Vestibulit – ont i slidöppningen

Skriv ut (ca 4 sidor)

Vid vestibulit har de små, ytliga nerverna som finns i slidöppningens slemhinna blivit överkänsliga. Det gör ont i och runt öppningen till slidan när du har slidsamlag eller för in något i slidan.

Skriv ut

De flesta som har vestibulit blir bra med behandling.

Symtom

Symtom

Om du har vestibulit får du ofta ett eller flera av dessa symtom:

  • Du känner en intensiv, brännande smärta i slidöppningen när du har eller försöker ha samlag. Det kan göra ont även om du rör försiktigt.
  • Du känner smärta upp till ett par dygn om du har haft slidsamlag trots att du har ont.
  • Det gör ont när du för in en tampong eller ett finger i slidan.
  • Du kan se en rodnad vid området som gör ont.
  • Du har så ont att du inte kan använda trånga byxor, cykla eller rida.
Fäll ihop

När och var ska jag söka vård?

När och var ska jag söka vård?

Om du tror att du har vestibulit är det viktigt att söka hjälp för att besvären inte ska bli värre.

Du kan kontakta en ungdomsmottagning, barnmorska eller en vårdcentral. De kan hjälpa dig och hänvisa vidare till en gynekolog eller en så kallad vulvamottagning. Vulvamottagningar finns på flera sjukhus i landet och är specialiserade på samlagsmärta.

Ring telefonnummer 1177 om du behöver sjukvårdsrådgivning. Då kan du få hjälp att bedöma symtom eller hjälp med var du kan söka vård.

Du kan söka vård på vilken vårdcentral du vill i hela landet.

Fäll ihop

Vad kan jag göra själv?

Vad kan jag göra själv?

Eftersom det finns flera olika orsaker till att man får vestibulit är det svårt att ge generella råd för vad du kan göra för att undvika att få besvär. Men det finns flera saker som du kan prova själv.

  • Tvätta underlivet med en olja som finns på ett apotek. Lägg på oljan och torka av den innan du duschar. På det sättet blir underlivet rent och samtidigt skyddat för vattnet.
  • Om du använder preventivmedel som innehåller hormoner, till exempel p-piller eller hormonspiral kan du göra en paus och prova något annat sätt att skydda dig. 
  • Ha bara slidsamlag när du är sexuellt upphetsad. Då är slidan fuktig och svullen och risken att det gör ont är mindre.
  • Ha inte slidsamlag så länge du har ont, men ha gärna andra former av sex.
  • Berätta för den du har sex med, att du får ont av slidsamlag. Det kan kännas jobbigt att prata om, men ofta mår du bättre av det än att låtsas som om allt är bra. Istället för samlag kan ni ha annat sex som till exempel munsex eller smeksex.
  • Använd inte receptfria medel mot svamp. Istället kan du gå till en vårdcentral och be att få annan behandling.
  • Stressa mindre och gör avslappningsövningar, yoga eller massage.
Fäll ihop

Undersökningar och utredningar

Undersökningar och utredningar

  • klitoris, blygdläpparna och slidöppningen

    Bild på klitoris, blygdläpparna och slidmynningen. Klicka på bilden för att se en större version.

    Mer information

    Bild på klitoris, blygdläpparna och slidmynningen.

Läkaren tittar först om det är rött runt slidöppningen. Efter det undersöker hen var det gör ont genom att försiktigt trycka en bomullspinne mot olika delar av slemhinnorna. Läkaren brukar vara mycket försiktig, men om det gör mycket ont ska du givetvis säga till läkaren att avbryta undersökningen.

Från slidan tar läkaren också lite sekret, som sedan undersöks i mikroskop. Ibland tas även prov för svamp eller bakterier.

Läkaren ställer diagnosen vestibulit om du har ett eller flera av dessa symtom:

  • Du känner smärta vid samlag eller när något förs in i slidan, till exempel en tampong.
  • Du har en rodnad i förgården.
  • Det smärtar vid tryck över de rodnade områdena.
  • Du har haft besvär i minst sex månader.

För att du ska kunna vara aktiv i din vård och ta beslut är det viktigt att du förstår informationen du får av vårdpersonalen. Ställ frågor om du inte förstår. Du kan också be att få informationen nedskriven så att du kan läsa den i lugn och ro. Om du inte talar svenska har du rätt att få information på ditt eget språk till exempel med hjälp av en språktolk. Du har även rätt att få tolkhjälp om du har en hörsel- eller synnedsättning.

Fäll ihop

Behandling

Behandling

De flesta som har vestibulit blir bra med behandling. Vestibuliten kan komma tillbaka till exempel om du blir stressad, men du kan lära dig sätt för att hantera smärtan och att komma till rätta med besvären.

Om du inte behandlar vestibulit kan du på lång sikt få problem i ett allt större område, och det kan göra ont att använda trånga trosor eller byxor.

Behandling med läkemedel

Du kan smörja dig med en gel, Xylocain, som du får utskriven på recept. Gelen bedövar nerverna. Det brukar lindra besvären. Om du avstår från vaginala samlag går läkningen snabbare. Om du samtidigt gör en paus med p-piller kan det göra att läkningen går snabbare.

Du kan också smörja dig med en fet salva som till exempel Locobase, Decubal eller vitt vaselin. Att smörja sig kan vara att sätt att vänja huden i underlivet vid beröring.

Xylocain finns också som salva, men salvan kan ibland svida och ska därför undvikas. Du kan också använda en bedövningskräm som heter Emla, men den kan också svida.

För en del hjälper det att äta Saroten som är ett etablerat behandlingsmedel mot nervsmärta.

Bäckenbottenträning kan hjälpa

Det kan hjälpa att träna på att kontrollera musklerna i bäckenbotten. Ett enkelt och praktiskt sätt att göra detta på är att du först kniper så hårt och så länge du kan så att musklerna blir alldeles uttröttade, sedan är det lätt att förstå hur det ska kännas när de är avslappade.

Ibland kan du behöva hjälp av en uroterapeut. En uroterapuet är en sjukgymnast, barnmorska eller sjuksköterska som är specialutbildad på urinorganens sjukdomar och om hur bäckenbottenmusklerna fungerar. Av uroterapueten får du lära dig att knipa eller slappna av i knipmusklerna i bäckenbotten.

Du kan gå i samtalsterapi

Det är inte bara kroppen som behöver slappna av, det spelar också roll hur du tänker. Därför kan det vara bra att gå och prata med någon, till exempel på en ungdomsmottagning eller vårdcentral

Fäll ihop

Vad beror vestibulit på?

Vad beror vestibulit på?

Det är inte helt klarlagt vad vestibulit beror på. Ibland börjar det med att du gör någonting som gör ont, till exempel om du har slidamlag samtidigt som du har en svampinfektion. Trots att svampinfektionen går över, så finns smärtan kvar som ett minne i kroppen.

Vanligtvis är det en kombination av flera olika saker som bidrar till att nerverna i slidöppningen blir överkänsliga.

Här är exempel på saker som kan bidra till att du får vestibulit:

  • Du har slidsamlag trots att du inte är tillräckligt upphetsad och våt.
  • Du har sex trots att du kanske egentligen inte vill.
  • Du har ofta svamp i underlivet.
  • Du behandlar dig ofta med receptfria läkemedel mot svamp, till exempel Pevaryl eller Canesten, kanske utan att ha fått diagnosen svamp.
  • Du använder ett preventivmedel som innehåller hormoner, till exempel p-piller eller hormonspiral
  • Du har behandlats för kondylom runt slidöppningen.

Det är vanligast att du får vestibulit när du är mellan 18 och 25 år. Var tionde kvinna i den åldersgruppen har vestibulit.

Det kan vara svårt att skilja mellan vaginism och vestibulit. Till skillnad från vestibulit där det är slemhinnan som gör ont så beror vaginism på en kramp i slidan. Ibland har du både vestibulit och vaginism samtidigt.

Stress kan förvärra besvären

Stress påverkar också besvären vid vestibulit. När du är stressad är det svårare att slappna av och känna efter vad kroppen behöver.

Fäll ihop

Graviditet och vestibulit

Graviditet och vestibulit

Det går bra att föda vaginalt även om du har eller har haft vestibulit. En del känner att besvären minskar eller försvinner helt efter förlossning.

Fäll ihop

Råd till närstående och anhöriga

Råd till närstående och anhöriga

Som närstående till någon med vestibulit kan du göra mycket för att hjälpa till:

  • Tillfredsställ din partner utan slidsamlag.
  • Avbryt det du gör om din partner får ont.
  • Stöd din partner och följ med på vårdbesök om hen vill det.
Fäll ihop
Skriv ut (ca 4 sidor)
Senast uppdaterad:
2017-06-07
Redaktör:

Ida Friedmann, 1177 Vårdguiden

Granskare:

Inga Sjöberg, gynekolog och förlossningsläkare, Ersboda hälsocentral, Umeå.