Karpaltunnelsyndrom

Skriv ut (ca 7 sidor)

Karpaltunneln är en kanal som finns mellan flera ben och ett kraftigt ledband i handloven. Genom kanalen går en viktig nerv, medianusnerven, och senor till fingrarnas muskler. Karpaltunnelsyndrom orsakas av att nerven har kommit i kläm när utrymmet har minskat.

Skriv ut

Karpaltunnelsyndrom är vanligt, men sällan allvarligt. Besvären är vanligast i medelåldern.

Symtom

Symtom

Det vanligaste symtomet vid karpaltunnelsyndrom är domningar och stickningar i händerna och fingrarna, framför allt på nätterna. Du kan vakna på grund av besvären och känna dig tvungen att skaka liv i handen, som känns helt avsomnad.

Besvären kan kännas obehagliga men är sällan allvarliga. Ibland kan de vara tecken på andra sjukdomar, till exempel minskad hormonproduktion från sköldkörteln.

Nedsatt känsel och fumlighet

Det är vanligt att du får nedsatt känsel i fingrarna. Du kan få domningar och stickningar i handen och de fingrar som nerven går till. Det kan i sin tur göra att du blir fumlig i handen och lätt tappar saker eller har svårt att få grepp om små föremål.

Framför allt tummen brukar förlora sin vanliga styrka. Musklerna i handens tumsida kan förtvina något. Det kan också göra ont i handen och handleden. Ibland kan smärtan stråla ända upp mot axeln. Handen kan också kännas torrare än vanligt.

Fäll ihop

När och var ska jag söka vård?

När och var ska jag söka vård?

De allra flesta som har karpaltunnelsyndrom behöver inte söka vård eftersom besvären brukar gå över av sig själv med egenvård.

Kontakta en vårdcentral om du har ett eller flera av följande besvär som inte försvinner inom ett par veckor eller som förvärras snabbt:

  • domningar
  • fumlighet
  • nedsatt kraft.

Om det är helg kan du vänta tills det blir vardag. Du kan kontakta många mottagningar genom att logga in.

Ring telefonnummer 1177 om du vill ha sjukvårdsrådgivning. Då kan du få hjälp att bedöma symtom eller hjälp med var du kan söka vård.

Fäll ihop

Vad kan jag göra själv?

Vad kan jag göra själv?

Ta en kort paus om du börjar känna dig trött i händerna eller armarna när du använder dem aktivt. Du kan pröva om det lindrar besvären att vila eller göra något annat med händerna och armarna en stund. På så sätt undviker du att överbelasta dem.

Träna att använda den andra handen

Vissa arbetsuppgifter som du brukar göra med en hand kan du kanske med lite träning göra lika bra med den andra handen.

Använd handledsstöd

Det är bra om du försöker undvika att ha handlederna kraftigt böjda när du sover. Till din hjälp kan du använda ett handledsstöd under natten. Du kan köpa ett handledsstöd på apotek eller i sjukvårdsaffärer.

Fäll ihop

Undersökningar

Undersökningar

När du sökt vård får du genomföra olika undersökningar hos läkaren.

Nervernas och musklernas funktion prövas genom olika tester. Domningar och stickningar som du har känt nattetid brukar kunna framkallas genom att handleden böjs maximalt under någon minut. Läkaren kan också klappa eller slå mot insidan av handloven med fingertopparna. Ofta räcker det med sådana enkla undersökningar för att du ska kunna få rätt diagnos.

Du kan också ha svårt att uppfatta vibrationer mot fingrarna. Hur känslig du är för beröring i fingertopparna kan testas med ett gem eller en mjuk borste.

Den som undersöker kan genom styrkan i tumgreppet bedöma hur påverkad din muskulatur har blivit. Om du till exempel har haft besvären under en längre tid går det att se om musklerna i handflatan blivit tunnare. Det gäller framför allt muskulaturen i handflatans tumsida, alltså den förtjockning som man vanligtvis ser under tummen.

Andra undersökningar

Ibland är det inte är helt klart vad stickningarna och domningarna i handen beror på. Då kan läkaren skriva en remiss så att du får göra fler undersökningar.

En sådan undersökning kallas elektroneurografi eller ENG och mäter hur nervimpulsen sprids i medianusnerven. Undersökningen kan inte säkert visa om du har karpaltunnelsyndrom, men den kan visa hur skadad nerven är. ENG görs på ett fysiologiskt laboratorium, som ofta finns på ett sjukhus.

Du kan också få reda på om vissa sjukdomar eller brister orsakar besvären genom att lämna blodprov. Det kan till exempel vara diabetes, att sköldkörteln inte fungerar som den ska eller att du har brist på järn, vitamin B12 eller folsyra.

Undersökningarna utesluter andra orsaker

Symtomen kan även bero på annat än karpaltunnelsyndrom, till exempel besvär från nacken eller tryck på medianusnerven i underarmen. För att du ska kunna få rätt diagnos och behandling måste läkaren vara säker på att symtomen inte har dessa orsaker.

Fäll ihop

Behandling

Behandling

Det finns olika möjligheter att behandla karpaltunnelsyndrom. Vilken behandling som passar bäst är olika från person till person. Den vanligaste behandlingen är att du får använda ett särskilt utformat handledsstöd. Men ibland kan du få behandling av en fysioterapeut eller arbetsterapeut.

Du får en remiss till en ortoped eller kirurg om läkaren bedömer att du behöver bli opererad.

Stödskena vid lättare besvär

Ibland räcker det med ett handledsstöd, som antingen får sitta på dygnet runt eller bara på nätterna. Handledsstödet, eller skenan, håller handen i ett läge som inte är påfrestande. Skenan förhindrar också att du böjer handleden för kraftigt. En arbetsterapeut kan hjälpa till att prova ut och göra en sådan skena.

Gravidas besvär försvinner

Om du har fått besvär under din graviditet försvinner symtomen oftast en tid efter förlossningen. Du kan tillfälligt använda ett handledsstöd som gör att det känns bättre.

När böjsenorna är inflammerade

Behandling med inflammationshämmande tabletter kan hjälpa om det finns säkra tecken på att böjsenorna är inflammerade.

Kortisonspruta hjälper ibland

En spruta med kortison i karpaltunneln kan minska besvären, men oftast bara tillfälligt. Det är olika från person till person vad som passar bäst. Läkaren ska därför rekommendera den behandling som är mest lämplig för dig.

Andra typer av behandling

Karpaltunnelsyndrom kan också behandlas av till exempel en fysioterapeut eller en arbetsterapeut som kan ge olika typer av behandling, till exempel ergonomisk träning.

Du kan också få behandling av en kiropraktor eller en naprapat som ofta ger manuell terapi. Den syftar till att förbättra utrymmet i karpaltunneln så att trycket i nerven minskar. Det finns inte övertygande bevis för att manuell terapi hjälper.

Operation

En del behöver bli opererade. Under operationen gör kirurgen ett snitt över karpaltunneln och skär av ledbandet som täcker den. Det minskar trycket på nerven.

Det avskurna ledbandet läker sedan av sig själv i ett lätt isärglidet läge genom att ny vävnad bildas däremellan. Detta gör att ledbandet blir lite längre än det var från början, vilket gör att det blir större utrymme för nerven under ledbandet. Handens rörlighet påverkas inte av att ledbandet blivit längre.

Operationen går snabbt

Själva operationen görs med öppen kirurgi eller med hjälp av titthålskirurgi och tar ungefär 15 minuter.

Du är vaken under operationen och bedövas innan antingen direkt i blodet eller med lokalbedövning. Lokalbedövning innebär att du får bedövningsmedel insprutat i närheten av medianusnerven. Det görs i handleden och längs det snitt som kommer att göras i handflatan. När du ska få bedövning direkt i blodet måste du först få en kanyl i handryggen eller i armvecket på den arm som ska opereras.

Hjälpmedel under operationen

Efter att du fått bedövning lindar läkaren din hand och arm med en gummilinda för att pressa bort så mycket blod som möjligt. Ibland kan du i stället få hålla armen uppsträckt en stund. Du får sedan en så kallad manschett på armen som pumpas upp.

Om du får bedövning direkt i blodet lindas armen innan du får bedövningen. Manschetten får då dubbla uppgifter. Den ska dels hålla blodet från armen och dels hindra bedövningsmedlet från att nå resten av kroppen. På så vis blir bara armen och handen bedövade.

Trycket på armen blir därmed så pass högt att det hindrar blodet från att åter rinna ner i armen när gummilindan tas bort. Det kallas att operera blodtomt, vilket gör det mycket lättare för läkaren att operera eftersom sikten inte skyms av blödningar.

Efteråt kan det göra lite ont

Bedövning som du fått direkt i blodet släpper cirka tio minuter efter att manschetten tagits bort, medan lokalbedövning släpper efter några timmar. Då kan du få lite ont. Vanligtvis kan det räcka om du under de första dygnen efter operationen tar lättare smärtstillande tabletter som innehåller paracetamol.

Efter operationen kan du få ett förband som gör att du håller handleden stilla. Förbandet ska sitta kvar mellan tio dagar och två veckor. Det kan ta tid innan du känner dig bra.

Undvik överbelastning efter operation

I samband med att förbandet tas av avlägsnas även stygnen. Du kan sedan få ett enklare förband. Det är viktigt att du fortsätter att vara försiktig med handen. Du ska undvika överbelastning, speciellt under de första veckorna efter operationen.

Du kan behöva vara sjukskriven om du till exempel har ont eller känner dig svullen. Själva såret brukar vara läkt efter cirka två veckor. 

Olika lång tid innan man blir helt bra

Det symtom som försvinner först brukar vara domningen, medan fumligheten och kraftlösheten kan vara kvar flera månader efter operationen. Speciellt om du haft besvär länge innan du opererades brukar det ta längre tid innan du så småningom blir bra. Ibland kan man få en bestående svaghet i tummens muskler.

Besvären kan komma tillbaka

Ibland kan besvären komma tillbaka trots att du har blivit opererad. Det kan hända till exempel om du har ledgångsreumatism. Då svullnar vävnaderna lätt upp så att det blir trångt i karpaltunneln igen. Det kan också hända om du efter operationen återgår alltför snabbt till ett arbete där du överbelastar handen.

Rökstopp minskar riskerna

Om du röker är vinsterna många med att göra uppehåll inför operationen. Såren läker bättre och det minskar risken för infektioner, dessutom återhämtar du dig snabbare efter operationen. Om det finns möjlighet bör du helst göra uppehåll åtta veckor före och efter operationen. Du kan prata med din läkare om du behöver hjälp och stöd.

Fäll ihop

Vad beror det på?

Vad beror det på?

  • Karpaltunneln

    Karpaltunneln är en trång kanal där senor och medianusnerven passerar.

    Mer information
    karpaltunnel

    Karpaltunneln är en trång kanal som bildas av handlovens ben och ett kraftigt ledband. I kanalen under ledbandet passerar en nerv som kallas medianusnerven till tummen, pekfingret, långfingret och delar av ringfingret. Där går även nio senor till de muskler som böjer fingrarna. Karpaltunnelsyndrom orsakas av att det blir ett tryck mot medianusnerven i denna kanal.

Karpaltunneln är en kanal som bildas av handlovens ben och ett kraftigt ledband. Benen ligger formade som en ränna, och rännan täcks av det strama ledbandet. På så sätt bildas en tunnelliknande kanal, karpaltunneln. I denna kanal passerar en viktig nerv som kallas medianusnerven till tummen, pekfingret, långfingret och en del av ringfingret. Där går även nio senor till de muskler som böjer fingrarna. Karpaltunnelsyndrom orsakas av att det blir ett tryck mot medianusnerven i denna kanal.

Svullnad klämmer ihop nerven

Eftersom nerven har begränsad plats i karpaltunneln finns det risk att den kommer i kläm om utrymmet minskar. Att utrymmet i karpaltunneln minskar kan bland annat bero följande:

  • Senhinnorna runt böjsenorna är svullna på grund av en inflammation.

  • Du har en inflammatorisk eller reumatisk ledsjukdom i handlovens leder, vilket gör att mjukdelarna i kanalen svullnar.

  • Vätska har samlats i kroppen på grund av graviditet eller andra hormonförändringar.

  • Du har, eller har haft, en svullnad i kanalen i samband med skador på mjukdelarna eller benbrott i handleden.

Ofta går det inte att finna någon förklaring till varför det har blivit ett ökat tryck på nerven.

Kan bero på andra sjukdomar

Karpaltunnelsyndrom är vanligare om du har diabetes. Symtomen är också vanligare om du har ledgångsreumatism eller minskad hormonproduktion från sköldkörteln, hypotyreos.

Vibrerande verktyg kan orsaka besvär

Det är vanligt att du får karpaltunnelsyndrom i den hand som du använder mest. Det beror på att besvären har att göra med att du har belastat den handen. Vänsterhänta får till exempel oftast besvär i sin vänstra hand. Men du kan även få besvär med den andra handen än den du belastar mest, och ibland är båda händerna påverkade.

Ofta kommer besvären utan någon speciell anledning, men ibland kan det bero på att du har jobbat långa pass med vibrerande verktyg eller gjort upprepade rörelser med handen.

Vanligt hos gravida

Hos gravida personer är karpaltunnelsyndrom relativt vanligt, främst från sjätte graviditetsmånaden och framåt. Orsaken är de hormonförändringar som du får under graviditeten. Obalansen i hormonerna påverkar kroppens vätskebalans och kan göra att det samlas mer vätska i kroppens vävnader. Det kan i sin tur orsaka tryck på nerven.

Fäll ihop

Påverka och delta i din vård

Påverka och delta i din vård

Som patient har du enligt patientlagen möjlighet att påverka din vård.

Du kan söka vård på vilken vårdcentral eller öppen specialistmottagning du vill i hela landet. Ibland krävs det remiss till den öppna specialiserade vården.

Du ska förstå informationen

För att du ska kunna vara delaktig i din vård och behandling är det viktigt att du förstår informationen du får av vårdpersonalen. Ställ frågor om du inte förstår.

Även barn ska vara delaktiga i sin vård. Ju äldre barnet är desto viktigare är det.

Du har möjlighet att få hjälp av en tolk om du inte pratar svenska. Du har också möjlighet att få hjälp av en tolk om du har en hörselnedsättning. 

Om du behöver hjälpmedel ska du få information om vad som finns och hur du får det.

Fäll ihop
Skriv ut (ca 7 sidor)
Senast uppdaterad:
2017-11-02
Redaktör:

Ernesto Martinez, 1177 Vårdguiden

Granskare:

Isam Atroshi, läkare, specialist i handkirurgi, Ortopediska kliniken, Hässleholm och Kristianstad

Illustratör:

Kari C Toverud, certifierad medicinsk illustratör, Oslo, Norge