TARMBESVÄR

Barn som bajsar på sig

En del barn bajsar på sig trots att de är i den ålder då barn brukar kunna kontrollera när de ska bajsa. Då är det viktigt att ta reda på orsaken och försöka hjälpa barnet.

Nästan alla barn som är två-tre år kan själva känna när de är bajsnödiga. De kan också styra om de ska bajsa eller inte. Det styrs av den så kallade avföringsreflexen, som skickar signaler till hjärnan om att tarmen behöver tömmas. De flesta fyraåringar kan säga till när de behöver bajsa.

Men ibland kan äldre barn förlora den här kontrollen någon gång, till exempel om de blir skrämda eller har magsjuka och diarré.

I åldrarna sju till tio år har ett fåtal barn ständiga eller återkommande problem med att de bajsar på sig.

Olika orsaker till att barn bajsar på sig

När ett barn bajsar på sig kan det ha olika orsaker. Här nämns de vanligaste.

Förstoppning

Den vanligaste orsaken till att barn bajsar på sig är en svår förstoppning som varken barnet eller någon vuxen har märkt. Barnet har då under lång tid inte bajsat tillräckligt. Därför har stora mängder avföring lagrat sig, och vidgat grovtarmen och ändtarmen. Den vanliga avföringsreflexen slutar då att fungera. Det som kan komma förbi det hårda är små mängder ganska lös eller halvfast bajs, som barnet inte märker innan den hamnar i byxorna.

Barnet har tidigare oftast kunnat bestämma själv när hen ska bajsa.

Psykiska orsaker

I samband med konflikter i familjen, stress eller annat som är jobbigt eller svårt för barnet, kan hen börja bajsa på sig. Barnen bajsar då formad avföring, bajskorvar, i byxorna.

Om tonåringar bajsar på sig är det en tydlig signal på att något är fel och att barnet behöver hjälp.

Barn med dessa problem har tidigare kunnat bestämma själv när hen ska bajsa.

Störningar i nerver

Det är ovanligt, men en del barn kan ha en medfödd störning på nerverna i tarmväggen. Den del av tarmen som innehåller de skadade nerverna jobbar inte som den ska och avföringen transporteras inte framåt. Barnet har svårt att bajsa och det kommer aldrig några stora mängder med fast bajs. Detta brukar märkas tidigt, oftast under barnets första levnadsår. Vid till exempel Hirschsprungs sjukdom saknas vissa nervceller i en del av tarmen..

Barnets tarm kan också fungera sämre på grund av en neurologisk skada eller sjukdom. Tarmen kan då ibland arbeta långsammare. Barnet känner heller inte när tarmen är full och kan även ha svårare att kontrollera musklerna i ändtarmen.

Vad kan jag göra själv?

Det är viktigt att du inte skuld- eller skambelägger barnet för att hen bajsar på sig. Det är inget hen gör medvetet. Att säga till, hota, skälla eller retas gör bara saken värre.

Du bör försöka hjälpa barnet så att hen inte luktar, bland annat för att andra barn inte ska kommentera det. Du kan till exempel se till att barnet har med sig kläder för ombyte när hen är i förskolan, skolan, på olika aktiviteter eller hos andra. Med barnets tillåtelse kan du även prata med de lärare, ledare, släktingar eller vänner som ofta är med barnet och som kan vara till hjälp.

Fundera på vad som kan vara orsak till problemen. Prata med barnet, tänk på att anpassa samtalet efter hens ålder. På så sätt visar du att du vill lyssna och hjälpa om något känns jobbigt.

Hjälp vid förstoppning

Om du misstänker att barnet har förstoppning finns flera råd. Från att barnet är ungefär tre år går det att minska risken för förstoppning genom att bland annat ge varierad mat och se till att hen dricker ordentligt och rör på sig. Oftast går förstoppningen över av sig själv eller genom att barnet ändrar sina matvanor. Om inte varierad mat hjälper finns medicin som ger mjukare bajs. Men innan barnet använder den ska du fråga en läkare eller en sjuksköterska på bvc eller en vårdcentral om råd.

Ge barnet tid att bajsa

Det är också viktigt att barnet får möjlighet att bajsa regelbundet i lugn och ro. Detta är särskilt viktigt om barnet har förstoppning.

Om barnet tycker det är jobbigt eller svårt att bajsa på förskolan eller i skolan kan ni prata med personalen om det, och försöka hitta lösningar. Det kan till exempel vara att barnet kan få gå på en toalett där det är lite lugnare. Tänk på att fråga barnet om du kan prata med personalen. Om barnet vill kan hen vara med och prata.

När ska jag söka vård?

Om ditt barn är äldre än fyra år och ofta eller alltid bajsar på sig bör du kontakta bvc eller en vårdcentral.

Om ett barn som är äldre än fyra år fortsätter att få lite bajs i byxorna trots att du har försökt behandla en eventuell förstoppning, ska du kontakta en vårdcentral eller en barnläkarmottagning så att barnet kan få en undersökning.

Om barn som är äldre än fyra år bajsar på sig flera gånger med större bajskorvar i byxorna är det ett tecken på att barnet inte mår bra. Då bör du kontakta en barnläkarmottagning. Ofta behövs även annan hjälp, till exempel av en barnpsykolog inom barn och ungdomspsykiatrin, bup. Detsamma gäller om tonåringar bajsar på sig.

Du ska kontakta bvc eller en barnläkarmottagning om ditt barn är några månader gammalt och ännu inte har bajsat en större mängd på en och samma gång.

Du kan alltid ringa och få sjukvårdsrådgivning på telefonnummer 1177.

Stockholms län

Här hittar du Stockholms läns alla vårdcentraler och barnavårdcentraler.

Du kan även kontakta vissa mottagningar och beställa en tid genom att logga in.

Råd på andra språk

Om du är folkbokförd i Stockholms län kan du få kostnadsfria råd på

  • Finska telefon 1177 vardagar klockan 8–12
  • Arabiska telefon 08-123 130 80 alla dagar klockan 822
  • Somaliska telefon 08-123 130 90 vardagar klockan 8–17

 

Undersökning

Först får barnet och du berätta om besvären. Man brukar bland annat prata om hur ofta barnet bajsar, hur bajset ser ut och vilka matvanor man har.

Om barnet behöver undersökas får hen lägga sig ner så att läkaren kan känna på magen. Läkaren känner också i ändtarmen. Det går snabbt och brukar inte göra ont, men kan vara lite obehagligt.

Ibland behöver barnet genomgå en röntgenundersökning av magen.

Förbered barnet och dig själv

Det är vanligt att ha funderingar och frågor inför besöket. Både du och barnet kan ha funderingar och känna oro. Det är då bra om du kan förbereda hen och även dig själv på vad som ska hända. Det är viktigt att barnet vet varför hen ska undersökas.

Barn ska vara delaktiga

Det finns ingen åldersgräns för när ett barn får vara med och bestämma i en vårdsituation. Barnets rätt att bestämma själv hänger ihop med barnets mognad. Ju äldre barnet är, desto viktigare är det att hen får vara delaktig i sin vård. För att kunna vara aktiv i vården och ta beslut är det viktigt att ni förstår informationen ni får av vårdpersonalen. Ni har rätt att få all information ni behöver av vårdpersonalen.

Ställ frågor om ni inte förstår. Ni kan också be att få informationen utskriven för att läsa den i lugn och ro. Om det behövs tolkning till andra språk kan ni ha rätt att få det. Ni kan även ha rätt att få tolkhjälp vid hörselnedsättning.

Ju äldre barnet är, desto viktigare blir det att barnet själv deltar i diskussioner och beslut om behandlingen. Det blir särskilt viktigt under tonåren.

Behandling

Vilken behandling barnet får beror på orsaken till besvären. En första del i behandlingen är ofta råd om hur barnet ska äta och dricka, och råd om toalettvanor.

Ibland behövs mediciner mot till exempel förstoppning.

Om barnet har kontakt med barn- och ungdomspsykiatrin brukar behandlingen anpassas efter vad barnet behöver.

Om barnet har skador i tarmens nerver tas den del av tarmen som är skadad bort genom en operation. Oftast upptäcks dessa skador när barnet är mycket litet.

Barn som har neurologiska skador har oftast regelbunden kontakt med barnhabiliteringen eller en barnklinik. Besvären med att bajsa på sig är ofta ett av flera symtom som barnet har, och behandlas beroende på orsak.

Till toppen av sidan