Fysisk aktivitet och fysioterapi vid cancer

Skriv ut (ca 9 sidor)
Skriv ut

Om fysisk aktivitet och rörelse

Om fysisk aktivitet och rörelse

Fysisk aktivitet gör att man mår bättre

Om man har cancer och går igenom olika behandlingar, är det inte ovanligt att man rör på sig mindre och vill vila. Det behöver man ibland, men man mår ofta bättre av att försöka röra på sig och att undvika för mycket stillasittande. Kroppen fungerar bättre, man blir starkare, får bättre balans och mer ork.

Fysisk aktivitet hjälper ofta även mot oro, sömnproblem och trötthet. Det finns också forskning som visar att för en del kan fysisk aktivitet öka chansen att bli fri från cancern.

Vilken typ av fysisk aktivitet och rörelser som man kan utföra beror på vad man är van vid sedan tidigare, sjukdomen och den behandling man får för cancern. Att röra på sig är inte farligt.

Det är viktigt att både hitta något man tycker om att göra och att det blir lagom ansträngande. Periodvis kanske man inte orkar så mycket, men man kan försöka börja med enkla rörelser och små utmaningar och öka träningen efter hand.

Hur lätt det är att komma igång beror också på hur man har levt innan man blev sjuk. För en del har träning aldrig kommit så högt upp på listan. Andra kan ha haft en vana att träna regelbundet och vill försöka fortsätta med det, men känner sig osäkra på vad som är möjligt.

Frågor om fysisk aktivitet och träning kan man alltid ta upp med sin sjuksköterska eller läkare. Konkret hjälp med tips och råd anpassade till sina individuella förutsättningar kan man få av en fysioterapeut, som tidigare kallades sjukgymnast.

Balans mellan aktivitet och vila

Oavsett vilka vanor man har haft tidigare är det viktigt att man hittar rätt nivå så att man får energi. Man kan ha vilat mycket och kommit in i en period då konditionen har blivit sämre. Det leder till att man känner sig allt tröttare och det blir jobbigare att företa sig något. För att komma igång behöver man hitta en bra balans mellan aktivitet och vila. Fysisk aktivitet ska inte bli en belastning och ytterligare ett krav, utan istället underlätta under tiden som man tar sig igenom olika behandlingar. Ibland kan det kännas motigt att sätta igång att röra på sig men det känns ofta bättre efter en stund.

Hjälper även mot cancerrelaterad trötthet

Många som får cancer beskriver att de drabbas av en trötthet som de inte känner igen sedan tidigare. Ibland kan tröttheten till exempel bero på blodbrist eller depression, men det finns också en trötthet som inte går att medicinera eller vila bort. Det kallas cancerrelaterad fatigue. Genom fysisk aktivitet går det att även påverka den sortens trötthet.

Realistiska mål

När man vill börja med rörelser och aktiviteter är det bra att först och främst sätta upp realistiska mål.

Man kan behöva bryta sitt stillasittande bara en kort stund, att röra på sig lite är en bra början. Sedan kan man försöka vara fysiskt aktiv korta stunder flera gånger om dagen. Det är oftast bättre än att ta ut sig helt under ett långt pass. Ibland behöver man börja med bara några minuter, men det är bra om det går att röra sig minst tio minuter per gång.

Målet kan sedan vara att öka den fysiska aktiviteten fem till tio minuter åt gången. Om man är på sjukhuset kan man ha som mål att gå till matsalen för att äta och sedan gå en runda i korridoren fyra till fem gånger per dag. Hemma kan man till exempel ta sig uppför eller nerför en trappa en gång om dagen och sedan flera gånger per dag. Finns det en motionscykel hemma kanske det går att börja använda den. Det bästa är att börja med fysisk aktivitet några minuter flera gånger per dag.

Det går ofta lättare om man börjar med något som man tycker om. Kratta löv, gå till lekplatsen med barnen, eller gå ut och träffa vänner en liten stund är också exempel på fysisk aktivitet. Sedan kan man lägga till en tiominuterspromenad om dagen.

Genom att man ökar sin rörlighet, får starkare muskler och förbättrar sin kondition kan man orka lite mer för var dag.

Om man gillar promenader kan man öka tempot lite genom försiktig intervallträning. Det kan innebära att man ökar promenadtakten några minuter under en femminuters eller tiominuters promenad. Om man sätter upp små delmål och klarar dem så känns det ofta lättare allt eftersom.

Om man gillar att springa eller göra något mer krävande kan man oftast fortsätta med det. Viss anpassning kan behövas, det kan vara bra att sänka tempo och sträcka i början för att känna efter vad som är lagom. Kroppen kan reagera annorlunda mot före cancern, både på grund av sjukdomen och av behandlingen.

Fysisk aktivitet i vardagen

När man känner att man orkar mer kan man följa samma råd om fysisk aktivitet som för dem som är friska. Vilken form av träning man väljer spelar inte så stor roll, viktigare är att träningen blir regelbunden, helst några gånger i veckan. För att hälsan ska bli bättre räcker det med promenader eller någon annan fysisk aktivitet med måttlig intensitet. Det ska kännas något ansträngande och pulsen ska öka lite. Man bör göra aktiviteten i ett "pratvänligt" tempo, vilket motsvarar en rask promenad. Om intensiteten är högre kan man minska på tiden för att uppnå samma effekt. Det allra viktigaste är att undvika att vara stillasittande.

Man kan även passa på att gå några hållplatser när man ska åka buss och ta trapporna i stället för hiss. Även att arbeta i trädgården, skotta snö, dammsuga eller cykla regelbundet ger bra fysisk aktivitet.

Ett bra mål är att vara fysiskt aktiv under två och en halv timme i veckan fördelat på flera dagar. Om man fördelar tiden på alla dagar i veckan blir det lite drygt 20 minuter om dagen med minst 10 minuter åt gången.

Man kan alltid komma igång senare

Om man inte orkat röra sig så mycket under behandlingsperioden kan man sätta igång när behandlingarna är klara. Om man är fri från sin sjukdom är det bra att komma igång med regelbunden träning, det mår alla bra av. Om man har varit inaktiv under en period ska träningen trappas upp steg för steg. Börjar man för tufft ökar risken för överansträngning och skador.

Ibland kan man behöva minska sin träning

Om man är van att träna hårt och mycket kan det ibland vara lämpligt att framför allt dra ner på intensiteten under den tid som man får behandling, eller om sjukdomen satt ner den fysiska förmågan. 

Under cytostatikabehandling är det vanligt att blodvärden påverkas, olika mycket beroende på vilken typ av behandling man får.

Det brukar inte finnas några skäl att undvika ansträngning om man har lågt blodvärde, alltså en låg halt av hemoglobin, Hb, i blodet. Man kan känna sig trött och orka mindre, men man brukar kunna ta en promenad i lagom tempo.

Tidigare kunde man få rådet att undvika folksamlingar i till exempel träningslokaler på grund av infektionskänslighet, men idag är rådet att man ska försöka leva som vanligt. Men om man är mycket infektionskänslig kan man behöva anpassa träningen, fråga gärna en läkare, sjuksköterska eller fysioterapeut.

När ska man undvika ansträngande fysisk aktivitet?

Om man har en pågående infektion ska man inte utsätta kroppen för stor ansträngning.

Fäll ihop

Fysioterapeut kan ge råd och stöd

Fysioterapeut kan ge råd och stöd

Råd och stöd om fysisk aktivitet och rörelser

Man kan få råd om olika rörelser av en fysioterapeut, tidigare kallad sjukgymnast, och få hjälp att anpassa träningen efter sin personlighet och vilka besvär man har.

För att blir mer rörlig och få mindre ont kan en fysioterapeut till exempel med hjälp av händerna töja eller mjuka upp en led eller muskel. Oftast kombineras detta med övningar som man gör regelbundet hemma. Många gånger räcker det att man får ett personligt program för att träna rörlighet och muskelstyrka och råd om hur man kan lägga upp sin träning. Det kan sedan anpassas efter behov.

Träning utskrivet på recept

Som hjälp kan man ibland också få fysisk aktivitet på recept, FaR, av till exempel en läkare, sjuksköterska eller fysioterapeut. På receptet står vilken slags aktivitet som är ordinerad, exempelvis konditionsträning eller styrketräning och om det finns något speciellt man bör undvika. Den överenskomna aktiviteten kan till exempel vara stavgång eller cykelturer eller övningar enligt ett program. Hur det har gått ska sedan följas upp av den som skrivit receptet.

Aktiviteter som man får på recept finns oftast utanför sjukvården och kostnaderna ingår inte i högkostnadsskyddet för sjukvård. En del föreningar och andra som erbjuder friskvårdsaktiviteter kan däremot erbjuda ett lägre pris för deltagare med recept. Vissa arbetsgivare bekostar en del av träningen.

Hjälp mot andra besvär

Man kan även få hjälp av en fysioterapeut om man har andra besvär som till exempel smärta och stelhet, illamående, oro, svullnad, värmevallningar och andningsbesvär.

Kontakt med fysioterapeut

Hur och var man kan träffa en fysioterapeut kan se lite olika ut beroende på var man bor i landet och hur och var man får vård. På cancerkliniker finns det ofta fysioterapeuter som har specialkunskaper om cancersjukdomar. Annars kan man ta kontakt med fysioterapeuter på vårdcentraler eller privata mottagningar.

Så länge man har tätare kontakt med vården kan man rådgöra med en läkare eller sjuksköterska om vart man ska vända sig. Man kan också alltid kontakta en fysioterapeut genom att själv ringa och beställa tid. Ibland kan man behöva en remiss från en läkare, men vilken fysioterapi som kräver remiss kan variera beroende på var man bor i landet.

Läs mer: Allmänt om fysioterapi vid besvär i nacke, axlar och rygg

Fäll ihop

Råd mot smärta och stelhet

Råd mot smärta och stelhet

Smärta och stelhet hör ofta ihop

Om man har ont på grund av sin cancersjukdom eller de behandlingar man får, så finns det ofta läkemedel som hjälper. Men man kan även få råd och hjälp hos en fysioterapeut.

Ofta hör stelhet och smärta ihop. När man försöker röra sig efter en operation eller om man inte rört sig alls på ett tag kan det göra ont. Strålbehandling kan orsaka stelhet, framför allt om en led i kroppen har strålats och det gör ont ibland. Om man känner smärta leder det lätt till att man rör sig mindre och blir stelare. Smärta kan också ge en ändrad kroppshållning och belastning som gör att man får ont i andra delar av kroppen.

Övningar för styrka och rörlighet kan hjälpa

Ofta kan man få styrkeövningar, rörlighetsövningar och töjningsövningar enligt ett program. Om man tränar så att man är lagom stark i sina muskler i hela kroppen hjälper det till att stödja skelett och leder. Om man använder sina muskler och gör övningar förbättras även balansen och man klarar bättre av den vardagliga belastningen som kroppen utsätts för. Av samma anledning är det bra att behålla eller öka sin rörlighet. Det kan man göra genom övningar då man gör stora eller små rörelser i lederna. Ibland kan man även behöva göra töjningsövningar om muskler eller andra vävnader kring lederna är strama.

Besvär med värk och stelhet i lederna är ibland svårast på morgonen och efter att man suttit stilla. Då kan det vara bra att exempelvis göra töjningsövningar innan vanliga vardagsaktiviteter börjar. Det hjälper till att öka blodgenomströmningen och musklerna blir lite mjukare.

Ofta kan besvären med morgonstelhet kännas mindre när man väl kommit igång under dagen och är i rörelse.

Förebyggande övningar före strålbehandling

Stelhet efter strålbehandling går att förebygga genom ett rörelseprogram som man gör redan före eller under perioden för behandling. Stelhet i den del av kroppen som strålats får man framförallt om man tidigare är opererad på samma ställe och om en led har strålats. Stelheten kan uppstå någon månad efter behandlingen och beror på att vävnaden dragit ihop sig när den läkt efter strålningen.

Rörelseprogrammet kan till exempel hjälpa om man har bröstcancer och axelleden riskerar att bli stel, eller om man har cancer i mun, svalg eller strupe och käklederna riskerar att bli stela.

Om man upplever att man blir stel i leder ett tag efter att strålbehandlingen är avslutad ska man inte dra sig för att söka hjälp av en fysioterapeut, som kan ge råd och förslag på övningar för att förbättra rörligheten.

Avspänning och kroppskännedom

Man kan även få hjälp mot smärta och stelhet genom att träna avspänning och att öva sig i kroppskännedom, individuellt eller i grupp.

Tens är elektriska impulser som stimulerar

Även behandling med tens, som är en förkortning av transkutan elektrisk nervstimulering, kan vara ett alternativ ibland. Tens innebär att elektroder fästs på huden och kopplas med sladdar till en dosa som ger svaga elektriska impulser. På så sätt aktiveras kroppens eget smärtlindringssystem. Man kan använda tens stora delar av dagen och man sköter behandlingen själv när man har fått hjälp att prova ut den.

Massage mjukar upp för stunden

Massage kan vara en behaglig behandling som ger en stunds välbefinnande. Massage kan man få hos massörer och ibland av fysioterapeut men då i kombination med annan behandling eller träning. Musklerna och lederna mjukas upp så att man får bättre blodgenomströmning och blir mindre stel, vilket i sin tur kan göra att man får mindre ont.

Gånghjälpmedel kan ge avlastning

Om det gör ont när man går kan exempelvis rollator, kryckkäppar eller gåbord ge avlastning och smärtlindring. Att sitta eller ligga stilla ökar ofta smärtan medan rörelse och fysisk aktivitet minskar den.

För att få prova ut gånghjälpmedel behöver man kontakta en fysioterapeut eller en arbetsterapeut.

Läs mer: Praktiskt stöd vid cancer

Fäll ihop

Råd mot illamående

Råd mot illamående

Pröva promenader, akupunktur eller tens

Illamående är fortfarande en ganska vanlig biverkning om man exempelvis behandlas med cytostatika, även om det finns många bra mediciner som förebygger och förhindrar illamående. Vid besvär kan man ibland känna sig mindre illamående om man gör avspänningsövningar eller rör på sig, till exempel tar en promenad utomhus.

Vid vissa sorters illamående kan man till exempel pröva akupunktur, eller tensbehandling.

Fäll ihop

Råd mot stickningar och domningar

Råd mot stickningar och domningar

Stödstrumpor, balansträning och fysisk aktivitet

Vissa cytostatikabehandlingar kan ge känselrubbningar, så kallad neuropati. Man kan känna stickningar, domningar men även smärta och svaghet i musklerna, ibland även svullnader. Om detta leder till stora besvär kan man behöva byta till en annan läkemedelsbehandling.

Man kan lindra besvären genom att till exempel pröva stödstrumpor. Man kan även pröva balansträning och olika rörlighetsövningar och töjningsövningar. Fysisk aktivitet kan också hjälpa. Det kan då exempelvis vara bättre att cykla än att promenera, eller att dela upp promenaden med pauser emellan. Ett alternativ till att ta promenader utomhus, där marken kan vara ojämn, är att gå på gångband inomhus. Det går inte att bli av med besvären med hjälp av dessa behandlingar men de kan göra att man känner sig bättre och vardagen känns lättare.

Man kan även pröva med lätt massage under fotsulorna eller använda tens och sätta den på benet ovanför känselförändringen.

Ibland kan man ha nytta av inlägg i skorna eller någon form av gånghjälpmedel för att lättare kunna vara fysiskt aktiv.

Fäll ihop

Råd mot svettningar och vallningar

Råd mot svettningar och vallningar

Fysisk aktivitet och avspänning kan hjälpa

Om man får hormonbehandling, till exempel om man har bröstcancer eller prostatacancer, kan man få besvär med svettningar och vallningar. Genom fysisk aktivitet och att röra på sig kan man må bättre.

Avspänningsövningar kan också hjälpa. Det finns olika typer av avspänning som kan passa. Förutom vanlig avspänning kan man pröva qi gong och yoga. Akupunktur kan också lindra vallningar och svettningar. Många som blir hjälpta av akupunktur uppger att även sömnen blir mycket bättre, vilket kan underlätta vardagslivet och ge bättre livskvalitet.

Fäll ihop

Råd vid andningsproblem

Råd vid andningsproblem

Andningsgymnastik

Om man har problem med andningen och har mycket slem som man behöver hosta upp, kan andningsgymnastik hjälpa. Om man är sängliggande är det till exempel bra att försöka sitta upp mera, och om man är mycket stillasittande är det bra att röra på sig.

Ibland kan man få en så kallad ventil eller liknande som man andas ut i så att det blir motstånd vid utandningen. Då kan man använda lungorna bättre och det blir också lättare att hosta upp slem. Ibland kan man också få andas in, inhalera, läkemedel genom munnen för att vidga luftvägarna.

Om man är andfådd och har svårt att få tillräckligt med luft när man går, kan det vara lättare att andas om man har en rollator att hålla i. Andningen kan också underlättas om man lutar armarna mot knäna eller mot ett bord när man sitter eller står.

Fäll ihop

Råd mot lymfödem

Råd mot lymfödem

Svullnader i kroppen

När man opereras eller får strålbehandling kan man få lymfödem, det vill säga svullnader i kroppen som beror på att lymfvätska samlats där. Man kan i vissa fall få lymfödem i armen efter att ha fått behandling mot bröstcancer, men lymfödem kan även utvecklas i andra kroppsdelar.

Spänningskänsla och tyngdkänsla vanligt

Utöver svullnader kan man få domningar och en känsla av tyngd och spänningar i kroppsdelen. Man kan även känna sig stel och svag, ibland även få värk. Det går oftast inte att bli helt frisk från lymfödem, men om besvären upptäcks tidigt och man får behandling kan besvären minska betydligt.

Behandling

Den vanligaste behandlingen är så kallad kompression. Det innebär att vävnaderna kring lymfödemet trycks samman med hjälp av kompressionsstrumpor. Som tillägg till kompressionsbehandlingen kan man få manuellt lymfdränage eller behandling med en lymfpulsator. Den här sortens behandlingar får man av fysioterapeuter som har särskild utbildning i lymfterapi.

Träning och lymfödem

Risken för att få lymfödem ökar inte om man tränar, varken om man konditionstränar eller styrketränar. När man styrketränar är det som alltid viktigt att börja med lättare belastning så att kroppen vänjer sig innan man ökar belastningen. Samma råd gäller om man redan har fått lymfödem. Man kan själv välja om man vill ha kompressionsstrumpan på under träningen eller inte, men det är viktigt att ta på den direkt efter.

Fäll ihop
Skriv ut (ca 9 sidor)
Senast uppdaterad:
2016-11-07
Redaktör:

Litti le Clercq, 1177 Vårdguiden

Granskare:

Anna Johnsson, fysioterapeut, Enheten för Cancerrehabilitering, Skånes Universitetssjukhus, Lund