Respiratorbehandling

Skriv ut (ca 6 sidor)

En respirator är en maskin som hjälper dig med andningen, under kortare eller längre tid. Du kan behöva respiratorbehandling när du ska opereras eller om du har stora andningsbesvär på grund av en sjukdom eller en olycka. Respiratorn ser till att syre kommer in i lungorna och att koldioxid lämnar kroppen, precis som när du andas som vanligt.

Skriv ut

En respirator kallas också för ventilator. 

När behövs respiratorbehandling på sjukhus?

När behövs respiratorbehandling på sjukhus?

Du kan behöva respiratorbehandling under olika långa perioder, från några timmar till flera veckor.  

Vanligt vid operation

Det är vanligast att du behöver en respirator när du sövs i samband med en operation. Det beror på att den sömn som framkallas av sömnmedlen är djupare än vanligt, vilket ofta innebär att du inte andas så bra som du brukar göra. Då behövs respiratorn för att du ska få in tillräckligt med syre. Den kopplas oftast bort innan du vaknar ur narkosen.

Används vid allvarliga sjukdomar

Om du har svårt att andas till följd av en sjukdom kan du behöva respiratorbehandling. Det kan till exempel vara om du har en svår lunginflammation eller någon annan allvarlig infektion. Då är behandlingen oftast tillfällig under några dagar eller veckor.

Svåra skador som påverkar andningen

En längre tids respiratorbehandling kan vara nödvändig om du till exempel har brutit nacken vid en olycka och fått en förlamning som gör att andningsmuskulaturen inte fungerar som den ska. Även skador på hjärnan kan göra att du behöver en längre tids respiratorbehandling. Då inleds ofta behandlingen på sjukhus, men sedan brukar du få fortsätta behandlingen med respirator i hemmet.

För tidigt födda kan behöva hjälp

När ett barn föds mycket för tidigt är inte alltid lungorna tillräckligt utvecklade. Då kan barnet behöva behandlas i en respirator för att få hjälp med andningen. Den behandlingen kan ofta avslutas när barnet har växt till sig.

Fäll ihop

Så går behandlingen till

Så går behandlingen till

Behandling i respirator får du oftast på sjukhusets operationsavdelning, intensivvårdsavdelning eller lungavdelning. Var du får behandling beror på vad som är orsaken till dina andningsproblem. Behandlingen kan också påbörjas direkt i en ambulans, för att sedan fortsätta på sjukhuset.

Respiratorn kan ställas in på olika sätt

Respiratorn anpassas helt efter dina behov.

Vid allvarliga sjukdomar ska du oftast inte anstränga dig alls med andningen. Då ställer en läkare eller en sjuksköterska in hur mycket syrgas du ska få, hur stora andetagen ska vara och hur ofta du ska andas.

Ibland kan du bestämma själv när och hur ofta du vill andas. Då ser maskinen endast till att du får tillräckligt med luft vid varje andetag.

Lugnande medel

Om du får respiratorbehandling på en intensivvårdsavdelning eller lungavdelning får du oftast smärtstillande och lugnande läkemedel under behandlingen för att du inte ska känna obehag.

Vid en operation sover du djupt hela tiden och då behövs inte extra lugnande medel.

Kontroller

Under behandlingen gör vårdpersonalen regelbundet kontroller som visar hur mycket syre som finns i ditt blod. Det görs med en klämma som sätts på ditt finger. Med en särskild apparat analyseras även luften som du andas ut. På så sätt kontrolleras att andningen fungerar som den ska.

Du får ofta lämna upprepade blodprov för att utvärdera hur behandlingen fungerar. Det görs särskilt i början av en behandling.

Slem i luftvägarna

Alla människor har normalt slem i halsen. Slemmets funktion är att skölja rent luftvägarna och få bort bakterier och partiklar. När du andas som vanligt harklar du dig och hostar ibland för att få upp slem. Ofta sker det utan att du tänker på det.

Vid behandling i respirator fungerar det inte på samma sätt att harkla sig och hosta. Därför kan slem bli kvar i luftvägarna. Om du är vid medvetande och har tillräcklig muskelkraft kan du få hosta själv, annars kan personalen suga upp slemmet med hjälp av en sug.

Om slemmet får vara kvar kan det i sin tur leda till att du får exempelvis en lunginflammation.

Fäll ihop

Olika sätt att kopplas till en respirator

Olika sätt att kopplas till en respirator

Beroende på orsakerna till respiratorbehandlingen och dina behov finns det olika sätt att bli kopplad till respiratorn.

Andning genom mask

Respirator. Andning genom maskRespiratorn är ansluten till luftvägarna genom en andningsmask som läggs över näsan och munnen. 

Ett sätt att ansluta respiratorn till luftvägarna är genom att använda en andningsmask som läggs över näsan och munnen. Används masken under en längre tid, till exempel en hel natt, spänns den fast med mjuka band runt huvudet.

Metoden är vanlig och är ofta den första du får prova om du behöver hjälp med andningen.

Andning genom tuber  

Andning genom tuberRespiratorn är ansluten till luftvägarna med hjälp av en tub som förs in genom munnen och ner i luftröret.Du kan även bli kopplad till respiratorn med hjälp av en plastslang, en tub. Då förs tuben in genom munnen och ner i luftröret. Den här metoden används till exempel vid sövning inför vissa operationer och på intensivvårdsavdelningar.

Eftersom du är sövd när tuben förs ner gör det varken ont eller känns obehagligt. När du har en tub kan du inte prata eftersom tuben ligger mellan stämbanden. Så länge den ligger kvar i halsen får du också smärtstillande och lugnande läkemedel för att det inte ska göra ont eller vara obehagligt.

En annan form av tub som i stället placeras bakom tungan över luftstrupens öppning, kallas larynxmask. Det är som en tub och mask i ett, och håller undan tungan så att luft kan komma ner i lungorna. Den används endast under kortare tid, som till exempel under en operation. Du är sövd även när denna form av tub förs ner i halsen.

Ett litet rör kan sättas in i  halsen – trakeostomi

TrakeostomiRespiratorn är ansluten till luftvägarna via ett böjt rör som placeras direkt i luftröret genom ett litet hål på halsen.

Om du ska behandlas i respirator under en längre tid brukar du få ett böjt rör insatt i halsen, en så kallad andningskanyl. Röret placeras direkt i luftröret genom ett litet hål på halsen, som görs med en mindre operation. Sedan kopplas röret till respiratorn. Den här metoden kallas trakeostomi.

Det finns flera fördelar med att ha ett rör i halsen jämfört med att ha en tub som förts in via munnen. Eftersom det blir betydligt mindre irriterat i halsen kan du oftast vara helt vaken under behandlingen. Du kan också prata, om du orkar pressa ut luft förbi röret och upp mot stämbanden. Det går också ofta bra att äta och dricka om du får det. Därför används metoden ofta när du behöver behandling under längre tid.

Fäll ihop

Hur mår jag efteråt?

Hur mår jag efteråt?

Hur det känns när behandlingen är färdig beror bland annat på hur länge du har fått behandlingen och med vilken metod.

Irritation i halsen

Om du har varit kopplad till en respirator under en operation så kan du känna irritation i halsen av tuben. Det brukar gå över på några dagar.

Hålet i halsen läker

En behandling där du fått luft genom ett hål i halsen avslutas när du har fått tillbaka din muskelstyrka och kan andas och hosta som vanligt. Då tas röret som suttit i hålet bort. Hålet tejpas över och läker ihop av sig själv. Det brukar ta några veckor.

Ibland kan det ta längre tid att bli återställd

Om du har haft svåra andningsproblem och vårdats länge i respirator kan det ta flera månader och ibland år för att lungorna och andningsmusklerna ska bli helt återställda.

Beroende på varför du har behandlats med respirator kan du också behöva olika typer av rehabilitering efter att behandlingen har avslutats. 

Fäll ihop

Du kan behöva bearbeta det som hänt

Du kan behöva bearbeta det som hänt

Många gånger är respiratorbehandling inte planerad i förväg, utan en sjukdom eller olycka gör att du behöver behandling mycket snabbt. Det kan vara omtumlande att vakna upp på sjukhus kopplad till en respirator som gör att du inte kan prata. Du har kanske inte heller några minnen från det som gjorde att du hamnade på sjukhus. Det kan göra att du får till exempel mardrömmar.

I samband med behandlingen kan du också uppleva att du sett och hört sådant som egentligen inte skett, så kallade hallucinationer. Det kan vara förvirrande och skrämmande. Du kan därför behöva hjälp efteråt att bearbeta vad som hänt.

Mardrömmar och stresskänslor brukar minska om du får god information om vad som har hänt och får hjälp att fylla i minnesluckorna. Ett sådant stöd brukar du kunna få genom avdelningen där du har fått respiratorbehandlingen.

En tid efter att behandlingen har avslutats får du ofta möjlighet att komma tillbaka till den avdelning där du behandlades. Då kan du prata med personalen och ställa dina frågor. 

Fäll ihop

Att vara närstående

Att vara närstående

Att vara närstående till någon som vårdas i respirator på grund av sjukdom eller en olycka är ofta påfrestande.

Får personen luft genom en slang kan hen inte prata, och i ofta är hen också sövd i perioder. Att vårdas på en intensivvårdsavdelning innebär att det finns mycket apparater och utrustning kring personen som är sjuk.

Olika sätt att kommunicera

Hur vaken personen är beror på hur hen mår och orsaken till behandlingen. Är personen vaken går det ibland att kommunicera med hjälp av en skrivtavla eller genom att mima. Ibland kan hen även prata som vanligt. Men får den som är sjuk mycket lugnande läkemedel kan det göra personen trött och svår att få kontakt med. Det går bra att prata ändå, det kan lugna och ge kontakt.

Att skriva en dagbok över dagarna på sjukhuset kan vara till hjälp senare för personen som har vårdats i respirator. Hen har kanske inte har några minnen från tiden då behandlingen skedde. Ibland skriver vårdpersonalen en dagbok, men det är också något du som närstående kan göra.

Du kan behöva hjälp och stöd

Ofta är perioden fylld av stor osäkerhet och känslor av hjälplöshet. Prata med personalen och ställ dina frågor. Du kan också få stöd av sjukhusets kurator.

Barn behöver också få information om vad som sker och varför. De kan behöva eget stöd beroende på ålder och relation till den som vårdas i respirator.

Be andra i din närhet om stöd och hjälp om du behöver hjälp med vardagslivet medan din närstående får behandling.

Du kan ansöka om ersättning från Försäkringskassan om du måste ta ledigt från ditt arbete för att vara med en närstående som är svårt sjuk. Ersättningen kallas närståendepenning. Läs mer hos Försäkringskassan

Fäll ihop
Skriv ut (ca 6 sidor)
Publicerad:
2017-03-01
Redaktör:

Klara Johansson, 1177 Vårdguiden

Granskare:

Silvia Lindqvist Nunes, läkare, specialist i intensivvård, Danderyds sjukhus, Stockholm

Illustratör:

Jeanette Engqvist, Sunne