Psykos och vanföreställningar

Schizofreni

Schizofreni är en psykossjukdom som innebär att du har återkommande psykoser. Vid en psykos upplever du verkligheten annorlunda, och har vanföreställningar eller hallucinationer. Med tidig behandling och stöd kan du ofta återhämta dig och få en fungerande vardag.

Den här texten handlar om schizofreni som är en psykossjukdom. Psykossjukdomar är ett samlingsnamn för sjukdomar där verkligheten upplevs annorlunda. Du kan läsa mer om psykoser här.

Du som är närstående till någon som har en psykossjukdom kan läsa mer i den här artikeln.

Symtom vid schizofreni

Schizofreni utvecklas ofta under lång tid. Det kan ta några månader upp till ett år från att de första symtomen kommer tills sjukdomen bryter ut. Det är vanligt att få diagnosen schizofreni som allra tidigast i sena tonåren eller som ung vuxen.

För att få diagnosen schizofreni ska du ha haft psykossymtom under minst sex månader, och ha svårt att hantera din vardag.

Dessa symtom är bland annat vanliga vid schizofreni:

  • vanföreställningar
  • hallucinationer
  • tankestörningar.

Vanföreställningar

När du har vanföreställningar upplever du verkligheten förändrad eller annorlunda. Du kan till exempel känna dig förföljd fast ingen annan uppfattar det så. Det kallas paranoia. Du kan känna dig övervakad, eller tro att du har övernaturliga krafter och är utvald för att göra något betydelsefullt.

Hallucinationer

Att höra röster eller andra ljud är en form av hallucination som är vanlig vid schizofreni. En annan vanlig upplevelse är att vara utsatt för strålning eller något annat skadligt. Du kan också tänka att du har kontakt med döda personer, eller med en högre makt.

Du kan också känna dofter som ingen annan känner, eller uppleva att det händer saker i kroppen som inte går att förklara.

Tankestörningar

När du har tankestörningar har du svårt att tänka färdigt en tanke, och att tänka sammanhängande tankar. Det kan kännas som att nya tankar kommer in och avbryter. Du kan också uppleva att dina tankar sänds ut till andra människor, eller att andra vet vad du tänker.

Andra symtom

Du har ofta mycket svårt att sova både före, under och efter en psykos. Det är vanligt att du har svår ångest, känner dig tom på känslor, likgiltig eller har självmordstankar.

Du kan vara mycket känslig för olika sinnesintryck, som ljud och ljus. Det vara variera från dag till dag hur mycket besvär du har.

Det kan kännas svårt att planera och göra saker hemma, som att städa, handla och betala räkningar. Du kan också ha svårt att ta hand om dig själv, och kan till exempel glömma att tvätta dig eller borsta tänderna.

Livet kan påverkas på många sätt om psykoserna pågår länge eller kommer flera gånger. Du kan till exempel ha svårt att klara av att arbeta eller studera, och ha kontakt med andra människor.

Tidiga tecken

Du kan först få otydliga symtom. Det brukas kallas för tidiga tecken. En viktig del i att återhämta sig från schizofreni är att känna igen sina tidiga tecken och söka vård innan man har blivit för sjuk.

Det är olika från person till person hur dessa tecken märks. Du kan till exempel känna dig overklig eller att omgivningen är annorlunda och skrämmande. Ett vanligt tidigt tecken är att du får svårt att komma till ro och sova. Att ha svårt att koncentrera sig eller ha minnesstörningar är andra exempel på tidiga tecken.

När och var ska jag söka vård?

Kontakta en vårdcentral om du tror att du håller på att utveckla psykossjukdomen schizofreni. Du kan också kontakta en psykiatrisk mottagning direkt.

Många mottagningar kan du kontakta genom att logga in.

Sök också vård genast på en psykiatrisk akutmottagning, en vanlig akutmottagning eller ring 112 om något av följande stämmer:

  • Du hör röster som uppmanar dig att utföra handlingar, som du känner att du inte kan stå emot.
  • Du är orolig för att du kan skada dig själv eller någon annan.
  • Du mår mycket dåligt och har tankar på att ta ditt liv.

Ring telefonnummer 1177 om du vill ha sjukvårdsrådgivning. Då kan du få hjälp att bedöma symtom eller hjälp med var du kan söka vård.

Om du har schizofreni och känner att du börjar bli sjuk

Kontakta din psykiatriska mottagning om du haft en psykos tidigare, och märker att du håller på att bli sjuk. Dina närstående kan kontakta vården i ditt ställe. Berätta för vårdpersonalen att du har gett dina närstående din tillåtelse.

Om det är bråttom

Ring genast 112 om du eller någon i din närhet har allvarliga tankar på att ta sitt liv. Detsamma gäller om du är orolig för att en närstående mår mycket dåligt eller kan skada sig själv eller någon annan.

Stockholms län

Hjälp och stöd för vuxna

Hjälp och stöd för barn och unga

Du och dina föräldrar kan kontakta en vårdcentral eller barn- och ungdomspsykiatrin (BUP). Via vårdcentralen kan ni få träffa särskilda team som riktar sig speciellt till barn och unga. Vårdcentralen kan också skriva en remiss till BUP.

Råd på andra språk

Om du är folkbokförd i Stockholms län kan du få kostnadsfria råd på

  • Arabiska telefon 08-123 130 80 alla dagar klockan 822
  • Somaliska telefon 08-123 130 90 vardagar klockan 8–17

Behandling vid schizofreni

Du kan få behandling med antipsykotiska läkemedel för att minska vanföreställningarna och hallucinationerna, och för att minska risken för nya psykoser.

Målet med behandlingen är att du ska kunna hantera dina symtom, få en vardag du trivs med och kunna göra saker som får dig att må bra.

När symtomen minskar kan du med stöd från närstående, vården och socialtjänsten så småningom ordna din tillvaro så att den fungerar bra för dig. Det kan ta lång tid att återhämta sig vid schizofreni, och det behövs flera sorters behandling.

Snabb behandling ger snabbare återhämtning

Du kan behandlas på en psykiatrisk mottagning. På många ställen finns också så kallade mobila team som åker hem till dig om du håller på att bli sämre. Teamet kan tala om för dig om du behöver åka in till ett sjukhus. Du kan också få hjälp med att få en snabb tid till en psykiatrisk öppenvårdsmottagning eller justera dina läkemedelsdoser.

Ju snabbare du kan få behandling, desto snabbare kan du återhämta dig och må bättre. Du behöver få behandling med läkemedel, men du behöver också får ordning på dina rutiner så snart det är möjligt.

Du behöver sova och äta på regelbundna tider. Du behöver också hitta daglig sysselsättning eller arbete. Regelbunden motion förbättrar den kroppsliga hälsan och gör att du mår bättre.

Behandlingen består av olika delar

Behandlingen beror bland annat på hur du mår, vilka symtom du har och hur de påverkar din vardag.

Behandlingen består av olika delar:

  • behandling med läkemedel
  • psykoterapi och stödsamtal
  • utbildning, gruppträffar och stöd från socialtjänsten.

Att sova tillräckligt och ha regelbundna rutiner är också en del i behandlingen.

Viktigt att du är delaktig i din läkemedelsbehandling

Antipsykotiska läkemedel lindrar symtomen, så att övrig behandling kan fungera. Du kan läsa mer om läkemedel vid schizofreni här.

Det är viktigt att du är delaktig i beslut som gäller dina läkemedel, eftersom du oftast kommer att ta dem under en längre tid. Då är det viktigt att du kan leva med biverkningarna så att du inte slutar ta dina läkemedel.

Det kan bli så att du vill sluta att ta dina antipsykotiska läkemedel när du mår bättre. Om du gör det kommer du troligtvis få tillbaka psykotiska symtom inom något halvår eller år. Det är därför mycket viktigt att fortsätta att ta sina läkemedel.

Du kan vara med och bestämma i vilken form du vill ta dina läkemedel. Du kan ta dem som tabletter, kapslar eller som en långverkande spruta.

Terapi och samtalsstöd

Med hjälp av psykoterapi eller samtalsstöd kan du få hjälp att hantera känslor och tankar. Du kan också få bearbeta upplevelser som du har haft i samband med psykosen.

Du kan även ha svåra upplevelser sedan tidigare, som du kan få hjälp att bearbeta i terapin. Den kan hjälpa dig att förstå dig själv bättre och vad du kan göra för att inte få en ny psykos. Rekommenderade terapiformer är KBT-terapi, musikterapi och bildterapi.

Du kan börja gå i terapi när du har använt antipsykotiska läkemedel ett tag och symtomen har minskat.

Utbildning och gruppträffar

Stöd från socialtjänsten i din kommun kan hjälpa dig mycket. Du kan få utbildning för att lära dig mer om sjukdomen, till exempel att känna igen när du börjar må dåligt. Det är viktigt att du lär dig känna igen tidiga tecken för att undvika att bli sjuk igen.

Du kan få gruppbehandling tillsammans med andra som har liknande upplevelser. Ett exempel på en gruppbehandling är ESL, som är en förkortning av Ett Självständigt Liv.

Minska känslan av vara mindre värd

En annan viktig del i behandlingen kan vara att minska känslan av vara mindre värd än andra och att känna självstigma. Självstigma innebär att du börjar tro att andras okunskap och fördomar om psykisk sjukdom är sanna. Exempel på sådana fördomar är att någon med schizofreni inte kan må bättre, arbeta eller ha en meningsfull tillvaro.

Ett exempel på en sådan behandling är NECT, som är en förkortning av det engelska namnet Narrative Enhancement and Cognitive Therapy. Det är en gruppbehandling som hjälper dig att ta bort dina egna fördomar om schizofreni så att du vågar vara en del av samhället igen.

Boendestöd

En så kallad boendestödjare kan hjälpa dig att bo kvar hemma. Du kan få hjälp med det du har svårt att orka med eller klara av själv. Det kan till exempel vara att handla, städa eller betala räkningar och sköta kontakter med myndigheter.

Ibland kan det passa bättre att bo i en så kallad gruppbostad. Det är ett boende som består av lägenheter där det finns personal på dagtid. Det är socialtjänsten som beslutar vilken form av boendestöd du får.

Det kan vara bra att bo i närheten av dina närstående för att minska risken att du isolerar dig.

Stöd av kontaktpersoner

En kontaktperson är en person som kan hjälpa dig att hålla kontakten med olika myndigheter, exempelvis socialtjänsten och Försäkringskassan. Kontaktpersonen är oftast en person i psykiatrin. Men ibland kan du även få en kontaktperson genom kommunen som kan vara ett stöd i olika fritidsaktiviteter.

Om du varit inlagd på sjukhus

På sjukhuset gör ni en plan för hur den närmaste tiden ser ut efter att du har skrivits ut. Det kan till exempel handla om hur du ska göra för att förnya dina recept eller boka tider på öppenvårdsmottagningen. Med på mötet är personal från vårdavdelningen på sjukhuset, en kontaktperson i den psykiatriska öppenvården, och en närstående om du vill det.

Det är viktigt att du har ett möte med den psykiatriska öppenvården inbokad innan du skrivs ut från sjukhuset. Öppenvården tar över ansvaret för din vård.

Du ska få vara delaktig i din behandling

Det är viktigt att du är delaktig i besluten kring din behandling, så långt det är möjligt. Behandlingen ska utgå från dig och dina behov. Målet är att du ska komma tillbaka till en fungerande vardag. Dina närstående kan vara med och planera om du vill det.

Om du har kontakt med vården under en längre tid kan du begära att få en samordnande kontaktperson eller en så kallad fast vårdkontakt

Samordnad individuell plan

När både psykiatrin och socialtjänsten ska samarbeta kring din behandling kan det vara bra att ha gemensamma möten, för att planera din vård och behandling. Det kallas SIP-möten, och är en förkortning av samordnad individuell planering.

En SIP är en plan som gör det tydligt för dig och dina närstående vad psykiatrin ansvarar för och vad socialtjänsten har ansvarar för.

Du kan själv be om en SIP. För att du ska få den behöver du ge ditt samtycke eller på något annat sätt uttrycka ett ja till att socialtjänsten och psykiatrin samverkar om din vård. Din kontaktperson eller en närstående kan hjälpa till om du behöver hjälp. Planen får inte ändras om inte du är med.

En närstående kan också be om en SIP.

Vård på sjukhus

Om du får vård på sjukhus kan det ske frivilligt, för att du och dina närstående tycker att det känns bäst.

I många regioner finns något som kallas patientinitierad inläggning eller brukarstyrd inläggning. Du kan då själv välja att få vård på sjukhus om du börjar få symtom och snabbt vill ha hjälp för att inte bli allvarligt sjuk igen.

Ibland kan du behöva läggas in på sjukhus även om du inte vill. Då kallas det tvångsvård. Det är en läkare som beslutar om tvångsvård.

Du har rätt att få en stödperson om du får beslut om tvångsvård. Stödpersonen ska vara ett stöd under tiden du är på sjukhuset, och en kort tid därefter. Stödpersonen har tystnadsplikt och ska inte jobba på avdelningen där du får vård.

Om du inte förstår varför du får vård mot din vilja ska läkare eller annan vårdpersonal förklara det för dig.

Hur kan jag undvika att bli sjuk igen?

Det finns några saker som du kan tänka på för att minska risken att bli sjuk igen.

De här är det vanligaste orsakerna till att få en ny psykos:

  • Du slutar att ta dina läkemedel.
  • Du känner dig stressad eller har för mycket att göra.
  • Du råkar i konflikt med dina närstående.
  • Du använder droger eller alkohol.
  • Du lägger inte märke till tidiga tecken.
  • Du saknar en fungerande krisplan.

Prata med läkaren om dina läkemedel

Prata med din läkare om du har frågor om dina läkemedel, till exempel om du har biverkningar. Ibland kan du behöva byta till en annan sort som ger färre biverkningar, eller minska på dosen.

Det är viktigt att du först pratar med din läkare om du vill sluta ta dina läkemedel.

Försök att minska stressen

Planera så att du inte har för mycket att göra. Be någon om hjälp, om du tycker att det är svårt. Försök att leva ett så regelbundet liv som möjligt med fasta rutiner för sömn.

Det extra viktigt att du håller fast vid dina rutiner om du har varit med om påfrestningar eller förändring som har påverkat, oroat eller stressat dig. Det kan vara att till exempel sova om nätterna och fortsätta att ta dina läkemedel.

Det är bra om du kan minska stressen och sova mer om du märker att du håller på att bli sämre. Söka vård i tid om du inte blir bättre.

Lär dig känna igen tidiga tecken

Det är viktigt att du lär dig att känna igen tidiga tecken på att du börjar bli sjuk. Det är bra om du och närstående beskriver vilka de tidiga tecknen är för den som behandlar dig.

Då kan ni hjälpas åt att känna igen symtomen och se till att du får behandling tidigt, innan du blir för sjuk. Ju tidigare du får vård, desto fortare kan du återhämta dig.

Gör en krisplan

Att göra en så kallad krisplan innebär att du och dina närstående i förväg kommer överens med kontaktpersonen eller läkare om vad som gäller vid tidiga tecken. Då kan ni planera och bestämma vad som ska hända om du börjar bli sjuk.

I krisplanen kan du ge andra personer tillåtelse att hjälpa dig att söka vård. Det kan vara en stor hjälp den dagen du blir sjuk och kanske inte förstår det.

Intervention med närstående

Du kan börja må sämre om du känner dig kritiserad, kontrollerad eller överbeskyddad av din närstående. Då kan det hjälpa att gå på en så kallad psykopedagogisk intervention tillsammans med dina närstående.

På ett sådant möte får du och dina närstående lära er om psykossjukdomar och hur de behandlas. Ni får också göra övningar i hur man till exempel undviker att kritisera varandra och att vara överbeskyddande mot den som är sjuk.

Prata med din kontaktperson eller handläggaren på socialtjänsten om du behöver hjälp med att ordna en intervention med dina närstående.

Det går att återhämta sig från schizofreni

Hur bra du kommer att kunna återhämta dig kan bero på följande:

  • vilka symtom du har
  • vilket stöd du har omkring dig
  • hur din tillvaro fungerade innan du blev sjuk
  • hur delaktig du är i din behandling.

Ju mer du engagerar dig i din behandling och lär dig om sjukdomen, desto snabbare kommer du att kunna återhämta dig.

Många blir bättre inom de tre första månaderna, om läkemedlen hjälper. Men det är vanligt att känna sig nedstämd, osäker och orolig upp till ett år efter man har varit sjuk.

Risken att få en ny psykos minskar ju längre tiden går, så länge du tar dina läkemedel, undviker för mycket stress och får det stöd och den hjälp du behöver.

Återhämtning kan ta tid

Det kan ta tid att återhämta sig. Du kan ha kvar psykotiska symtom trots att du tar antipsykotiska läkemedel. Men genom psykoterapi eller gruppsamtal kan du öva i att känna igen symtom som inte tillhör verkligheten. På så sätt kan du lättare bortse från dem. Du kan också lära dig att öka ditt läkemedel om rösterna du hör blir starkare igen.

Det är också viktigt att känna sig behövd och göra saker som känns meningsfulla. Det går att få ett liv där du har kontakt med andra människor och är i sammanhang som är viktiga för dig.

De flesta som har varit sjuka i en psykossjukdom mår bäst av att leva ett så självständigt liv som möjligt.

Hitta stöd hos andra

Ofta kan vänner eller familj vara delaktiga och stötta dig i din återhämtning, om du vill det. Du kan också få stöd i föreningar och förbund.

Genom att träffa andra personer med liknande upplevelser kan du dela erfarenheter och få råd. Det kan göra din tillvaro lättare.

Här är några föreningar och förbund som ordnar aktiviteter som till exempel självhjälpsgrupper och chattforum:

Gå på regelbundna läkarbesök

Det är bra om du går till läkaren regelbundet för att kontrollera dina blodvärden, din vikt och midjemått. Anledningen är att vissa antipsykotiska läkemedel kan leda till att du går upp i vikt. Det kan öka risken för typ 2-diabetes och högt blodtryck.

Sköt om dina tänder

Vissa antipsykotiska läkemedel kan orsaka muntorrhet. Det kan öka risken för att få hål i tänderna. Därför är det bra att sköta tänderna noggrant och gå till tandläkare eller tandhygienist med jämna mellanrum.

Du kan också ha rätt att få ekonomiskt stöd, tandvården kostar då lika mycket som sjukvård och omfattas av sjukvårdens högkostnadsskydd.

Hitta arbete med hjälp av individanpassat stöd

Du kan få hjälp att hitta och söka ett arbete med hjälp av så kallat individanpassat stöd. Det kallas med en annan term för Individual Placement and Support och förkortas IPS.

Syftet med stödet är att du ska hitta och kunna behålla ett arbete så snart som möjligt. Det är viktigt av flera skäl att du får en meningsfull sysselsättning.

Du kan läsa mer om vilka former av arbetsstöd som finns på Arbetsförmedlingens webbplats. Kommunen kan ibland också till hjälpa till att ordna en praktikplats på en daglig verksamhet. Kontakta din kommun för att få veta vad som gäller där du bor.

Påverka och delta i din vård

Du kan söka vård på vilken vårdcentral eller öppen specialistmottagning du vill i hela landet. Ibland krävs det remiss till den öppna specialiserade vården.

Informationen ska gå att förstå

Du ska få vara delaktig i din vård. För att kunna vara det behöver du förstå informationen som du får av vårdpersonalen. Ställ frågor om det behövs. Du ska till exempel få information om behandlingsalternativ och hur länge du kan behöva vänta på vård

Även barn ska få vara delaktiga i sin vård. Ju äldre barnet är desto viktigare är det.

Du har möjlighet att få hjälp av en tolk om du inte pratar svenska. Du har också möjlighet att få hjälp av en tolk om du till exempel har en hörselnedsättning

Ditt samtycke är viktigt

När du har fått information om vilka alternativ och möjligheter till vård du har kan du ge ditt samtycke eller på något annat sätt uttrycka ett ja. Det gäller även dig som inte är myndig

Du kan välja att inte ge ditt samtycke till den vård som du erbjuds. Du får också när som helst ta tillbaka ditt samtycke. 

Till toppen av sidan