Förlossningsrädsla

Skriv ut (ca 7 sidor)

Många känner oro inför en förlossning. Du som är gravid kanske är rädd för att förlora kontrollen, för smärtan eller för att barnet eller du själv ska skadas. En del är så rädda för förlossningen att det påverkar hela tillvaron. Det blir lättare att komma över rädslan om du funderar ut mer exakt vad du är rädd för.

Skriv ut

Du som är blivande medförälder kanske är så rädd att du inte vågar vara med på förlossningen.

Det finns bra hjälp att få mot förlossningsrädsla. Sök vård om din oro påverkar hela tillvaron.

När rädslan påverkar vardagen

När rädslan påverkar vardagen

De flesta känner oro inför en förlossning. Många är rädda. För en del är rädslan så stark att den påverkar hela tillvaron. Graviditeten blir något negativt. En del kanske inte alls vågar skaffa biologiska barn.

Fäll ihop

Vad beror förlossningsrädsla på?

Vad beror förlossningsrädsla på?

Förlossningsrädsla kan bero på många olika saker. En del är osäkra på om de kommer att klara av att föda ett barn. En del är oroliga för att förlora kontrollen över sin kropp, att känna sig utlämnade eller vara beroende av andra personer. Om du tidigare har upplevt en besvärlig förlossning kan du vara rädd för att det ska bli svårt den här gången också.

Rädslan kan också bero på att du har jobbiga minnen från sjukhus, är deprimerad under graviditeten eller har varit utsatt för sexuella övergrepp. Andra orsaker kan vara att du har ångest eller är rädd för sprutor och nålar.

Du som är blivande medförälder kan också vara rädd för liknande saker.

Ibland går det inte att säga varför du har förlossningsrädsla.

Fäll ihop

När och var ska jag söka vård?

När och var ska jag söka vård?

Kontakta en barnmorskemottagning om du är rädd inför en förlossning.

De flesta sjukhus har en speciell mottagning för förlossningsrädsla eller specialutbildad personal. Oftast behöver du en remiss från barnmorskemottagningen, men på vissa orter kan du kontakta mottagningen direkt. 

Du kan alltid ringa och få sjukvårdsrådgivning på telefonnummer 1177.

Fäll ihop

Vad kan jag göra själv?

Vad kan jag göra själv?

Ett bra sätt att bli av med rädsla är att skaffa dig kunskap. Det kan kännas bättre om du läser på hur en förlossning går till. Har du varit med om en besvärlig förlossning tidigare kan det hjälpa att ta reda på mer om vad som hände. Kanske går det att förhindra att det händer igen. 

Det finns föräldrakurser som kan förbereda dig inför förlossningen.

Du kan också göra en så kallad förlossningsplan. Fundera och skriv ner hur du vill att förlossningen ska vara. Ta gärna hjälp av en barnmorska på barnmorskemottagningen. Den planen har du sedan med dig till sjukhuset när det är dags att föda.

Det kan vara en hjälp att fundera ut vad du är mest rädd. Då blir det lättare att bearbeta just den rädslan.

Rädsla för att förlora kontrollen

För många är det viktigt att hela tiden känna kontroll. Under en förlossning lämnar du delvis över kontrollen. Du kan inte kontrollera din kropp på samma sätt som du är van. Du kan vara rädd för att bete dig på ett sätt du inte skulle göra annars, till exempel att bli aggressiv, upprörd eller börja skrika.

Du som är medförälder kan inte heller kontrollera exakt vad som händer under en förlossning, vilket kan kännas jobbigt.

Sådant som kan hjälpa

Fokusera på det som faktiskt går att kontrollera. Du kan till exempel påverka hur du andas och vilken ställning du vill föda i. Du som är medförälder kan ha en klocka och kontrollera hur lång tid värkarna tar. Gå igenom tillsammans med en barnmorska vilka delar av en förlossning som du skulle vilja kontrollera.

Rädsla för att bli ensam eller att inte få hjälp

Det kan kännas viktigt att du får ha personer hos dig under förlossningen. En del är rädda för att de inte ska få den tryggheten, utan i stället kommer att känna sig ensamma. Du kan vara rädd för att ingen ska kunna följa med dig till sjukhuset när det är dags.

Du kanske har hört eller läst historier om överfulla förlossningsavdelningar där personalen inte har tid. Kanske är du rädd att bli bortglömd och att personalen inte ska hjälpa till.

Sådant som kan hjälpa

Prata med den du vill ska följa med till förlossningen. Kanske kan två närstående följa med.

Det kan också vara bra att veta hur personalen på förlossningsavdelningen arbetar. Kanske kan du besöka en avdelning innan förlossningen och höra efter hur de gör för att ta hand om alla som kommer in.  

Du kan också ta hjälp av en duola. Läs mer under Stöd och behandling.

Rädsla för att det ska göra ont

En del är rädda för själva smärtan. Du kanske oroar dig för hur du ska stå ut med att ha ont länge. Du kan vara rädd för att smärtan ska bli så stark att du inte kommer att klara av den. Som medförälder kan du vara rädd för att se någon du tycker om ha ont.

Sådant som kan hjälpa

Kom ihåg att du har reservkrafter som kommer fram under förlossningsarbetet. Bland annat får du en högre halt av endorfiner, kroppens eget smärtstillande ämne. Det gör att du klarar av mycket mer smärta än annars. Och när barnets huvud trycker på blir underlivet avdomnat.

Det finns också olika metoder för att lindra smärtan.

Rädsla för skador eller död

En del är rädda för att förblöda eller för att personalen inte ska upptäcka att något har gått fel. Du kan vara rädd för att något ska vara fel med barnet eller att barnet ska skadas.

Sådant som kan hjälpa

Kom ihåg att människokroppen är gjord för att födas och att föda. Dessutom är säkerheten vid förlossningar på sjukhusen mycket hög.

Rädsla för att gå sönder

Det är vanligt att få bristningar i underlivet när barnet föds fram. Det kan vara skrämmande. Du kan vara rädd för att kroppen inte kommer att bli som förr.

Sådant som kan hjälpa

Underlivet har en god förmåga att läka. Det går också i viss mån påverka hur mycket du brister. Vid en del förlossningsställningar är det större risk att få bristningar än vid andra. Barnmorskan kan också hålla emot och hjälpa till att styra hur mycket du ska trycka på under krystningarna.

Du kan också skriva i förlossningsplanen att du vill få veta om du får bristningar och hur barnmorskan planerar att behandla.

Rädsla för sjukhus

En del som ska föda har aldrig tidigare varit patient på ett sjukhus. Det kan skapa osäkerhet. Andra kan ha dåliga minnen från sjukhus.

Sådant som kan hjälpa

Besök sjukhuset innan det är dags att föda. En del sjukhus anordnar visningar på förlossningsavdelningen för blivande föräldrar.

Rädsla för sprutor och nålar

Under en förlossning kan det hända att du behöver få en venkateter i handen eller armen. Det är för att du ska kunna få läkemedel direkt i blodet. En del smärtstillande kräver också sprutor.

Sådant som kan hjälpa

Kom ihåg att det finns smärtstillande metoder där du inte behöver bli stucken, som till exempel lustgas, tens och varma bad.

Det kan också vara bra att ta reda på mer om vilka läkemedel du kan behöva få genom en spruta och varför. Om du är rädd för att själva sticket ska göra ont är det möjligt att du kan bli insmord med bedövningssalva innan.

Rädsla hos dig som är medförälder

Det är vanligt att blivande medföräldrar är oroliga inför en förlossning. Du kanske känner press att du borde hjälpa till och stötta. Du kan känna stort ansvar, utan att kunna påverka situationen. Ofta förväntas det att du ska vara med vid förlossningen, vilket kan vara svårt om du är mycket rädd.

Sådant som kan hjälpa

Prata med en barnmorska för att få stöd och hjälp. På en del barnmorskemottagningar finns speciella grupper dit du kan få komma och prata med andra som känner likadant. Det kan också hjälpa om en annan närstående är med som extra stöd under förlossningen.

Rädsla för att bli gravid

En del vill ha barn, men vågar inte bli gravida på grund av förlossningsrädsla.

Sådant som kan hjälpa

Träffa en psykolog eller terapeut som har specialiserat sig på att behandla förlossningsrädsla. Terapiformen som brukar användas bygger ofta på kognitiv beteendeterapi, KBT.

Rädsla för kejsarsnitt

En del är rädda för att barnet ska behöva födas med kejsarsnitt. Du kan också vara rädd för att läkaren ska behöva använda sugklocka eller tång för att förlösa barnet.

Sådant som kan hjälpa

Du kan ta reda på mer om vad som händer under ett kejsarsnitt. Ta också reda på hur sugklocka och tång ser ut och fungerar.

Fäll ihop

Stöd och behandling

Stöd och behandling

Det finns olika behandlingar som kan hjälpa när du har förlossningsrädsla.

Att prata med någon som vet

För många hjälper det att få prata med en barnmorska. Barnmorskan kan svara på frågor och ge råd. Hen kan vara med och avgöra vilken hjälp du behöver för att underlätta inför förlossningen.

Om det behövs kan du få komma på samtal till de mottagningar som finns för förlossningsrädda. Du kan komma en eller flera gånger, beroende på hur mycket hjälp och stöd du behöver.

Profylaxkurs

En del barnmorskemottagningar anordnar psykoprofylaxkurser. Där får du träna andning och avslappning inför förlossningen. Profylaxen kan göra att du känner dig bättre förberedd. Du som är blivande medförälder får till exempel träna på att ta tid på värkar och ge massage.

Planerad igångsättning

För en del kan det hjälpa att få en planerad igångsättning av förlossningen. Då vet du när du ska föda, vilket kan kännas bättre. Du kan också vara mer säker på att få plats på det sjukhus du har valt. Du kanske vill ha någon speciell person på plats, till exempel en viss barnmorska eller en anhörig.

Om du är rädd för smärta kan du få ryggbedövning redan tidigt under förlossningen.

Kejsarsnitt

En del som har förlossningsrädsla vill helst föda med kejsarsnitt. Då får du träffa en förlossningsläkare och berätta om varför du vill få kejsarsnitt. Tillsammans diskuterar ni fördelar och nackdelar och kommer fram till en lösning.

Alla som vill kan inte föda med planerat kejsarsitt. Förutsättningarna för kejsarsnitt är olika från person till person och olika på olika sjukhus.

En doula

Du kan också ta hjälp av en duola. En doula har erfarenhet av förlossningar och är tränad i att ge stöd och information under graviditet, förlossning och den första tiden efteråt. Doulan har inget medicinskt ansvar. Prata med en barnmorska eller läs mer hos föreningen Odis.

Fäll ihop

Om du behöver mer hjälp

Om du behöver mer hjälp

Du kan ha andra problem som inte bara handlar om förlossningsrädsla. I så fall kan du behöva träffa en psykolog eller kurator. Hos psykologen kan du få behandling för till exempel depression eller andra psykiska besvär, eller bearbeta svåra minnen eller händelser från tidigare i livet. En kurator kan stötta och hjälpa till med mer praktiska frågor.

Fäll ihop

Relationen kan påverkas

Relationen kan påverkas

Oron kan påverka relationen om du har en partner. Det kan vara jobbigt om en i relationen är glad och längtar efter barnet och en annan har svårt att känna glädje. Graviditeten kan bli en ansträngande tid.  Det kan hjälpa att prata om känslorna.

Fäll ihop

När det är dags för barnet att komma

När det är dags för barnet att komma

En graviditet är trots allt ganska lång. Under nio månaders väntan hinner mycket hända med känslor och tankar runt både barnet och själva födandet.

Många som har förlossningsrädsla kan ändå tycka att det är skönt när förlossningen sätter igång. Om du har oroat dig under flera månaders tid kan rädslan i sig ha varit ansträngande.

Hur man slutligen föder beror på vad man har varit rädd för och hur bra det har gått att få hjälp. Många försöker föda vaginalt. En del känner sig så trygga och säkra att de inte är lika rädda längre. Andra vill försöka att föda vaginalt, med möjligheten att avbryta för kejsarsnitt om det inte går. Några föder med planerat kejsarsnitt.

Det kan vara bra att veta att de flesta som söker hjälp för sin förlossningsrädsla tycker att de blir hjälpta. Många av dem tycker sedan att förlossningen blev en positiv upplevelse.

Fäll ihop

Allmänt om dina rättigheter

Allmänt om dina rättigheter

Du kan söka vård på vilken mottagning du vill i hela landet. Om kontakten med en barnmorska inte fungerar, kan du alltid be att få byta.

För att du ska kunna vara delaktig i din vård och ta beslut är det viktigt att du förstår informationen du får av vårdpersonalen. Ställ frågor om du inte förstår. Du kan också be att få informationen utskriven så att du kan läsa den i lugn och ro. Om du inte talar svenska kan du ha rätt att få hjälp av en tolk. Om du har en hörselnedsättning kan du ha rätt att få tolkhjälp

Fäll ihop
Skriv ut (ca 7 sidor)
Senast uppdaterad:
2017-04-28
Redaktör:

Kristin Bengtsson, 1177 Vårdguiden

Granskare:

Katri Nieminen, gynekolog och förlossningsläkare, kvinnokliniken i Norrköping