När en vuxen i din familj inte mår bra

Skriv ut (ca 9 sidor)

Alla i en familj påverkas om en vuxen i din familj inte mår bra, även du. Det kan vara bra att veta att många andra barn och unga också har någon nära som mår dåligt. Ofta hjälper det att prata med någon.

Skriv ut

Den här texten riktar sig till dig som är barn och har någon nära som är sjuk.

Du kan också läsa på Våga berätta, en sajt för barn. Det finns också information på UMO.se, ungdomsmottagningen på nätet.

När någon som finns nära dig är sjuk

När någon som finns nära dig är sjuk

Vuxna kan bli sjuka eller må dåligt på olika sätt. Det kan handla om fysisk ohälsa när kroppen är sjuk på något sätt, till exempel cancer eller diabetes. Det kan också handla om psykisk ohälsa när personen känner sig väldigt ledsen eller orolig. Ibland kan en person må dåligt både fysiskt och psykiskt samtidigt.

Det kan vara svårt att förstå vad som händer

Det är inte alltid lätt att förstå vad som händer när en vuxen mår dåligt. Det kan till exempel vara en mamma, pappa, farmor, fosterförälder eller en förälders nya kille eller tjej som är väldigt ledsen, trött eller verkar sjuk på något annat sätt.

Det är bra när vuxna kan berätta vad som är fel och vad de tänker göra för att få hjälp. Men ibland är det svårt för vuxna att veta vad som är fel. Eller så tycker de att det är svårt att berätta för barn. Då kanske de inte säger något alls.

Fäll ihop

Även du påverkas när någon i familjen mår dåligt

Även du påverkas när någon i familjen mår dåligt

När någon i familjen mår dåligt så påverkas alla i familjen, även du.

Kanske funderar du mycket över varför personen mår dåligt och om det kan ha med dig att göra. Kanske tänker du på hur det ska gå, eller undrar om personen någonsin kommer att må bra igen. Den som är sjuk kanske inte orkar göra saker ihop med dig. Hen kanske inte verkar bry sig om hur du har det till exempel i skolan.

Det kan också bli bråk och konflikter i familjen. Då är det vanligt att känna sig ensam, rädd, orolig eller ledsen. Du kan få ont i huvudet eller ont i magen eller få svårt att sova.

Det är vanligt att känna oro över familjemedlemmen. Det kan göra att du inte vågar lämna personen ensam, och får svårt att gå till skolan.

Det kan bli annorlunda hemma. Det kan till exempel vara svårt att äta mat vid bestämda tider, få hjälp med läxor eller att lägga sig i tid.

Du kanske också får ta ansvar för saker som vuxna brukar ta hand om hemma. Det kan till exempel vara att ta hand om syskon eller att se till att det finns kläder och mat. Du kanske oroar dig för familjens ekonomi. Så stort ansvar ska du inte behöva ta som barn.

Det är bra att prata med någon om hur du har det så att du och din familj kan få rätt hjälp.

Krönika: "Varför sover din mamma så mycket?"

Det kan hjälpa dig om du vet vad som händer

Det kan kännas tryggt att veta vad som händer, hur personen mår och vilken hjälp hen får för att må bättre.

Det bästa är om du kan fråga din förälder eller närstående själv. Om inte hen kan eller vill svara kanske någon annan vuxen som finns nära dig kan berätta. Vårdpersonal som träffar din förälder kan också hjälpa till.

Fäll ihop

Det finns fler som har det som du

Det finns fler som har det som du

Det finns många andra barn och ungdomar som också har en förälder eller annan närstående som mår dåligt. Det känns ofta bättre att få prata med andra som har det på liknande sätt. Därför finns det stödgrupper för unga.

Stödgrupper kan finnas inom kommunen eller hälso- och sjukvården. De kan också finnas i kyrkan eller via frivilligorganisationer som till exempel Bris. En del stödgrupper sker i form av chatt-träffar på nätet.

Fäll ihop

Det är aldrig ditt fel

Det är aldrig ditt fel

En mamma, pappa eller någon annan vuxen som är sjuk kan ha svårt att orka med som vanligt eller att vara som andra föräldrar. Det här beror på sjukdomen och inte på dig.
Det är inte heller ditt fel att någon har blivit sjuk.

Ibland kan vuxna som mår psykiskt dåligt säga eller göra saker som inte stämmer med verkligheten. Kom ihåg att det inte är du som är orsaken till att din förälder eller närstående mår dåligt, även om någon skulle säga att det är så.

Fäll ihop

Ingen får vara dum mot dig eller den som är sjuk

Ingen får vara dum mot dig eller den som är sjuk

Det är inte okej att någon är dum mot dig för att någon i din familj mår dåligt. Ingen har heller rätt att säga elaka saker om den som är sjuk. Berätta för en vuxen om det händer.

Fäll ihop

Du har rätt att vara trygg hemma

Du har rätt att vara trygg hemma

Vuxna som inte mår bra kan ha svårt att visa vad de känner. Ibland kan det kännas svårt att få kontakt med den vuxna. Men vuxna kan också reagera väldigt starkt. De kan till exempel bli mycket arga eller ledsna, och ha svårt att inte låta det gå ut över någon annan. Då kan det ibland bli bråk hemma.

Ingen har rätt att slå dig eller någon annan i familjen. Berätta för en vuxen som du litar på om du inte känner dig trygg hemma.

Fäll ihop

Du har rätt att gå i skolan

Du har rätt att gå i skolan

Barn i Sverige har rätt att gå i skolan. Det gäller även dig. Ibland kan det kännas svårt att komma iväg till skolan när någon i familjen är sjuk. Men det är viktigt att få träffa andra personer. Det är också lättare att följa med i skolarbetet när du inte är borta alltför ofta från skolan. Du har rätt att få extra hjälp om du har kommit efter.

Fäll ihop

Försök att göra saker du gillar

Försök att göra saker du gillar

Du har rätt att må bra fast andra mår dåligt. Försök att göra sådant som du tycker är roligt eller träffa någon du tycker om. Även om det kan kännas svårt så har du rätt att göra saker för din egen skull utan att känna att du gör något fel.

Du har rätt att känna på många olika sätt, till exempel känna dig glad, arg eller ledsen. Du har också rätt att säga nej.

Fäll ihop

Att berätta är ett bra sätt att få hjälp

Att berätta är ett bra sätt att få hjälp

Du har rätt att få hjälp av vuxna.

Berätta för någon vuxen hur du har det. Det kan göra att det känns lättare och att du får hjälp.

Du kan till exempel prata med någon av de här personerna:

  • skolsköterskan
  • skolkuratorn
  • en lärare
  • en kompis förälder
  • en släkting eller någon annan vuxen som du känner.

Ibland kan det vara lättare att prata med någon du inte alls känner. Du kan börja med att kontakta en chatt- eller telefonjour. Du behöver inte berätta vem du är. Det kallas för att vara anonym.

Här är några exempel:

Krönika: Nu vet jag varför det är bra att prata

Vad händer när jag har berättat?

När du har berättat om hur du har det kan du få hjälp och stöd. Du behöver inte känna dig lika ensam med det som är svårt.

Vilken hjälp kan jag och min familj få?

Det finns olika typer av hjälp och stöd.

Som barn kan du få prata med någon vuxen om hur du mår och hur du har det. Du kan också få träffa andra barn och unga i liknande situation. Du har rätt att få information från exempelvis vårdpersonalen eller socialtjänsten som hjälper dig att bättre förstå vad som händer. Du har också rätt att få extra hjälp i skolan om du behöver det.

Ni som familj kan behöva stöd tillsammans. Det kallas ibland för familjebehandling. Vuxna som behöver stöd och hjälp att vara förälder kan få föräldrastöd. Om vuxna inte orkar sköta till exempel städning, matlagning eller räkningar kan familjen få hjälp med det. Familjer som inte har så mycket pengar kan få hjälp att betala för till exempel mat och kläder.

Den förälder som är sjuk behöver förstås också träffa någon inom vården som kan hjälpa till att reda ut vad som är fel. För många sjukdomar finns det behandling. Det kan till exempel vara att hen får hjälp av en psykolog eller kurator. Det kan också vara att hen får mediciner.

De flesta som mår dåligt blir bättre. Man kan ofta ha det bra ändå även om man inte blir helt frisk. Det är lättare att må bra när man tar emot hjälp.

Krönika: Viktigt att våga ta emot hjälp

Om jag berättar, sviker jag min familj då?

Att berätta innebär inte att du sviker din familj. Du gör det för att hjälpa både dig själv och den som är sjuk. Det betyder heller inte att du inte tycker om den som mår dåligt. Tvärtom. Det betyder att du bryr dig om och tycker om hen.

Jag är rädd för att inte få bo kvar hemma om jag berättar

Det är naturligt att vara rädd för att inte få vara med sin förälder eller den som brukar ta hand om en. De som hjälper er ska se till att du och din familj i första hand får stöd så ni kan fortsätta att bo tillsammans.

Vad ska jag säga till mina kompisar?

Det kan vara svårt att veta om dina kompisar kan förstå hur du har det. Det kan bero på vad de själva varit med om och hur de har det. Men det är bra att tänka på att bara berätta saker som du själv vill. Berätta bara för kompisar som du litar på.

Fäll ihop

Om den vuxne får vård eller är på sjukhus

Om den vuxne får vård eller är på sjukhus

När din mamma, pappa eller någon annan vuxen i din familj får vård eller är inlagd på sjukhuset är det för att hen ska få hjälp. Du är en viktig del i den personens liv före, under och efter tiden på sjukhuset. Ni ska få träffas om du vill det.

Vården ska se till att du som barn har det bra

Personalen som tar hand om din förälder eller närstående ska också fråga hur du mår och har det. Personalen ska lyssna på det du säger och försöka svara om du har frågor. Om det behövs så ska personalen också hjälpa dina föräldrar att bli bättre på att prata om sin sjukdom med dig.

Det kan vara bra att ha någon med sig som kan hjälpa till att komma ihåg vad som har sagts.

Om din förälder eller närstående får vård mot sin vilja

En person som har en psykisk sjukdom förstår inte alltid själv när hen behöver hjälp. Då kan hen bli tvingad att vara på sjukhuset trots att hen själv inte vill det. Det är för att få hjälp att må bättre igen.

Det får bara göras när någon är väldigt sjuk och behöver hjälp men inte förstår det själv. Det står i en särskild lag.

Du kanske känner dig ledsen eller orolig om det här har hänt någon vuxen i din familj. Du kanske tycker att det var hemskt. Kanske har du frågor om vad som hände och varför. Någon personal som har hand om din förälder ska då berätta för dig så du kan förstå vad som har hänt.

Fäll ihop

Söka stöd på nätet och i föreningar

Söka stöd på nätet och i föreningar

Sidor som är bra att besöka om du är barn eller ung

Här kan du träffa andra som känner någon som mår dåligt. Du kan till exempel ställa frågor, chatta, läsa andras upplevelser eller skicka in din egen berättelse:

  • BRIS - Barnens rätt i samhället Information och stöd om flera olika ämnen, bland annat om att ha det jobbigt hemma.
  • Drugsmart En ungdomssajt med information om alkohol och droger, och om var du kan hitta en stödgrupp när du lever i en familj där någon missbrukar.
  • HDYO – Huntington's Disease Youth Organisation En internationell organisation som ger information och stöd till unga som påverkas av Huntingtons sjukdom.
  • Kuling.nu En mötesplats för barn och unga som har en förälder med psykisk sjukdom.
  • Livlinan.org  En sajt för unga som lever nära någon som mår psykiskt dåligt.
  • Maskrosbarn En förening som ger stöd åt unga som har en förälder som missbrukar eller har en psykisk sjukdom.
  • Nära cancer En sajt för unga som står nära någon som har cancer eller som står nära någon som har dött av sjukdomen.
  • Tjejjouren.se En sajt som främst vänder sig till personer som identifierar sig som tjejer i åldrarna 12-20 år.
  • Tjejzonen En stödorganisation för personer som identifierar sig som tjejer. Du kan chatta eller få en Storasyster live eller online som du har kontakt med under en längre tid.
  • Trygga Barnen En sajt som har information och stöd för barn och unga som har någon nära sig som har problem med alkohol, droger eller mår psykiskt dåligt.
  • Unganhörig.se En sajt för unga som har en förälder med demenssjukdom.
  •  

    Andra sidor där du kan hitta information och stöd:

  • Barnombudsmannen Information om barn och ungas rättigheter, och om var du kan vända dig för att få hjälp i olika frågor.
  • Din rätt i skolan Information om vilka rättigheter barn och unga har i skolan, till exempel hjälp i skolarbetet eller hjälp om du känner dig mobbad.
  • Koll på soc Information för barn och unga om vad socialtjänsten (soc) gör och på vilka sätt barn och familjer kan få hjälp och stöd.
  • NKA – Nationellt kompetenscentrum anhöriga Här finns information om bland annat stödgrupper. De har också tecknade filmer om psykisk ohälsa i familjer, och även en filmserie med barn som är anhöriga till vuxna med missbruk, fysisk ohälsa eller psykisk ohälsa, den heter "Barn och unga berättar"
  • Rädda barnen En barnrättsorganisation som erbjuder hjälp och stöd till barn i utsatta situationer.
  • UMO.se – din ungdomsmottagning på nätet En sajt för alla mellan 13 och 25 år. Här kan du bland annat läsa om att ha en förälder eller annan närstående som är deprimerad eller har en annan psykisk sjukdom och hur det är att behöva ta ansvar för sina egna föräldrar.
  • Fäll ihop

    Lästips och filmtips

    Lästips och filmtips

    Här får du tips på filmer och saker du kan läsa som handlar om att vara barn när en vuxen inte mår bra.

    När en vuxen som står dig nära mår dåligt

    Infoteket i Uppsala  har gett ut flera böcker som handlar om när en förälder har en fysisk eller psykisk funktionsnedsättning eller sjukdom. De berättar en historia och i slutet av varje bok finns tips på vad man kan göra.

    Kuling.nu har en lista med boktips för barn till föräldrar som mår psykiskt dåligt. Här finns också en lista med tips på filmer som handlar om både psykisk och fysisk sjukdom.

    NKA har flera tecknade filmer om psykisk ohälsa i familjer. Här kan du också titta på "Barn och unga berättar" – en filmserie med barn som är anhöriga till vuxna med missbruk, fysisk ohälsa eller psykisk ohälsa. Det finns dessutom en sida med länkar till fler filmer som riktar sig till unga i familjer där någon mår psykiskt dåligt. Det finns också en direktlänk till broschyren "Vad är det med våra föräldrar? En handbok för barn och ungdomar som har en mamma eller pappa som har psykiska problem" av Tytti Solantaus.

    När en vuxen som står dig nära har cancer

    Föreningen Nära cancer har flera filmer om cancer och cancerbehandling.

    Reportage: När en förälder får cancer

    Reportage: Att få stöd av en kompis

    När en vuxen som står dig nära har demens

    På sajten Unganhörig.se finns en lista med boktips för barn och unga vars förälder eller närstående har demenssjukdom.

    När en vuxen som står dig nära har diabetes

    Diabetesförbundet har en länk till boken "Gabriels mamma har diabetes" av Isabelle Steineck, läkare och själv förälder med diabetes.

    När en vuxen som står dig nära har MS

    NKA har en film som heter "Elviras mamma har MS".

    Neuroförbundet tipsar om berättelsen om när Males mamma får MS. Den heter "Malte är en clown", av Pascale Vallin Johansson som även går att titta på som film.

    När en vuxen som står dig nära får en stroke

    NKA har en film som heter "Liams pappa har fått en stroke".

    När en vuxen som står dig nära får rättspsykiatrisk vård

    Frida Söderberg har skrivit böckerna "Min pappa" och "Farsan", om hur det är att ha en pappa som är dömd till rättspsykiatrisk vård efter att ha begått ett brott.

    Infoteket i Uppsala har gett ut boken "Annas pappa får rättspsykiatrisk vård" av Elisabet Alphonse.

    Fäll ihop
    Skriv ut (ca 9 sidor)
    Senast uppdaterad:
    2017-10-18
    Redaktör:

    Jenny Magnusson Österberg, 1177.se

    Granskare:

    Maria Kjellberg, socionom, kurator, Barnhälsan 6-13 år, Närsjukvården i västra Östergötland