Vilo-EKG

Du får ligga på rygg och totalt tio elektroder som ser ut som små plattor eller små klisterlappar placeras på bröstkorgen, handlederna och vristerna. Elektroderna fångar upp och registrerar hjärtats elektriska aktivitet.

Om du har mycket hår på bröstet måste det ibland rakas bort för att elektroderna ska få bra kontakt. Du ska undvika att smörja in dig med hudkräm innan undersökningen eftersom det kan göra det svårare att få en tydlig registrering.

Kort och smärtfri undersökning

Elektroderna kopplas till en EKG-apparat och undersökningsresultatet skrivs ut på papper. Det är viktigt att du ligger stilla och är avslappnad för att registreringen ska bli så bra som möjligt.

Ett vilo-EKG är en helt ofarlig undersökning, som oftast görs av en sjuksköterska. Hela undersökningen tar ungefär tio minuter och du mår som vanligt efteråt. I samband med undersökningen mäts också ofta blodtrycket. Resultatet tolkas av en läkare.

Långtids-EKG

Om du besvärats av oregelbunden hjärtrytm vid enstaka tillfällen kan EKG behöva registreras under längre tid. Du får då några elektroder på kroppen och registreringen görs under ett till två dygn. Hjärtats elektriska aktivitet spelas in med hjälp av en digital enhet som du bär med dig och registreringen analyseras senare av en läkare.

Vid återkommande allvarliga symtom finns möjlighet till långtidsregistrering av hjärtrytmen med speciell utrustning som du också bär med dig. Registreringen kan då vid behov fortsätta från en vecka upp till ett år och analyseras med jämna intervaller av behandlande läkare.

Ett enklare EKG, så kallad telemetri, kan också användas som övervakning av hjärtrytmen medan du opereras eller vårdas på en intensivvårdsavdelning.

EKG betyder elektrokardiogram och det görs för att undersöka hjärtats elektriska aktivitet. EKG kan tas antingen i vila eller under ansträngning, till exempel på en motionscykel. EKG ingår ofta som del i en hälsoundersökning till exempel för att få ett friskintyg eller inför en operation.

Om du kommer till en vårdcentral eller ett sjukhus med akuta bröstsmärtor tas alltid ett EKG. Det tas också vid andra misstänkta hjärtbesvär, exempelvis om du har en oregelbunden hjärtrytm eller besväras av trötthet, andnöd, bröstsmärta eller svullna ben.

Vad visar ett EKG?

Hjärtslagen styrs av elektrisk aktivitet som kan registreras genom elektroder som placeras på olika ställen på bröstkorgen, armar och ben. Den elektrokardiografiska kurvan som registreras på papper ger en bild av hur de elektriska impulserna sprids i hjärtat. Varje hjärtslag ger ett EKG-komplex med kurvformat mönster som ser ut som toppar eller taggar på papperet.

Vanligtvis startar hjärtats elektriska aktivitet i den så kallade sinusknutan, som ligger i höger förmak. Sinusknutan består av en samling celler som startar de elektriska impulserna i hjärtat. Sinusknutan bestämmer takten, det vill säga hjärtfrekvensen. Från sinusknutan sprids den elektriska impulsen till förmaken och sedan ner i kamrarna som stimulerar hjärtmuskelcellerna att dra ihop sig. Hjärtat kan därmed pumpa ut blodet.

Kan visa på hjärtinfarkt

Med ett vilo-EKG går det att upptäcka störningar i hjärtats rytm och skador på hjärtmuskeln, som till exempel en hjärtinfarkt eller hjärtmuskelinflammation. Ett EKG kan påvisa om hjärtinfarkten är gammal eller färsk. En färsk hjärtinfarkt är ett akut tillstånd som kräver omedelbar vård i form av inläggning på sjukhus. Men även om ett vilo-EKG är som det ska vara går det inte att säkert utesluta en akut hjärtinfarkt.

EKG vid förmaksflimmer

Ett vilo-EKG kan avslöja om du har fått förmaksflimmer, vilket oftast innebär att hjärtat slår oregelbundet och ofta snabbare än det ska göra. Vid förmaksflimmer har sinusknutan förlorat sin funktion och det uppstår en oordnad elektrisk aktivitet i hjärtats förmak. Det betyder att varken förmaken eller kamrarna drar ihop sig synkroniserat. Hjärtrytmen blir därför oregelbunden och snabb och hjärtat förlorar en del av sin pumpförmåga.

Blockeringar kan upptäckas

Ett vilo-EKG kan även påvisa om de elektriska impulserna i hjärtat blockeras någonstans på vägen från sinusknutan till hjärtmuskeln. Sådana blockeringar kan leda till långsam hjärtrytm, vilket i sin tur kan göra att du känner dig yr eller till och med svimmar. Om du har sådana besvär behöver du utredas av en hjärtspecialist och eventuellt få behandling med en pacemaker.

Tjocka hjärtväggar

Ett vilo-EKG kan ge vägledning om hjärtats väggtjocklek, och läkaren kan se om det är höger eller vänster kammare som är påverkad. Väggförtjockning kan uppstå när hjärtat är överansträngt under en längre tid, exempelvis vid långvarigt högt blodtryck eller vid förträngning av aortaklaffen mellan kammaren och stora kroppspulsådern.