INFEKTIONER I ÖGON, ÖRON, NÄSA OCH HALS

Scharlakansfeber

Scharlakansfeber är en väldigt smittsam infektionssjukdom hos barn. Den orsakas av bakterier. Infektionen kan gå över av sig själv, men ibland behövs behandling.

Scharlakansfeber är vanligast hos barn mellan fem och femton år. Barn under sex månader är oftast skyddade genom antikroppar som överförts under graviditeten.

Äldre barn och vuxna får sällan scharlakansfeber. De får i stället halsfluss.

Symtom

Barnet får symtom två till fyra dagar efter att hen har smittats.

Axlar och övre bröstkorg med många täta röda utslag. Bild 2: Kraftigt röd tunga.
Utslagen börjar ofta i armhålorna och kan sprida sig över hela kroppen. Huden blir ofta röd, scharlakansröd. Tungan blir röd med upphöjda prickar. Det kallas smultrontunga.

Det är vanligt med ett eller flera av följande symtom:

  • Barnet får feber som oftast är oftast måttlig, men som kan vara hög. Febern varar från ett par dagar upp till en vecka om den inte behandlas.
  • Det gör ont i halsen, magen och huvudet.
  • Barnet känner sig illamående och kräks.
  • Lymfkörtlarna på halsens utsida kan bli svullna och kännas ömma.
  • Halsmandlarna blir större och röda. Det bildas vitgula varproppar på halsmandlarnas yta.
  • I början av sjukdomen får tungan en gulvit hinna. Beläggningen försvinner efter någon dag och tungan blir istället glänsande röd, med svullna små upphöjningar. Den påminner om ytan hos ett smultron och brukar därför kallas smultrontunga. 

Barn som har scharlakansfeber får även symtom som syns tydligt på kroppen.

Knottriga hudutslag

Något dygn efter att ett barn blivit sjuk får hen små utslag på huden. Utslagen börjar ofta vid armhålorna och ljumskarna och sprider sig till mage och rygg. Till slut kan de täcka större delen av kroppen, som då blir röd. Den röda tonen kan vara tydligare att se på ljus hud. På mörkare hud kan de röda hudförändringarna vara svårare att se.

Utslagen är som små upphöjningar i huden. Det känns strävt när du stryker med handen över huden.

Det är också vanligt med sår i mungiporna och på fingrarna, vid naglarna.

Röda kinder

Ansiktet blir lätt rosafärgat men huden runt munnen fortsätter att vara blek.

Sena symtom

En del symtom visar sig först några veckor efter att scharlakansfebern bröt ut.

  • Barnet kan få ont i stora leder som knän och armbågar. Värken försvinner av sig själv inom någon vecka.
  • Huden på handflator, fotsulor, fingrar och tår börjar fjälla. Även huden på magen, bröstet och ryggen kan börja fjälla.

När ska jag söka vård?

Kontakta en vårdcentral eller en  jouröppen mottagning om du tror att ett barn har scharlakansfeber. 

Du kan vänta tills den jouröppna mottagningen eller vårdcentralen öppnar om det är stängt. Många mottagningar kan du kontakta genom att logga in.

Kontakta genast en vårdcentral eller en jouröppen mottagning om du misstänker att ett barn har fått komplikationer till följd av scharlakansfeber. Sök vård på en akutmottagning om det är stängt på vårdcentralen eller den jouröppna mottagningen.

Ring telefonnummer 1177 om du vill ha sjukvårdsrådgivning. Då kan du få hjälp att bedöma symtom eller hjälp med var du kan söka vård.

Stockholms län

Råd på andra språk

Om du är folkbokförd i Stockholms län kan du få kostnadsfria råd på

  • Finska telefon 1177 vardagar klockan 8–12
  • Arabiska telefon 08-123 130 80 alla dagar klockan 822
  • Somaliska telefon 08-123 130 90 vardagar klockan 8–17

Hur kan jag förebygga scharlakansfeber?

Vädra och tvätta händerna noga för att förebygga att smittan sprids.

Så smittar scharlakansfeber

Scharlakansfeber orsakas av streptokocker som är en väldigt smittsam bakterie. Det finns inget vaccin mot scharlakansfeber.

När en person med scharlakansfeber nyser eller hostar samlas droppar som innehåller smittämnen i luften. Då kan den som står nära bli smittad. Det kallas för droppsmitta.

Scharlakansfeber kan också smitta genom direkt kontakt, till exempel genom händerna eller genom kramar och pussar. Barn kan också smittas om de tar i saker som den som är sjuk har tagit i eller snutit sig i. Det kan till exempel vara handdukar, näsdukar, gosedjur och leksaker.

Scharlakansfeber smittar från någon dag före barnet blir sjukt och flera veckor efteråt om barnet inte får behandling. Barnet brukar inte smitta efter två dygns antibiotikabehandling.

Scharlakansfeber sprids främst från personer som själva är sjuka. Ett barn kan också bära på streptokocker och vara smittsam utan att själv vara sjuk. Upp till hälften av eleverna i en klass där det förekommer scharlakansfeber kan vara friska smittbärare. 

Barn ska stanna hemma

Barn som går på skola, förskola eller öppen förskola bör stanna hemma tills de är feberfria och mår bra. De ska stanna hemma minst två dygn efter att de påbörjat en behandling med antibiotika.

Undersökningar

Läkaren tittar i svalget, på tungan och på utslagen för att avgöra om ett barn har scharlakansfeber. Barnet brukar få berätta hur hen mår själv, om hen kan.

Det går också att göra ett så kallat snabbtest, som visar om det finns streptokocker i halsen. Läkaren tar provet från svalget med en liten pinne med bomull på toppen och blir klart på några minuter. Snabbtestet utförs på läkarmottagningen.

Påverka och delta i din vård

För att kunna vara delaktig i din vård och ta beslut är det viktigt att du förstår informationen du får av vårdpersonalen. Ställ frågor om du inte förstår. Du kan också be att få informationen utskriven för att läsa den i lugn och ro.

Om du inte talar svenska kan du ha rätt att få tolkhjälp. Du kan även ha rätt att få tolkhjälp vid hörselnedsättning.

Barn ska ha möjlighet att vara delaktiga  

Det finns ingen åldersgräns för när ett barn kan ha inflytande över sin vård. Barnets möjlighet att vara delaktig hänger ihop med barnets mognad.

Ju äldre barnet är desto viktigare är det att hen får vara delaktig i sin vård. För att kunna vara aktiva i vården och ta beslut är det viktigt att du som vuxen och barnet förstår den information ni får av vårdpersonalen.

Behandling

Barn som har infektion med streptokocker behandlas med antibiotika. Det är viktigt att inte sluta innan behandlingen är klar, även om barnet blir friskt.

Du kan ge receptfria läkemedel om barnet har feber och ont

Ring 1177 eller din vårdcentral innan du ger något läkemedel till barn som är yngre än sex månader.

  • Du kan ge läkemedel som innehåller paracetamol till barn från tre månaders ålder. 
  • Du kan ge läkemedel som innehåller ibuprofen från sex månaders ålder. 

Läkemedlen finns i flera olika former som passar för barn, till exempel tabletter som smälter i munnen och i flytande form. Fråga på ett apotek vad som passar för ditt barn.

Följ noga anvisningarna på förpackningen och kombinera inte olika läkemedel. Här kan du läsa om att kombinera paracetamol och ibuprofen. 

Du kan läsa mer om ett läkemedel i den bipacksedel som följer med förpackningen. Du kan även söka upp läkemedlet på fass.se och läsa bipacksedeln där.

Läs mer på 1177.se

Att ge läkemedel till barn

Receptfria läkemedel vid tillfällig smärta

Vad händer i kroppen?

Streptokockbakterierna kommer in i kroppen genom inandningsluften och genom kontakt med smittade personer eller föremål. Bakterierna når sedan slemhinnorna i svalget. De förökar sig och bildar ett bakteriegift, som sprids vidare i kroppen med blodet.

Bakterierna gör att man får en infektion i halsmandlarna. Då bildas ett gift som ger röda hudutslag på kroppen. Även tungan blir röd och knottrig. Mot detta bakteriegift bildas antikroppar. De gör att man inte kan få utslaget igen vid en ny streptokockinfektion. Vid nästa streptokockinfektion får man i stället halsfluss.

Komplikationer

De allra flesta blir friska när de behandlas med antibiotika. Det är ovanligt att få någon komplikation.

Halsböld

Hos något enstaka barn utvecklas halsinfektionen till en kraftigare infektion på ena sidan av halsen. Barnet kan då få mer ont och det blir svårare att svälja och gapa. Till slut bildas det en halsböld. Halsböld behöver behandlas av en läkare.

Njurinflammation

Det är ovanligt men en del barn kan få njurinflammation. Ett symtom på njurinflammation är svullna ben och fötter. Symtomen brukar komma efter en vecka. Det går också att upptäcka njurinflammation genom att en läkare tar ett blodprov eller ett urinprov. Njurinflammationen brukar gå över av sig själv.

Reumatisk feber

En ovanlig komplikation av scharlakansfeber är reumatisk feber. Reumatisk feber visar sig någon vecka efter att scharlakansfebern är över och gör att barnet får ont i lederna och inflammation i hjärtat. Det kan påverka hjärtklaffarna och göra att barnet blir trött, andfådd och känner sig sjuk. 

Barnet behandlas med antibiotika mot de streptokocker som är kvar, och med kortison för att motverka inflammationen i lederna och hjärtat. De flesta som behandlas mot reumatisk feber blir bra i lederna men ungefär hälften får en hjärtklaff-sjukdom i form av en förträngd mitralisklaff. 

Till toppen av sidan