Regelbunden mammografi för att upptäcka bröstcancer

Du får en kallelse om allt följande gäller:

• Du är kvinna.
• Du är 40 år till och med 74 år.
• Du är folkbokförd i Sverige med ett kvinnligt personnummer.

Du får en kallelse med 1,5 till 2 års mellanrum. Variationen beror på var du bor och hur gammal du är.

I kallelsen står var undersökningen ska ske och när du ska komma.

Du som behöver boka om

Se till att du får information från rätt region. Du kan ändra region högst upp på den här sidan. Du kan även läsa i kallelsen hur du gör för att boka om.

Du kan bli undersökt i en annan region, om du vill det. Då gäller samma villkor för dig som för alla andra som bor i den regionen.

Du som missar en kallelse

Kontakta mottagningen om du missar att komma till undersökningen. Då får du en ny tid.

Du som har skyddad identitet

Du som har skyddad identitet får kallelsen via Skatteverket. Det står i kallelsen hur du ska göra för att bli undersökt.

Du som är äldre än 74 år

Du som är äldre än 74 år kallas inte längre till screening mot bröstcancer. Det beror på att det inte finns någon forskning som visar vilken nytta undersökningarna gör då. Det är viktigt att bli undersökt av en läkare om du själv upptäcker en förändring i brösten.

Du som har bytt till manligt personnummer

Du får inte en kallelse automatiskt om du har bytt till ett manligt personnummer. Kontakta läkaren som ansvarade för din utredning om könsdysfori. Då får du en remiss till en mottagning där du kan boka en tid för att bli undersökt. Det kostar ingenting för dig.

Bröstcancer är en av de vanligaste cancerformerna. Risken för bröstcancer ökar med åldern.

Om man får bröstcancer kan det ta ett tag innan man själv märker det. Men med screening går det att upptäcka sjukdomen innan man får symtom.

Det finns goda möjligheter att bli frisk om du har bröstcancer och cancertumören upptäcks tidigt.

Se till att bli undersökt varje gång du får en kallelse.

Läs mer: Fördelar och nackdelar med screening mot bröstcancer.

Måste jag bli undersökt?

Nej. Det är frivilligt att komma för att få brösten undersökta. Kallelsen är ett erbjudande.

Bör jag bli undersökt fast jag brukar undersöka mina bröst själv?

Ja. Det är bra att du regelbundet känner igenom dina bröst. Men med hjälp av screeningen går det att upptäcka förändringar som är så små att du inte kan känna dem själv.

Jag har fått brösten bortopererade – behöver jag bli undersökt?

Det kan vara olika om man behöver bli undersökt efter att brösten har tagits bort. Kontakta mottagningen som har skickat kallelsen för att få veta vad som gäller för dig.

Läs fler frågor och svar längre ner på sidan.

Hela besöket tar ungefär 30 minuter. Att ta bilderna tar ungefär fem minuter.

Förberedelser

Du behöver inte förbereda dig på något särskilt sätt.

Du blir undersökt

Du får klä av dig på överkroppen.

Du blir undersökt av en röntgensjuksköterska, en sjuksköterska eller en undersköterska med särskild utbildning. Hen börjar med att ställa frågor och att titta på dina bröst. Det är för att ta reda på om det finns något som påverkar dina bröst, eller som har betydelse för undersökningen. Det kan till exempel vara något av följande:

• Du har besvär från brösten.
• Du använder läkemedel med hormoner, till exempel preventivmedel eller läkemedel mot klimakteriebesvär. Det kan göra att man får mer bröstkörtelvävnad. Det syns på bilderna.
• Du har födelsemärken, ärr eller något annat som kan synas på bilderna.

Att ha mer bröstkörtelvävnad är samma sak som täta bröst. Täta bröst kan bero på annat än läkemedel med hormoner.

Två eller tre bilder på varje bröst

Efter första delen av undersökningen, är det dags för mammografin. Mammografi innebär att ta bilder av brösten med en särskild röntgenapparat. Så här går det till:

• Du står eller sitter tätt intill röntgenapparaten.
• Du får hjälp att lägga ena bröstet på en skiva.
• En annan skiva pressar ihop bröstet och håller fast det några sekunder.
• Du får hålla upp armen och vila den mot apparaten på ett särskilt sätt.
• Två till tre bilder tas.

Sedan får du göra samma sak med det andra bröstet.

Hur känns mammografi?

Det kan kännas obehagligt och göra ont när bröstet pressas ihop. Men det är bara en kort stund. Bröstet behöver pressas ihop för att bilderna ska bli tydliga och stråldosen så låg som möjligt.

Det kan komma lite vätska ur bröstvårtan när bröstet pressas ihop.

Så mår du efteråt

Efter undersökningen mår de flesta som vanligt. Ibland kan det kännas lite ömt i brösten, men det brukar ganska snabbt gå över.

Svaret på vad bilderna visar får du efter ungefär två veckor, men det kan variera beroende på var du bor. Fråga gärna vid ditt besök på mottagningen.

Om du behöver komma tillbaka

En del får svaret att de behöver bli undersökta igen.

En orsak kan vara att bilderna blev otydliga. Då kan det räcka att ta ytterligare några mammografibilder.

En annan orsak kan vara att bilderna visade en förändring i bröstet som behöver utredas mer.

Om det inte gick att göra undersökningen fullständigt

En del får svaret att undersökningen inte blev fullständig. Du kan ha en sjukdom eller något annat som gör att det inte går att ta tillräckligt bra mammografibilder. Det är ändå viktigt att du fortsätter att bli undersökt varje gång du får en kallelse.

Hur bedöms bilderna?

Två personer granskar bilderna. De gör granskningen var för sig. Granskarna är röntgenläkare eller sjuksköterskor med särskild utbildning. De kan jämföra bilderna med bilder från tidigare tillfällen, om du har undersökts med mammografi förut.

På en del sjukhus görs granskningen med stöd av AI, artificiell intelligens. AI ersätter då en av de två granskarna. AI är ett särskilt slags datorverktyg.

Du kan undersökas med mammografi även om du är gravid eller ammar.

Stråldosen påverkar inte fostret eller bröstmjölken.

Det är bra om du som ammar låter barnet äta strax innan undersökningen. Det är lättare att göra mammografi med mindre mjölk i brösten.

Kontakta mottagningen för att boka en ny tid om du ändå vill vänta med undersökningen.

Det är viktigt att du ser till att bli undersökt när du får en kallelse. Du kan få råd och hjälp om det är svårt, till exempel om något av följande stämmer:

• Du har svårt att röra dig.
• Du tycker det är mycket obehagligt att bli undersökt.
  Kontakta mottagningen som har skickat kallelsen. Kontaktuppgifterna finns i kallelsen.

Här kan du läsa svar på några vanliga frågor. Kontakta mottagningen om du har fler frågor. Kontaktuppgifterna finns i kallelsen.

Jag har mens. Kan jag bli undersökt?

Ja. Du kan undersökas med mammografi även om du har mens just då. Men du kan boka om tiden om du brukar ha ont i brösten när du har mens.

Mina bröst är små. Kan jag bli undersökt?

Ja, och det är viktigt att du blir undersökt. Bröstcancer kan uppstå oavsett hur stora eller små brösten är.

Jag har haft bröstcancer. Behöver jag bli undersökt?

Ja. Men rutinerna för hur man följs upp efter bröstcancer kan variera. Fråga där du får behandling mot bröstcancer om du är osäker på vad som gäller för dig.

Jag har bröstimplantat. Kan de gå sönder?

Implantat som är godkända i EU är gjorda för att klara mammografi. I Sverige får vården bara använda sådana implantat. Det är bra om du berättar att du har ett implantat. Kontakta mottagningen om det är mindre än sex månader sedan implantatet sattes in eller brösten opererades.

Är det skadligt med mammografi?

Det är inte skadligt att brösten pressas ihop, och stråldosen är mycket låg när bilderna tas. Risken att avstå från att bli undersökt kan vara mycket större än risken med strålningen.

Kan jag få ersättning för resan till och från screeningen?

De flesta regioner ger ingen ersättning för att åka till och från screeningen.

Kan jag delta i screeningen fast jag bor utomlands?

Du kan delta i screening mot bröstcancer i Sverige även om du bor i ett annat land. Det beror på var du bor. Du får ingen kallelse. Du får boka tid själv för undersökningen. Du kan behöva ett intyg. Kontakta din region så får du veta vad som gäller för dig.

Bilderna och uppgifterna om undersökningen sparas i din journal. De sparas också i kvalitetsregister för att utvärdera och förbättra vården.

Du ska inte vänta tills du får en kallelse till screening om du har symtom. Se till att bli undersökt av en läkare om du upptäcker något av följande:

• En ny knöl i bröstet eller armhålan.
• Bröstet har fått en ändrad form.
• En bröstvårta har en indragning som du inte har haft förut.
• Ett sår eller eksem på bröstet läker inte.
• En del av bröstet har blivit svullet eller rött med hudporer som är synligare än förut.
• Det kommer blod ur bröstvårtan.

Symtomen kan ha många orsaker som inte är cancer men det är viktigt att du söker vård.

Du kan vänta med att kontakta vården om du känner en ny knöl före mens. Känn efter igen när mensen är över och kontakta vården om knölen är kvar.

Var ska jag söka vård?

Kontakta en vårdcentral eller den särskilda bröstmottagning som kan finnas på sjukhuset. Där kan det gå att få en besökstid utan att du behöver en remiss.

Många vårdcentraler och mottagningar kan du kontakta genom att logga in.

Ring telefonnummer 1177 om du vill ha sjukvårdsrådgivning. Då kan du få hjälp att bedöma symtom eller hjälp med var du kan söka vård.

Screeningen gör att fler som har bröstcancer upptäcks tidigt och slipper att dö av sjukdomen. Därför ska regionerna erbjuda alla kvinnor att delta i screeningen när de är 40 år till och med 74 år. Det har Socialstyrelsen bestämt.

Läs mer om screening mot bröstcancer på Socialstyrelsens webbplats.

Trots fördelen med screeningen, så finns också nackdelar.

Onödig oro

Det kan skapa oro att behöva komma tillbaka för fler undersökningar och att vänta på svar. Oron var onödig om svaret visar att det inte var cancer.

Bröstcancer som inte syns

En del bröstcancer syns inte med mammografi. Då kan svaret på mammografin göra att du tror att du är frisk fast du inte är det. Det kan vara någon av följande förklaringar om en cancertumör inte upptäcks vid screeningen:

• Bröstvävnaden kan vara så tät att cancertumören inte syns.
• Cancertumören växer på ett sätt som gör den svår att upptäcka.

Det är viktigt att du söker vård om du får besvär, trots att du ser till att bli undersökt varje gång du får en kallelse.

Läs mer: När och var ska jag söka vård?

Behandling i onödan för en del

Några personer får behandling för bröstcancer i onödan. De har en cancertumör som växer så långsamt att den aldrig kommer att orsaka några besvär. Men det går inte att säga i förväg vilka cancertumörer som kommer att växa så långsamt. Därför behöver all bröstcancer behandlas.