Hjälp med tankar och känslor vid cancer

Skriv ut (ca 4 sidor)

För många innebär cancer en ovan situation med många känslor och tankar. De flesta hittar sätt att hantera dem, antingen själv eller med stöd från omgivningen. Ibland är det inte möjligt. Då finns stöd och hjälp att få.

Skriv ut

Hur kan cancer påverka mina tankar och känslor?

Hur kan cancer påverka mina tankar och känslor?

Cancer påverkar ofta livet mycket. Det är vanligt att bli ledsen, nedstämd, orolig eller arg. Många kan känna sig stressade eller får svårt att koncentrera sig eller att komma ihåg saker. Det är också vanligt att börja fundera mycket över sådant som har varit och över framtiden. En del kan hamna i en kris.

Det finns olika sätt att hantera tankarna och känslorna. Genom att göra det undviker du att de begränsar ditt liv. Det kan också bli lättare att klara av cancerbehandlingen.

Fäll ihop

Vad kan jag göra själv?

Vad kan jag göra själv?

Många tycker att det underlättar att röra på sig eller att göra något som de tycker om, som inte har med sjukdomen att göra.

Rör på dig

Fysisk aktivitet hjälper kroppen att återhämta sig vid cancer. Att röra på sig kan hjälpa mot nedstämdhet, oro och sömnsvårigheter och kan förebygga depression. Du kan läsa mer om fysiska aktiviteter och fysioterapi vid cancer. Du som är närstående och vill komma igång att röra på dig kan få råd om träning.

Gör sådant du mår bra av

Under och efter en cancerbehandling kan du behöva hitta sätt som gör att du kan få tillbaka energi eller för att känna dig lugn och i balans. Gör sådant som du tycker om och som känns bra för dig.

Det kan också vara ett bra tillfälle att göra förändringar i livet, om du vill det. Kanske finns det något du har slutat med, som du gärna vill komma igång med igen. Kanske finns det annat som du inte längre vill ägna så mycket tid åt.

Det är bra att försöka planera så att du regelbundet kan göra det som du mår bra av.

Mindfulness kan minska stress och oro

Mindfulness är en metod som används på många håll inom vården för att minska stress och oro. Det finns kurser i mindfulness både inom och utanför vården. Du kan också själv lära dig mindfulness.

Fäll ihop

Hjälp att kartlägga besvär

Hjälp att kartlägga besvär

Det finns olika sätt att ta reda på om du behöver stöd eller hjälp med att hantera dina tankar och känslor. Ett sätt är att du fyller i ett formulär. Du får formuläret där du får vård. Du kan fylla i det själv, tillsammans med en närstående eller tillsammans med någon ur vårdpersonalen.

Det är vanligt att behoven förändras. Du kan fylla i formuläret flera gånger. Kontaktsjuksköterskan ser till att ditt ifyllda formulär kommer med i vårdplanen. Här kan du läsa mer om kontaktsjuksköterskan och vårdplanen.

Hjälp så att du kommer rätt

Kontaktsjuksköterskan vägleder dig i vården och kan också berätta vilken hjälp som kan finnas utanför vården. Även kuratorn och läkaren kan ofta ge tips.

Du kan läsa mer om vilka personer som kan delta i din vård i texten Vad är cancerrehabilitering?

Fäll ihop

Att prata kan underlätta

Att prata kan underlätta

För en del underlättar det att få prata med någon. Det kan vara en närstående eller en annan person som du känner förtroende för. Om det inte är möjligt finns olika former av samtalsstöd inom vården och utanför vården.

Ibland behöver man mer hjälp, till exempel om nedstämdheten övergår i ångest eller depression.

Samtalsstöd från vården

Kontaktsjuksköterskan är ett särskilt stöd för dig om du har cancer eller är närstående. Kontaktsjuksköterskan kan hänvisa dig vidare om du behöver mer stöd. Kuratorn är ofta lätt att nå. Det kan också gå att få stöd från en psykolog eller hos sjukhuskyrkan.

Kontaktsjuksköterskor, kuratorer, psykologer och präster är vana vid att samtala med människor om saker som känns svåra. De har utbildning för det.

Du behöver inte ha något färdigformulerat problem för att få samtalsstöd. Tvärtom är det ofta i samtalet som du kan få hjälp att formulera dig, så att du kan hitta lösningar eller leva med situationen som den är nu.

Alla som arbetar inom hälso- och sjukvården har tystnadsplikt. Det har även präster. Det innebär att du måste ge ditt uttryckliga samtycke för att de ska få berätta för någon annan vad du har sagt eller ens att du har kontaktat dem.

Psykoterapi och annan psykologisk behandling

Ibland behöver man mer hjälp eller annan hjälp än samtalsstöd. Då kan psykoterapi eller annan psykologisk behandling vara ett alternativ. Det finns olika typer av psykoterapi, till exempel kognitiv beteendeterapi, som oftast förkortas kbt, familjeterapi och psykodynamisk terapi. Här kan du läsa mer om psykoterapi och psykologisk behandling.

Fäll ihop

Läkemedel kan hjälpa ibland

Läkemedel kan hjälpa ibland

Du kan behöva läkemedel, till exempel om du har fått diagnosen depression eller om du har ångest eller har svårt att sova. Diskutera läkemedel med din läkare.

Fäll ihop

Stöd tillsammans med andra

Stöd tillsammans med andra

Många tycker att det känns bra att träffas i grupp och dela sina erfarenheter med andra i samma situation. Sådant stöd finns också på internet.

Stödgrupper i vården

På en del sjukhus finns stödverksamhet för patienter med cancer. Kontaktsjuksköterskan eller kuratorn kan berätta mer.

Stödgrupper utanför vården

Patientföreningar finns för de vanligaste cancersjukdomarna. Föreningarna kan ge både information och annat stöd. Ibland ordnar de lokala stödgrupper. Det är vanligt att både patienter och närstående kan delta. Du kan hitta information på sjukhusets anslagstavlor om vad patientföreningarna erbjuder. Du kan också titta på föreningarnas webbplatser.

Det kan även finnas lokala stödgrupper som anordnas av andra organisationer, till exempel Röda korset eller Lions. Kuratorn känner till om det finns sådana verksamheter.

Du kan få en samtalsvän

Hos flera patientföreningar kan du få stöd av särskilda stödpersoner eller kontaktpersoner, som har egen erfarenhet av cancer som patient eller närstående. Du kan också få en samtalsvän genom andra organisationer, till exempel Cancerkompisar, Nära Cancer eller Ung Cancer.

Fäll ihop

Stöd från religiösa samfund

Stöd från religiösa samfund

Sjukhuskyrkan finns på alla sjukhus. Du kan kontakta sjukhuskyrkan om du är patient eller om du är närstående. Sjukhuskyrkans personal kan ordna så att du får enskilda samtal och själavård. Du kan också delta i gudstjänster, andakter eller bön.

Du kan prata med en präst utan att vara troende eller om du har en annan tro än kristendomen. Dina funderingar kan handla om annat än religion.

Sjukhuskyrkan hjälper till om du söker kontakt med andra religiösa företrädare än Svenska kyrkans.

Flera församlingar har samtalsakuter för människor i akut livskris. Då får du ett antal förbokade stödsamtal. På en del orter kostar samtalen pengar, på andra orter är samtalen gratis.

Kyrkan har också telefonrådgivning: Jourhavande präst och Kyrkans jourtjänst. Här kan du läsa mer om telefonjourer och rådgivning.

Fäll ihop

Telefonjourer och rådgivning

Telefonjourer och rådgivning

Hos till exempel Cancerfonden och Cancerrådgivningen kan du få råd och stöd av vårdpersonal om du ringer eller mejlar.

Det finns också telefonjourer och rådgivning som är mer allmänt inriktade, till exempel Hjälplinjen, Jourhavande medmänniska och Anhöriglinjen.

Fäll ihop
Skriv ut (ca 4 sidor)
Senast uppdaterad:
2017-11-02
Redaktör:

Susanna Olzon Schultz, 1177 Vårdguiden

Granskare:

Gunnar Eckerdal, smärtläkare, Sahlgrenska sjukhuset, Göteborg