PSYKOS OCH VANFÖRESTÄLLNINGAR

Schizofreni

Schizofreni är en psykossjukdom som innebär att du har återkommande psykoser. Vid en psykos upplever du verkligheten annorlunda, och har vanföreställningar eller hallucinationer. Med tidig behandling och stöd kan du ofta återhämta dig och få en fungerande vardag.

Den här texten handlar om schizofreni som är en psykossjukdom. Psykossjukdomar är ett samlingsnamn för sjukdomar där verkligheten upplevs annorlunda. Du kan läsa mer om psykoser här.

Du som är närstående till någon som har en psykossjukdom kan läsa mer i den här artikeln.

Symtom vid schizofreni

Schizofreni utvecklas ofta under lång tid. Det kan ta flera år från att de första symtomen kommer, tills sjukdomen bryter ut. Oftast får du diagnosen schizofreni som allra tidigast i sena tonåren eller som ung vuxen.

Dessa symtom är bland annat vanliga vid schizofreni:

  • Vanföreställningar
  • Hallucinationer
  • Tankestörningar

När du har vanföreställningar upplever du verkligheten förändrad eller annorlunda. Du kan till exempel känna dig förföljd fast ingen annan uppfattar det så. Det kallas paranoia. Du kan känna dig övervakad, eller tro att du har övernaturliga krafter och är utvald för att göra något betydelsefullt.

Att höra röster eller andra ljud är en form av hallucination som är vanlig vid schizofreni. En annan vanlig upplevelse är att vara utsatt för strålning eller något annat skadligt. Du kan också tänka att du har kontakt med döda personer, eller med en högre makt.

Du kan också känna dofter som ingen annan känner, eller uppleva att det händer saker i kroppen som inte går att förklara.

De här symtomen kallas ibland för positiva symtom. Det innebär att det är symtom som läggs till en person. Motsatsen är negativa symtom, och är sådant som tas ifrån en person. Exempel på negativa symtom är att bli apatisk, glömsk eller tappa förmågan att kommunicera med omgivningen.

Vid schizofreni kan du få både positiva och negativa symtom.

Andra symtom

Du har ofta mycket svårt att sova både före, under och efter en psykos. Det är vanligt att du har svår ångest, känner dig tom, apatisk eller har självmordstankar.

Du kan vara mycket känslig för olika sinnesintryck, som ljud och ljus. Det vara variera från dag till dag hur mycket besvär du upplever.

Det kan kännas svårt att planera och uträtta saker hemma, som att städa, handla och betala räkningar. Du kan också ha svårt att ta hand om dig själv, och kan till exempel glömma att tvätta dig eller borsta tänderna.

Om psykoserna är långvariga eller återkommande kan det påverka livet på många sätt. Du kan till exempel ha svårt att klara av att arbeta eller studera, och ha kontakt med andra människor. 

För att få diagnosen schizofreni ska du ha haft psykossymtom under minst sex månader, och ha svårt att hantera din vardag.

Tidiga tecken

Innan psykosen bryter igenom kan du ha vaga symtom. Det brukas kallas för tidiga tecken. Att känna igen sina tidiga tecken, och söka vård innan man har blivit för sjuk är en viktig del i att återhämta sig från schizofreni.

Det är olika från person till person hur dessa tecken märks. Det kan till exempel vara en tomhetskänsla eller en känsla av att du håller på att förändras psykiskt. Ett vanligt tidigt tecken är att du får svårt att komma till ro och sova. Att ha svårt att koncentrera sig eller ha minnesstörningar är andra exempel på tidiga tecken.

När och var ska jag söka vård?

Kontakta en vårdcentral om du tror att du håller på att utveckla psykossjukdomen schizofreni. Du kan också kontakta en psykiatrisk mottagning direkt.

Många mottagningar kan du kontakta genom att logga in.

Sök också vård genast på en psykiatrisk akutmottagning, en vanlig akutmottagning eller ring 112 om något av följande stämmer:

  • Du hör röster som uppmanar dig att utföra handlingar, som du känner att du inte kan stå emot.
  • Du är orolig för att du kan skada dig själv eller någon annan.
  • Du mår mycket dåligt och har tankar på att ta ditt liv.

Ring telefonnummer 1177 om du vill ha sjukvårdsrådgivning och hjälp att bedöma symtom.

Om du har schizofreni och känner att du börjar bli sjuk

Kontakta din psykiatriska mottagning om du haft en psykos tidigare, och märker att du håller på att bli sjuk. Dina närstående kan även kontakta vården i ditt ställe. Ju tidigare du får behandling desto snabbare kan du börja må bättre igen.

Berätta för vårdpersonalen att du gett dem din tillåtelse, så att vårdpersonalen vet om det. Ofta märker personer i din omgivning snabbare om symtomen kommer tillbaka än vad du själv gör. Det är viktigt att du lär dig att känna igen tidiga tecken på psykos.

Om det är bråttom

Ring genast 112 om du eller någon i din närhet har allvarliga tankar på att ta sitt liv. Detsamma gäller om du är orolig för att en närstående mår mycket dåligt eller kan skada sig själv eller någon annan.

Stockholms län

Hjälp och stöd för vuxna

Hjälp och stöd för barn och unga

Råd på andra språk

På telefonnummer 1177 kan du få råd på arabiska och somaliska klockan 8–22 och på finska klockan 8–12.

Behandling vid schizofreni

Du kan få behandling för att minska vanföreställningarna och hallucinationerna, och för att minska risken för nya psykoser. Att få sova tillräckligt och att få till regelbundna rutiner är också en del i behandlingen.

Målet med behandlingen är att du ska kunna hantera dina symtom, få en vardag du trivs med och kunna göra aktiviteter som får dig att må bra.

När symtomen minskar kan du med stöd från närstående, vården och socialtjänsten så småningom ordna din tillvaro så att den fungerar bra för dig. Det kan ta flera år att återhämta sig vid schizofreni, och det behövs flera sorters behandling.

Du kan få vård hemma eller på sjukhus

Du kan behandlas på en psykiatrisk mottagning eller hemma. Det beror på omständigheterna, och vad som passar dig och dina närstående. Det är viktigt att du känner dig trygg på den platsen där vården ges.

Ju snabbare du kan få behandling, desto snabbare kan du återhämta dig. Det är viktigt att du så snart det är möjligt får ordning på dina rutiner. Du behöver få behandling med läkemedel, och få sova.

Det är också viktigt att du får en bra kontakt med vårdpersonalen, särskilt den som blir din närmaste kontaktperson.

Behandlingen består av olika delar

Behandlingen beror bland annat på hur du mår, vilka symtom du har och hur de påverkar din vardag. Behandlingen består av olika delar:

  • Antipsykotiska läkemedel.
  • Psykoterapi och stödsamtal.
  • Utbildning, gruppträffar och stöd från socialtjänsten.

Viktigt att du är delaktig i din läkemedelsbehandling

Antipsykotiska läkemedel lindrar symtomen, så att övrig behandling kan fungera. Du kan läsa mer om läkemedel vid schizofreni här.

Det är viktigt att du är delaktig i beslut som gäller dina läkemedel, eftersom du oftast kommer att ta dem under en längre tid. Då är det viktigt att du står ut med biverkningarna så att du inte slutar ta dem.

Du kan även vara med och bestämma i vilken form du vill ta dina läkemedel, om du vill ta dem som tabletter, kapslar eller som en kortverkande eller långverkande spruta.

Att vara med och bestämma om din läkemedelsbehandling är också en viktig del i din återhämtning.

Terapi och samtalsstöd

Med hjälp av psykoterapi eller samtalsstöd kan du få hjälp att hantera känslor och tankar, och bearbeta upplevelser som du haft i samband med psykosen.

Du kan även ha svåra upplevelser sedan tidigare, som du kan få hjälp att bearbeta i terapin. Förutom KBT-terapi hör musikterapi och bildterapi till de rekommenderade terapiformerna.

Terapin kan hjälpa dig att förstå dig själv bättre och vad du kan göra för att undvika att få en ny psykos. Du kan börja gå i terapi när du har använt antipsykotiska läkemedel ett tag och symtomen har dämpats.

Utbildning och gruppträffar

Du kan ha stor hjälp av stöd i form av psykosociala insatser från socialtjänsten i din kommun. En av de viktigaste delarna är att du får utbildning och hjälp att förstå din sjukdom. Det kallas psykoedukation.

Då får du bland annat lära dig att tidigt känna igen när du börjar må dåligt, så kallat tidiga tecken. Det är viktigt att lära sig känna igen tidiga tecken för att förhindra återfall.

Du kan till exempel få gruppbehandling tillsammans med andra som har liknande upplevelser. Ett exempel på en gruppbehandling är ”ett självständigt liv” som förkortas ESL. Målet med insatserna från socialtjänsten är att du ska få en fungerande vardag, och det stöd du behöver för att återhämta dig på längre sikt.

Boendestöd

Du kan ibland få stöd av socialtjänsten i din kommun. Det finns då olika former av stöd och hjälp, beroende på vilka behov du har.

Med en så kallad boendestödjare kan du bo kvar hemma, och få hjälp med det du har svårt att orka eller klara av själv. Det kan till exempel vara att handla, städa eller betala räkningar och sköta kontakter med myndigheter.

Om du har större behov kan det i stället passa bättre att bo i en så kallad gruppbostad. Det är ett boende som består av lägenheter där det finns personal på dagtid.

Det kan vara bra att bo där du har många kontakter och kanske närstående, för att minska risken att du isolerar dig. Det är socialtjänsten som beslutar vilken form av boendestöd du får.

Kontaktperson genom kommunen

Oftast får du din kontaktperson genom psykiatrin, som i sin tur har kontakt med olika myndigheter, exempelvis socialtjänsten och Försäkringskassan. Men ibland kan du även få en kontaktperson genom kommunen som kan vara ett socialt stöd i olika fritidsaktiviteter.

Om du varit inlagd på sjukhus

Det är viktigt att du får kontakt med den psykiatriska öppenvården innan du skrivs ut från sjukhuset. Öppenvården tar över ansvaret för din vård när du skrivs ut.

På sjukhuset skriver ni en plan för hur den närmaste tiden ser ut efter att du har skrivits ut. Det kan till exempel handla om hur du ska göra för att förnya dina recept och att du har besökstider bokade på öppenvårdsmottagningen.

Om du skulle bli inlagd flera gånger kan du komma överens med öppenvårdspsykiatrin om något som kallas självvald inläggning.

Att vara delaktig i din vård

Det är viktigt att du är delaktig i besluten kring din behandling, så långt det är möjligt. Behandlingen ska utgå från dig och dina behov. Målet är att du ska komma tillbaka till en fungerande vardag. Dina närstående kan vara med och planera om du samtycker till det.

Om du vill kan du ofta få en samordnande kontaktperson som hjälper dig att fatta beslut kring din behandling.

Fast vårdkontakt eller tolk

Du kan be om en så kallad fast vårdkontakt om du träffar många olika personer i samband med din vård. Det kan ofta vara samma person som den samordnande kontaktpersonen.

Du har också möjlighet att få hjälp av en tolk om du inte pratar svenska. 

SIP – samordnad planering vid insatser från socialtjänsten

När det gäller insatser som ska beviljas av socialtjänsten ska du få en så kallad samordnad individuell planering. Det förkortas ofta till SIP. Om du får en SIP brukar den ersätta vårdplanen.

SIP kan vara ett bra stöd för dig och dina närstående, genom att det blir tydligt vem som har ansvar för vad. Inom psykiatrin å ena sidan, och inom socialtjänsten å den andra.

Du kan själv ta initiativ till en SIP. Be din kontaktperson eller en närstående om hjälp ifall du behöver det.

När du ska ha en SIP utses alltid en fast vårdkontakt inom den öppna vården. Hen ser till att en plan upprättas. Läs mer om fast vårdkontakt och SIP här.

Om du får vård mot din vilja

Om du får vård på sjukhus kan det antingen ske frivilligt, för att du och dina närstående tycker att det känns bäst. Men ibland kan man behöva läggas in på sjukhus även om man inte vill. Då kallas det tvångsvård. Det är en läkare som beslutar om tvångsvård.

Man har rätt att få en stödperson om man får beslut om tvångsvård. Stödpersonen ska vara ett stöd under tiden man är på sjukhuset, och en kort tid därefter. Stödpersonen har tystnadsplikt och ska inte jobba på avdelningen där man får vård.

Om du inte förstår varför du får vård mot din vilja ska läkare eller annan vårdpersonal förklara det för dig.

Hur kan jag undvika att bli sjuk igen?

Det finns några saker som du kan tänka på för att minska risken att bli sjuk igen.

De vanligaste orsakerna till återfall i en psykossjukdom är följande faktorer:

  • Att du slutar ta dina läkemedel.
  • Att du känner dig stressad eller har för mycket på gång samtidigt.
  • Att du råkar i konflikt med dina närstående.
  • Att du använder droger eller alkohol.
  • Att du inte lägger märke till tidiga tecken.
  • Att du saknar en fungerande krisplan.

Prata med läkaren om dina läkemedel

Prata med din läkare om du har funderingar kring dina läkemedel. Det kan vara så att du har biverkningar och tänker att du skulle må bättre utan läkemedel.

Om du vill sluta ta dina läkemedel är det viktigt att du först diskuterar saken med din läkare, och inte bestämmer dig för att sluta på egen hand.

Ibland kan du behöva få mer information om hur läkemedlet fungerar, ibland kan du behöva byta till en annan sort som ger färre biverkningar, eller minska på dosen.

Försök att minska stressen

Planera så att du inte har för mycket på gång samtidigt. Be någon om hjälp, om du tycker att det är svårt. Försök att leva ett så regelbundet liv som möjligt med fasta rutiner för sömn.

Om du varit med om yttre påfrestningar eller förändring som påverkat, oroat eller stressat dig är det extra viktigt att du håller fast vid dina rutiner, så som att sova på natten och fortsätta att ta dina läkemedel.

Det är bra om du kan minska stressen och sova mer om du märker att du håller på att bli sämre. Blir du inte bättre är det viktigt att söka vård i tid.

Lär dig känna igen tidiga tecken

Det är viktigt att du lär dig att känna igen tidiga tecken på att du börjar bli sjuk. Det är bra om du och personerna omkring dig beskriver vilka de tidiga tecknen är, och diskuterar det tillsammans med din behandlare. 

Då kan ni hjälpas åt att känna igen symtomen och se till att du får behandling i ett tidigt skede, innan du blir för sjuk. Ju tidigare du får vård, desto fortare kan du återhämta dig.

Upprätta en krisplan

Att upprätta en så kallad krisplan innebär att du och dina närstående i förväg kommer överens med kontaktpersonen eller läkare om vad som gäller vid tidiga tecken. Då kan ni planera och bestämma vad som ska hända om du börjar bli sjuk. 

I krisplanen kan du ge andra personer tillåtelse att avgöra när du behöver söka vård. Det kan vara en stor hjälp att påminnas om vad ni kommit överens om i krisplanen den dagen du blir sjuk och kanske har tappat sjukdomsinsikten.

Intervention med närstående

Du kan börja må sämre om du känner dig kritiserad, påpassad eller överbeskyddad av din närmaste omgivning. Om du känner så kan det hjälpa att gå på en så kallad psykopedagogisk intervention, PPI tillsammans med dina närstående.

Prata med din samordnande kontaktperson eller handläggaren på socialtjänsten om du behöver hjälp med att ordna en intervention med dina närstående.

Det går att återhämta sig från schizofreni

Hur väl du kommer att kunna återhämta dig beror på flera saker. Det som påverkar är bland annat vilka psykossymtom du har, vilket stöd du har omkring dig, hur din tillvaro fungerade innan du blev sjuk och hur delaktig du är i din behandling.

Ju mer du engagerar dig i din behandling och lär dig om sjukdomen, desto snabbare kommer du att kunna återhämta dig.

Många blir bättre inom de tre första månaderna efter att ha insjuknat, om läkemedlen har effekt. Det är vanligt att uppleva starka känslor av nedstämdhet, osäkerhet och oro upp till ett år efter man har varit sjuk.

Risken att få en ny psykos minskar ju längre tiden går, så länge behandlingen fungerar bra och du får det stöd och den hjälp du behöver.

Återhämtning kan ta tid

Återhämtningen till att få en fungerande vardag är en process som går framåt, även om det kan ta tid. Det går att få en tillvaro du trivs med, med sociala relationer och sammanhang som känns meningsfulla. De flesta som varit sjuka i en psykossjukdom mår bäst av att leva ett så självständigt liv som möjligt.

Förutom att kunna hantera sina symtom, är det viktigt att känna sig behövd och göra saker som känns meningsfulla. Många kan klara sig med relativt låg dos läkemedel efter några år.

Hitta stöd hos andra

Ofta kan vänner eller familj vara delaktiga och stötta dig i din återhämtning, om du vill det. Du kan också få stöd i föreningar och förbund.

Genom att träffa andra personer med liknande upplevelser kan du dela erfarenheter och få råd. Det kan göra din tillvaro lättare.

Här är några föreningar och förbund som ordnar aktiviteter som till exempel självhjälpsgrupper och chattforum:

Gå på regelbundna läkarbesök

Det är bra om du går till läkaren regelbundet för att kontrollera dina blodvärden, din vikt och midjemått. Anledningen är att vissa antipsykotiska läkemedel kan leda till att du går upp i vikt. Det kan öka risken för typ 2-diabetes och högt blodtryck.

Sköt om dina tänder

Vissa antipsykotiska läkemedel kan orsaka muntorrhet. Det kan öka risken för att få hål i tänderna. Därför är det bra att sköta tänderna noggrant och gå till tandläkare eller tandhygienist med jämna mellanrum.

Du kan också ha rätt att få ekonomiskt stöd, tandvården kostar då lika mycket som sjukvård och omfattas av sjukvårdens högkostnadsskydd.

Hitta arbete med hjälp av individanpassat stöd

Du kan få hjälp att hitta och söka ett arbete med hjälp av så kallat individanpassat stöd. Det kallas med en annan term för Individual placement and support och förkortas IPS.

Syftet med stödet är att du ska hitta och kunna behålla ett arbete så snart som möjligt. Det är viktigt av flera skäl att du får en meningsfull sysselsättning.

Du kan läsa mer om vilka former av arbetsstöd som finns på Arbetsförmedlingens webbplats. Kommunen kan ibland också till hjälpa till att ordna en praktikplats på en daglig verksamhet. Kontakta din kommun för att få veta vad som gäller där du bor.

Barn som närstående

Dina närstående kan ofta vara delaktiga i din återhämtning, om du vill det. Även minderåriga barn kan vara delaktiga, men bara om barnet och du vill.

Barn ska däremot inte ha ansvar för någon del av din återhämtning. I artikeln När en vuxen i familjen inte mår bra och i artikeln När en förälder mår psykiskt dåligt på UMO.se finns mer information till barnet.

Till toppen av sidan