Njurar och urinvägar

Njurinflammation

När du har njurinflammation fungerar inte njurarna som de ska. Många som får en njurinflammation blir helt friska. Men det är viktigt att du får behandling om inflammationen inte läker av sig själv.

Det finns olika typer av njurinflammation. De kan ge olika symtom och behöva olika behandling.

Både vuxna och barn kan få njurinflammation.

Njurinflammation kallas också glomerulonefrit.

Symtom

Det finns olika typer av njurinflammation. De kan ge olika symtom och behöva olika behandling.

Det är vanligt att inte ha några symtom alls vid njurinflammation. Därför upptäcks ofta inte sjukdomen förrän du lämnar ett blodprov eller urinprov av någon annan anledning. Det kan till exempel vara i samband med en hälsokontroll.

Ett vanligt symtom på njurinflammation är att kroppen samlar på sig mer vätska än den behöver. Det kan till exempel märkas så här:

  • Dina fötter och underben blir svullna.
  • Ditt ansikte och dina ögonlock svullnar under natten.
  • Du kan gå upp flera kilo i vikt under kort tid.

Andra symtom kan vara dessa:

  • Din urin bildar ett skum när du kissar.
  • Du har blod i urinen.

Mycket kraftig svullnad

Vid en del njurinflammationer kan svullnaderna av benen och ögonlocken bli mycket kraftiga. Svullnaden kallas för ödem och beror på att blodkärlen inte kan behålla all vätska i blodkärlen. Då läcker vätska ut i den omgivande vävnaden och du blir svullen.

När och var ska jag söka vård?

Kontakta en vårdcentral om du har symtom på njurinflammation.

Ring telefonnummer 1177 för sjukvårdsrådgivning om du vill ha hjälp att bedöma dina symtom eller hjälp med var du kan söka vård.

Stockholms län

Råd på andra språk

Om du bor i Stockholms län kan du få kostnadsfria råd på många olika språk. Nummer och telefontider hittar du här.

Undersökningar och utredningar

Du får berätta för läkaren om du har haft någon annan sjukdom som kan påverka njurarna. Det kan till exempel vara något av det här:

  • Du har haft en sjukdom i blodkärlen, eller en sjukdom som kan påverka hur njurarna fungerar.
  • Du har nyligen haft en infektion i kroppen.

Du får lämna urinprov

Du får lämna ett urinprov. Provet visar om det finns röda blodkroppar eller protein i urinen.

Ofta kan du få svar på urinprovet på en gång. Ibland kan det ta några dagar. Det är om läkaren behöver göra en noggrannare undersökning.

Du kan få lämna blodprov

Du kan också få lämna blodprover som kan visa om njurarna fungerar som de ska, eller om de påverkas av inflammationen. Det kan bland annat upptäckas genom att mäta ett ämne som heter kreatinin.

Njurbiopsi - vävnadsprov från njuren

Du kan få lämna ett vävnadsprov från njuren. Det kallas njurbiopsi. Provet tas med en speciell nål efter att huden har lokalbedövats.

Behandling

Du får behandling med läkemedel för att läka inflammationen och skydda njurarna. Ibland läker njurinflammationen efter en tids behandling och kommer inte tillbaka. Ibland kan du behöva få behandling flera gånger med olika läkemedel.

Läkemedel mot högt blodtryck och mot protein i urinen

Du kan få läkemedel som sänker blodtrycket.

Samma läkemedel används för att minska mängden protein som läcker ut i urinen.

Läkemedel vid risk för blodproppar

Du kan ibland behöva ta läkemedel som minskar risken för blodproppar.

Läkemedel för att minska blodfetter

Du kan ibland behöva ta läkemedel som sänker halterna av blodfetter om de är för höga.

Vätskedrivande läkemedel för att minska svullnad i fötterna och benen

Du får behandling med vätskedrivande medel om du har en njurinflammation som gör att dina fötter och ben svullnar. Behandlingen gör att du måste kissa oftare än vanligt eftersom läkemedlen driver ut vätskan ur kroppen.

Du kan mäta att mer vätska drivs ut ur kroppen genom att väga dig varje morgon. Du känner ofta själv om vätskan i kroppen minskar eller ökar.

Antibiotika om du har en infektion

Ibland kan njurinflammationen bero på att du har eller nyligen har haft en infektion i kroppen som orsakas av bakterier. Ofta räcker det att du får behandling med antibiotika. När bakterieinfektionen försvinner går också njurinflammationen över.

Kortisontabletter mot inflammation i blodkärlen

En del kan behöva få behandling med kortisontabletter under en tid. Det är för att själva inflammationen i njurarnas blodkärl ska gå över. I början är det vanligt att få ganska höga doser kortison, men de minskas gradvis under behandlingens gång.

Cytostatika

Du kan ibland få behandling med cytostatika. Det kan vara om behandlingen med kortison inte räcker. Cytostatika är ett samlingsnamn för läkemedel som hämmar celler på olika sätt.

Barn som får behandling

Barn får ha med sig en förälder eller en annan viktig vuxen under behandlingen.

Behandling som hindrar att njurarna skadas mer

Ibland fungerar inte behandlingen som ska minska och bota själva inflammationen.

Behandlingen kan exempelvis vara det här:

Ibland behövs dialys eller transplantation

Det tar ibland lång tid innan en njurinflammation upptäcks. Ibland kan de ta flera år, och upptäcks då ofta i samband med att du söker för något annat hälsobekymmer. Skadorna på de små blodkärlen i njurarna kan då ha hunnit bli svåra att behandla och läka. Då kan du behöva få behandling under lång tid, ibland under resten av livet.

En njurinflammation kan ibland göra att dina njurar fungerar allt sämre. Då kan det behövas behandling med dialys eller en njurtransplantation.

Du som vill bli gravid

Prata med din läkare om du vill bli gravid och har en njurinflammation som du behöver få behandling för. Då kan du få information om vad som gäller för dig.

En del av de läkemedel som används i behandlingen av njurinflammationer kan vara skadliga för fostret och för det nyfödda barnet under amningen. Därför behöver du undvika att ta dessa läkemedel under en period.

Sjukdomen kan läka av sig själv

Ibland kan en njurinflammation läka av sig själv.

Man kan då ändå behöva få behandling med kortison, ibland i kombination med cytostatika.

Må bättre med motion och rökstopp

Att ha övervikt och att röka är en belastning på njurarna. Därför kan du få rådet att försöka gå ner i vikt om du har övervikt, och att sluta röka om du är rökare. Det är också bra om du rör på dig.

Biverkningar av behandlingen

Du kan få olika biverkningar av behandlingen.

Biverkningar av kortison

Du som behöver ta höga doser kortison kan till exempel få följande biverkningar

  • bli orolig
  • bli överaktiv
  • få svårt att sova
  • bli hungrig
  • äta mer än vanligt.

Biverkningarna går över när dosen sänks.

När du behandlas med kortison under lång tid förlorar skelettet kalk. Därför får du ofta samtidigt ta tabletter som innehåller kalcium och D-vitamin för att stärka skelettet.

Andra biverkningar av att ta kortison under lång tid kan vara att du lättare får svampinfektioner, högt blodsocker och svullnader i ansiktet.

Läs mer om behandling med kortison.

Biverkningar av cytostatika

Du har en ökad risk att få infektioner när du behandlas med cytostatika. Du kan också må illa. Det är tillfälliga biverkningar som går över efter behandlingen.

Behandlingen följs upp med regelbundna prover

Du får lämna blodprov och urinprov regelbundet när du behandlas med kortison eller cytostatika. Det är för att läkaren ska kunna se hur din kropp reagerar på behandlingen. Det är också för att du ska slippa få alltför många eller allvarliga biverkningar av läkemedlen.

Vad är njurinflammation?

I njurarna renas blodet i små nystan av tunna blodkärl. Om blodkärlen skadas kan skadliga ämnen bli kvar i blodet, medan viktiga ämnen läcker ut i urinen.

Njurarna är viktiga för flera funktioner i kroppen. Vid en njurinflammation fungerar inte njurarna som de ska. Det påverkar kroppen på olika sätt.

Blodkärlen i njuren skadas

I njurarna renas blodet genom små nystan av mycket tunna blodkärl som kallas glomeruli. Vid njurinflammation skadas dessa blodkärl och då kan inte blodet renas som det ska. Skadliga ämnen och vatten kan då bli kvar i kroppen. Samtidigt kan viktiga ämnen som kroppen behöver läcka ut i urinen.

Njurarna styr blodtrycket

Njurarna är viktiga för att blodtrycket ska hållas på en bra nivå. När du har en njurinflammation kan du få för högt blodtryck. Det höga blodtrycket gör att de små blodkärlen i njurarna skadas ännu mer. Då fungerar njurarna sämre och det blir ännu svårare att rena blodet. Läs mer om högt blodtryck.

Njurarna är viktiga för de röda blodkropparna och skelettet

Njurarna skapar också hormonet erytropoetin. Det styr hur många röda blodkroppar som bildas. Vid njurinflammation fungerar inte detta som det ska.

Njurarna är också viktiga för att kroppen ska kunna använda sig av D-vitamin och lagra kalk i skelettet.

Njurinflammation kan ha olika orsaker                 

Njurinflammationer kan bero på olika saker. Läkaren kan ta reda på vilken typ av inflammation du har genom att bedöma dina symtom och undersöka de prover du lämnar.

Det finns tre grupper av njurinflammationer:

  • Njurinflammationer som beror på någon form av infektion i kroppen, till exempel en infektion i halsen.
  • Njurinflammationer som hör ihop med att du redan har någon sjukdom i blodkärlen.
  • Njurinflammationer som beror på en sjukdom där immunförsvaret angriper den egna kroppen, till exempel SLE.

Vid en del njurinflammationer kan ett så kallat nefrotiskt syndrom uppkomma. Då sjunker halten av protein i blodet och blodkärlen kan inte behålla all vätska. I stället läcker en del vätska ut i den omgivande vävnaden. Det leder till en kraftig svullnad som kallas för ödem. Protein kallas ibland för äggvita.

Påverka och delta i din vård

För att du ska kunna vara delaktig i din vård och behandling är det viktigt att du förstår informationen du får av vårdpersonalen. Ställ frågor om du inte förstår.

Även barn ska få vara delaktiga i sin vård.

Du har möjlighet att få hjälp av en tolk om du inte pratar svenska. Du har också möjlighet att få hjälp av en tolk om du har en hörselnedsättning.

Aktuella artiklar

Så fungerar njurar och urinvägar

Njurarna renar blodet från ämnen som inte behövs i kroppen. Sådana ämnen kallas restprodukter. I njurarna bildas urin och restprodukterna lämnar kroppen med urinen. Njurarna är också viktiga för att reglera vattenbalansen, saltbalansen och blodtrycket i kroppen.

Njursvikt

Vid njursvikt klarar njurarna inte av att rena kroppen. Då stannar skadliga ämnen och vatten kvar i kroppen som annars hade följt med urinen ut. Njursvikt kan vara akut eller kronisk. Behandlingen som du får beror på vilken typ av njursvikt och vilka besvär du har.

Vävnadsprov från njuren - njurbiopsi

Vävnadsprov från njuren innebär att en läkare tar en mycket liten bit av njuren med en nål. Provet undersöks sedan i mikroskop. Du får bedövning innan provet tas.

Bukhinnedialys – peritonealdialys

Du kan få behandling med dialys när dina njurar inte fungerar som de ska. Vid bukhinnedialys renas blodet med hjälp av kroppens egen bukhinna som filter. Du kan ofta sköta behandlingen hemma eller på jobbet. Du kan också få hjälp av utbildad hemtjänstpersonal.

Bloddialys – hemodialys

Du kan få behandling med dialys när dina njurar inte fungerar. Vid bloddialys renas din kropp genom att blodet passerar ett filter i en speciell maskin. Du får behandlingen på en dialysmottagning eller hemma. Du mår bättre en till två veckor efter att du har börjat med dialys.

Njurtransplantation

Du kan få en njurtransplantation när dina egna njurar inte längre fungerar som de ska. En transplantation innebär att du får en ny njure inopererad. Du kan få njuren från en levande person eller från en person som nyligen dött.

Högt blodtryck

När blodet pumpas från hjärtat ut i kroppen uppstår det som kallas blodtryck. När blodtrycket är högt blir det svårare för hjärtat att pumpa. Risken för hjärt-kärlsjukdomar och njurproblem ökar om du har högt blodtryck. Det räcker ofta att ändra dina levnadsvanor om du bara har en lätt förhöjning av blodtrycket.

Infektion och inflammation

Vad är en infektion och vad är en inflammation? Det kan du läsa om här.

Till toppen av sidan