Diabetes typ 2

Vanliga symtom vid typ 2-diabetes är att du

• blir trött och kraftlös
• blir mer törstig
• kissar oftare och större mängder
• får försämrad syn och ser dimmigt
• kan få klåda i underlivet.

Vid typ 2-diabetes ökar blodsockervärdet oftast under flera år. Symtomen kommer därför långsamt och kan vara olika starka. Många vet inte om att de har typ 2-diabetes eftersom sjukdomen ibland inte ger några symtom alls. 

Om du misstänker att du har typ 2-diabetes ska du kontakta en vårdcentral.

Du kan söka vård på vilken vårdcentral du vill i hela landet.

Du kan alltid ringa 1177 och få sjukvårdsrådgivning.

Viktigt att förstå

För att kunna vara delaktig i din vård och ta beslut är det viktigt att du förstår informationen du får av vårdpersonalen. Ställ frågor om du inte förstår. Du kan också be att få informationen utskriven för att läsa den i lugn och ro.

Om du inte talar svenska kan du ha rätt att få tolkhjälp. Du kan även ha rätt att få tolkhjälp vid hörselnedsättning.

För att läkarens ska kunna ställa diagnosen typ 2-diabetes får du lämna både blodprov och urinprov:

• Blodprovet P-glukos visar vad du har för blodsockervärde när provet tas. P står för plasma som är en del av blodet. Glukos är ett annat namn för socker.
• Blodprovet HbA1C visar hur blodsockerhalten har legat två till tre månader före provtagningen. HbA1c kallas också för långtidssockerprov.

Blodproverna visar om du har diabetes, men inte vilken typ. Om du är över 40 år, har viss bukfetma och typ 2-diabetes i släkten, är sannolikheten stor att du har typ 2-diabetes.

Ibland kan du behöva lämna ytterligare blodprover för att läkaren ska kunna avgöra vilken typ av diabetes du har.

Fler undersökningar

Om du får diagnosen typ 2-diabetes kommer du att undersökas ytterligare. Syftet är att upptäcka ifall du har andra tillstånd, till exempel förhöjda blodfetter eller förhöjt blodtryck, som kan öka risken för åderförfettning. I sådana fall behandlas dessa.

Två till tre månader efter att du har fått diagnosen typ 2-diabetes får du lämna ett blodprov för att undersöka blodfetternas sammansättning.

Efter undersökningarna

Du ska få reda på vem du ska kontakta, och när, för att ta del av svaren efter provtagningar och undersökningar. Du ska också få reda på vart du ska vända dig om du blir sämre.

Du kan göra mycket själv för att påverka ditt blodsockervärde. Genom att motionera, ha bra matvanor och sluta röka kan du förebygga och i viss mån själv sänka blodsockervärdet. Om du är överviktig kan motion och ändrade matvanor göra att du går ner i vikt, vilket också är bra för blodsockervärdet.

Motionera

Fysisk aktivitet är det mest effektiva sättet att öka cellernas känslighet för insulin. Genom att öka känsligheten tar cellerna snabbare upp sockret som finns i blodet efter att du ätit, och på så sätt kan du undvika att få höga blodsockervärden. Effekten på insulinkänsligheten av ett motionspass, till exempel en rask promenad eller att cykla i 30-40 minuter, finns kvar i upp till två dygn.

Det är bra ifall du hinner med tre promenader i veckan, men ju oftare du motionerar desto bättre. En promenad bör pågå i cirka 30 minuter. Det är även bra att aktivera fler muskelgrupper samtidigt, till exempel har stavgång bättre effekt än en promenad utan stavar. Alla rörelser i vardagen ger effekt. Det kan till exempel vara att du

• dammsuger
• tar trapporna istället för hissen
• kliver av bussen eller tåget en hållplats tidigare och promenerar istället.

Fysisk aktivitet är även bra för bland annat blodtrycket, blodfetterna, skelettets kalkhalt och för att gå ner i vikt. Motionerar du regelbundet minskar även risken för hjärt- och kärlsjukdomar.

Äta bra mat

Bra matvanor kan till stor del påverka typ 2-diabetes. Med bra mat och matvanor kan du få bättre blodsockervärde, bättre blodfetter, gå ner i vikt och minska risken för andra sjukdomar. Du kan även skjuta upp eller minska behovet av blodsockersänkande läkemedel.

Vad som är bra mat vid diabetes debatteras intensivt, men det finns vetenskapligt stöd för att följande livsmedel har bra effekt:

• frukt
• grönsaker
• rotfrukter
• baljväxter
• fullkornsprodukter
• fisk
• nötter och jordnötter
• kaffe.

Du kan dricka lite vin eller öl till maten, men undvik att dricka alkohol på fastande mage eller i allt för stora mängder.

Det kan kännas som en stor omställning att ändra sina vanor, men man behöver sällan byta ut all mat.

Sluta röka

Det finns många risker med att röka om du har diabetes, bland annat ökar risken för skador på de små blodkärlen i njurarna, i fötterna och i ögonens näthinnor. Risken att få hjärtinfarkt eller stroke fördubblas. Om du röker är det därför bra om du kan sluta. Behöver du hjälp att sluta röka kan din läkare berätta vilket stöd som finns att få.

Kontrollera ögonen

Du bör regelbundet få dina ögon undersökta med så kallad ögonbottenfotografering. Detta för att ett blodsockervärde som ligger för högt under lång tid kan skada de små blodkärlen i ögats näthinna. På sikt kan det leda till att synen försämras.

Med ögonbottenfotografering kan läkaren upptäcka tidiga förändringar på näthinnan som du själv inte märker. Du kan då få behandling i tid och förhindra att synen försämras. Hur ofta du ska undersöka ögonen beror bland annat på hur länge du haft diabetes. Oftast är det ett till tre år mellan undersökningarna. En ögonmottagning skickar en kallelse till dig när det är dags att undersökas.

Sköta tänderna

Det är bra att gå till tandläkaren regelbundet. Anledningen är att ett förhöjt blodsockervärde under lång tid kan göra det lättare att få tandlossningssjukdom eller hål i tänderna. Det är även viktigt att sköta tänderna noga.

Du kan ha rätt att få särskilt tandvårdsbidrag, STB. Tandvårdsbidraget gör att du inte behöver betala fullt pris för ett tandläkarbesök.

Sköta fötterna

Ett högt blodsockervärde under en längre tid kan försämra känseln i fötterna, utan att du märker det. Får du då ett sår, till exempel ett skavsår, kan det ta tid innan du upptäcker det. Därför är det viktigt att du tar hand om dina fötter. Här är några råd:

• Undersök dina fötter dagligen för att se om du har fått sår eller märken efter exempelvis skor. Har du svårt att undersöka fötterna själv kan du be en närstående om hjälp.
• Använda rymliga skor, det minskar risken att få skavsår.
• Smörj gärna fötterna med mjukgörande kräm för att undvika torrsprickor. Det är speciellt viktigt under vintern då det är lättare att få torrsprickor.
• Besöka en fotterapeut regelbundet, särskilt om du inte kan sköta dina fötter själv.

Får du ett sår kan det läka långsammare på grund av den försämrade blodcirkulationen. Av samma anledning kan såret också infekteras lättare. Ta hand om de sår som uppstår, och var uppmärksam ifall ett sår läker långsamt eller blir infekterat. Ett infekterat sår som inte tas omhand kan i värsta fall leda till kallbrand. Sök vård direkt om du har ett infekterat sår och får feber.

Om motion och ändrade matvanor inte räcker kan du behöva läkemedel för att sänka blodsockervärdet, gärna till ett värde som närmar sig blodsockervärdet hos en person utan diabetes. Det är även viktigt att förebygga och behandla högt blodtryck och höga blodfetter.

Målet med behandlingen är att undvika de komplikationer som kan uppstå på grund av förhöjt blodsockervärde, till exempel skador i kroppens stora och små blodkärl.

Läkemedel vid högt blodsockervärde

Du kan behöva behandlas med blodsockersänkande läkemedel redan när du får diagnosen typ 2-diabetes, men det kan också gå flera år innan du behöver läkemedel.

Det är vanligast att börja med medicin i form av tabletter. Det finns olika typer av blodsockersänkande läkemedel som verkar på olika sätt, och vilket du får beror till exempel på din vikt och hur dina njurar fungerar. Efter hand kan du behöva trappa upp behandlingen, ofta genom att kombinera olika sorters tabletter. Med tiden kan du behöva lägga till insulinbehandling.

Insulin

För att uppnå ett bra blodsockervärde behöver de flesta med typ 2-diabetes så småningom komplettera behandlingen med insulin. Du kan även behöva insulin redan när du får diagnosen, men oftast dröjer det flera år.Vad som är ett bra blodsockervärde avgörs från person till person. Målsättningen diskuterar du och din läkare tillsammans.

Om du använder insulin får du själv kontrollera ditt blodsockervärde med ett blodprov i fingret. Även om du inte behandlas med insulin kan det ibland vara bra att mäta blodsockervärdet själv. Hur ofta skiljer sig från person till person, fråga din diabetessjuksköterska för att få råd.

Läkemedel vid högt blodtryck

Ett mål är att blodtrycket ska vara under 140/85 mmHg. Om du bara har något förhöjt blodtryck kan det räcka med att du äter mindre salt, går ner i vikt samt motionerar mer.

Om detta inte räcker för att sänka blodtrycket kan du behöva läkemedel för att sänka blodtrycket.

Läkemedel vid höga blodfetter

Vid typ 2-diabetes är det vanligt att ha för höga halter av skadliga blodfetter. Fettsammansättningen blir bättre av bland annat bra matvanor, motion, att inte röka och om blodsockervärdet förbättras, men du kan behöva läkemedel för att sänka blodfetterna. Även om du har ganska låga blodfetter kan du behöva läkemedel, om du samtidigt har flera riskfaktorer för hjärtkärlsjukdom, till exempel högt blodtryck eller att du röker.

Fetmakirurgi

Fetmakirurgi, så kallad så kallad gastric bypass, vara en behandlingsmetod om du:

• är under 60 år
• har typ 2-diabetes
• har fetma med ett BMI-värde över 35
• har svårt att uppnå bra blodsockervärden trots läkemedel och förändrade levnadsvanor
• har svårt att sänka ditt blodtryck, trots läkemedel och förändrade levnadsvanor.

Återbesök

Om du har typ 2-diabetes har du rätt till regelbunden kontakt med sjukvårdspersonal som har specialkunskaper inom diabetes. Oftast är det en diabetessjuksköterska på din vårdcentral. Du träffar även din läkare på vårdcentralen regelbundet. De kan ge dig hjälp, råd och stöd, men den största delen av behandlingen sköter du själv.

Du bör gå på återbesök minst en gång per år till din läkare. Du får en kallelse när det är dags för återbesök. Syftet är att se hur behandlingen går, samt att upptäcka och behandla eventuella skador som kan uppstå på grund av diabetes. Läkaren kommer att:

• mäta ditt blodtryck
• undersöka hjärtat med EKG
• testa känseln i huden
• kontrollera huden på fötterna
• ta ett HbA1c-blodprov för att se hur behandlingen går.

Cellerna i kroppen behöver energi för att fungera. Cellerna får energi från socker som transporteras i blodet, framför allt i form av druvsocker, även kallat glukos. För att cellerna ska kunna ta upp sockret behöver de hormonet insulin. Det blodsocker som inte tas upp av cellerna sparas i levern och i musklerna för senare behov. Levern fungerar på så sätt som ett sockerförråd. Det sparade blodsockret kallas för glykogen.

Insulin bildas i bukspottkörteln i små grupper av hormonbildande celler som kallas Langerhans öar eller beta-celler, och frisätts framför allt efter att du har ätit. Vid typ 2-diabetes räcker inte det insulin som bukspottskörten producerar och cellerna får svårare att ta upp sockret i blodet. Kroppens celler blir också mindre känsliga för insulin, så kallad insulinresistens. Att blodsockervärdet ökar vid diabetes beror även på att levern läcker ut för mycket socker i blodet om du inte äter, vilket leder till att du får högt blodsockervärde på morgonen före frukost. Ett annat ord för högt blodsockervärde är hyperglykemi.

Nedsatt glukostolerans

Om ditt blodsockervärde stiger mycket efter att du har ätit och inte går ner som förväntat, trots att du inte har diabetes, kan du ha så kallad nedsatt glukostolerans. Det beror på att cellerna är mindre känsliga för insulin eller att bukspottskörteln inte tillverkar tillräckligt med insulin. Det kan också vara en kombination av dessa två.

Att ha nedsatt glukostolerans kan vara ett tecken på att du håller på att utveckla typ 2-diabetes. Det tar flera år innan typ 2-diabetes utvecklas och du kan själv bromsa utvecklingen genom att motionera, se över dina matvanor, gå ner i vikt och sluta röka, om du röker.

Ökad mängd urin beror på för högt blodsocker

Vid obehandlad diabetes kissar du mer och oftare. Det beror på att när blodsockernivån blir tillräckligt hög läcker det socker till urinen. Socker i urin suger upp vatten från kroppen och mängden urin ökar, vilket i sin tur gör att du blir törstigare.

Den exakta orsaken till att typ 2-diabetes uppstår är inte känd, men risken att utveckla sjukdomen är ofta ärftlig och påverkas till stor del av livsstil.

Allt för mycket och onyttig mat i kombination med brist på motion ökar risken för övervikt, vilket i sin tur ökar risken för insulinresistens och typ 2-diabetes.

Om du även är utsatt för stress, har höga krav och samtidigt har liten möjlighet att själv påverka din situation ökar mängden av stresshormonet kortisol i blodet. Ute i vävnaderna omvandlas det till kortison som ökar bukfetma och minskar insulinkänsligheten i musklernas celler. Just bukfetma är mer skadligt än till exempel fett runt höfterna.

Rökning ökar också risken att få diabetes.

Typ 2-diabetes allt vanligare

Det är inte helt klart hur många i Sverige som har diabetes i någon form. Många lever med sjukdomen utan att veta om det, men i Sverige har uppskattningsvis mellan 350 000 och 400 000 personer någon form av diabetes. De allra flesta, nio av tio, har typ 2-diabetes.

Komplikationer i stora blodkärl

Den allvarligaste konsekvensen av typ 2-diabetes är att pulsådrorna åderförfettas snabbare. Åderförfettning innebär att det bildas lagringar av fett, blodkroppar och bindväv på blodkärlens insida och blodet får då svårare att passera. I hjärtat kan det leda till kärlkramp, och i benen till så kallad fönstertittarsjuka.

En annan fara med åderförfettning i pulsådrorna är att det där lättare bildas små blodproppar som kan stoppa blodflödet och ge upphov till hjärtinfarkt. Om det fastnar en propp i en pulsåder i hjärnan kan du få en stroke. Det är framför allt hjärtinfarkt och stroke som ökar risken att dö för tidigt vid typ 2-diabetes.

Komplikationer i små blodkärl

Det finns även risk för att få komplikationer i små blodkärl. De är sällan livshotande på samma sätt som komplikationerna i stora blodkärl. Men de kan leda till att du får skador på ögats näthinna, njurskador och skador på nerver som kan ge känselnedsättning, oftast i fötter och ben. Män kan ibland få svårt att få och behålla stånd.

Kvinnor kan få problem med minskad känsel, vilket kan leda till svårigheter att få orgasm. Ett annat problem kan vara torra slemhinnor och svårigheter för slidan att bli tillräckligt fuktig. Glidmedel som finns att köpa på apotek kan vara ett bra hjälpmede.

Sjukdomen kan försämras

Vid typ 2-diabetes brukar blodsockervärdet långsamt öka med åren. Den här försämringen av sjukdomen beror dels på att kroppens celler blir ännu mindre känsliga för insulin, dels på att bukspottkörtelns produktion av insulin minskar.

Bukspottkörtelns förmåga att bilda insulin skadas om du har för högt blodsockervärde under lång tid. Hur snabbt försämringen går varierar mellan olika personer. Det beror bland annat på vikt, mat, motion, eventuell stress och rökning.

För lågt blodsocker

Om du behandlas med insulin eller med tabletter som ökar frisättningen av insulin från bukspottkörteln kan blodsockervärdet ibland bli för lågt. Det kallas känning eller hypoglykemi. Vanliga symtom är att du

• svettas
• får skakningar
• får hjärtklappning
• blir hungrig
• får yrsel
• blir orolig och irritation
• får svårt att koncentrera dig.

Om blodsockervärdet sjunker ytterligare kan du bli medvetslös.

Känner du lätta symtom kan du mäta blodsockervärdet för att undersöka om det beror på för lågt blodsockervärde. Om blodsockervärdet är för lågt kan du äta något sött, till exempel 2-3 tabletter druvsocker. Även ett glas mjölk eller juice kan hjälpa. Däremot gör så kallade light-drycker ingen nytta eftersom de inte innehåller socker. När känningarna gått över kan det vara bra ifall du äter något, exempelvis en smörgås.

Om du får svårare symtom bör du äta något omgående, innan du mäter blodsockervärdet. Du bör äta något som höjer blodsockret snabbt, till exempel några tabletter druvsocker, sockerbitar eller dricka ett glas mjölk eller juice.

Vid behandling med vissa tabletter kan ett för lågt blodsockervärde hålla i sig länge och därför vara svårt att höja själv. Om du får lågt blodsockervärde strax efter att du lyckats höja blodsockervärdet bör du söka vård direkt på en vårdcentral eller akutmottagning.

Känningar av lågt blodsocker är ovanliga men kan komma om du

• äter för lite
• kräks
• har diarré
• anstränger dig för mycket fysiskt
• dricker mycket alkohol.

När du blir äldre och om du då går ner i vikt kan du behöva minska eller till och med avsluta den blodsockersänkande behandlingen. Annars kan blodsockervärdet bli för lågt.

Ett bra liv trots sjukdomen

Om du har fått diagnosen typ 2-diabetes kan det till en början ta tid att acceptera och vänja sig vid sjukdomen. Hur du reagerar är individuellt. Vissa kan till en början hamna i en kris men de flesta hittar bra sätt att leva med sjukdomen. Även om diabetes inte går att bota finns bra behandling att få.

Det kan vara till hjälp att möta andra som har liknande erfarenheter. Hos exempelvis Diabetesförbundet och Diabetesorganisationen i Sverige kan du få stöd och mer information. På många håll i landet finns även lokala föreningar.

De flesta som får typ 2-diabetes får långsamt allt sämre insulinkänslighet. Försämringen kan pågå i över tio år. Men det är viktigt att komma ihåg att du hela tiden har möjlighet att bromsa den här utvecklingen genom att motionera, sluta röka och ha bra matvanor.

Gravida kvinnor kan få en övergående form av typ 2-diabetes som heter graviditetsdiabetes. Om du är gravid får du lämna ett blodprov på mödravårdscentralen för att mäta ditt blodsockervärde.

Efter förlossningen blir blodsockernivåerna normala igen.Om du har haft graviditetsdiabetes har du en ökad risk utveckla typ 2-diabetes senare i livet.

Att bli gravid

Om du har haft graviditetsdiabetes, eller om du har typ 2-diabetes, bör du försöka ha ett så bra blodsockervärde som möjligt redan när du planerar att bli gravid. Under graviditetens första tre månader är risken som störst för att fostret ska skadas av höga blodsockervärden.