det vara en bra början att tala med någon i en telefonjour. Här finns någon som lyssnar och som kan ge råd och stöd i hur du ska komma vidare och vart du kan vända dig.

Fäll ihop

Patient- och anhörigföreningar

Patient- och anhörigföreningar

Via en patient- eller anhörigförening kan du träffa andra som är i samma situation. Det finns både rikstäckande föreningar och lokala föreningar i Värmlands län.

Länk till rikstäckande och lokala föreningen

Fäll ihop
Skriv ut (ca 14 sidor)
Senast uppdaterad:
2017-09-20
Redaktör:

Ulrika Svanberg