Respiratorbehandling
En respirator är en maskin som hjälper dig att andas, under kortare eller längre tid. Du kan behöva respirator när du ska opereras eller om du har stora andningsbesvär på grund av en sjukdom eller en olycka.
Respiratorn fungerar genom att mekaniskt trycka in luft i lungorna. På så vis kommer syre in och koldioxid lämnar kroppen. Detsamma sker när du andas själv med hjälp av andningsmusklerna.
En respirator kallas också för ventilator.
När behövs respirator?
Du kan behöva behandling med respirator under olika långa perioder, från några timmar till flera veckor. Respiratorer används oftast på sjukhus men du kan även behöva respirator på väg till sjukhuset, som i ambulans, helikopter och flygplan. Du kan också få använda respirator hemma, om du behöver behandling under en längre tid.
Kan behövas vid operation, sjukdom eller skada
Vanligast är att respirator används i samband med en operation när du får narkos. Men du kan också behöva behandling med respirator om du har svårt att andas till följd av en sjukdom eller en svår skada, till exempel på andningsmusklerna eller hjärnan.
Barn som föds mycket för tidigt kan behöva en respirator om inte lungorna är tillräckligt utvecklade.
Så går behandlingen till
Du får oftast behandling med respirator på sjukhusets operationsavdelning, intensivvårdsavdelning eller lungavdelning.
Respiratorn kan ställas in på olika sätt
Respiratorn kan ta över din andning och låta dig vila om du är så allvarligt sjuk att du inte orkar andas själv. Då behöver du vara sövd och en läkare eller sjuksköterska ställer in hur mycket syrgas du ska få, hur stora andetagen ska vara och hur ofta du ska andas.
Om du är lindrigare sjuk eller har blivit bättre, kan du klara att vara mer vaken och andas själv. Då känner maskinen när du börjar andas in och hjälper dig att få in tillräckligt med luft vid varje andetag.
Du får lugnande medel
Under behandlingen med respirator får du lugnande och smärtstillande läkemedel. Det får du för att inte ha ont och slippa obehag.
Vid en operation sover du djupt hela tiden och då behövs inte extra lugnande läkemedel.
Du kontrolleras noga
Personalen kontrollerar hur mycket syre som finns i ditt blod under behandlingen med respirator. Det görs med en liten klämma som sätts på ditt finger. Med en särskild apparat analyseras även luften som du andas ut. På så sätt kontrolleras att andningen fungerar som den ska.
Slem i luftvägarna
När du får behandling i respirator kan slem bli kvar i luftvägarna. Du kan få hosta ut det själv om du är vid medvetande och har tillräcklig kraft. Sjuksköterskan eller läkaren kan annars suga upp slemmet med hjälp av en sug.
Olika sätt att koppla respirator till lungorna och luftstrupen
Det finns olika sätta att bli kopplad till en respirator. Det kan ske med hjälp av tuber och genom en så kallad trakeostomi.
Andning genom tub
Du kan bli kopplad till respiratorn med hjälp av en plastslang, en tub. Då förs tuben in genom munnen och ner i luftröret. Den här metoden används till exempel om du behöver sövas inför en operation och på intensivvårdsavdelningar. När du har en tub kan du inte prata eftersom tuben ligger mellan stämbanden.
En annan form av tub är en så kallad larynxmask. Då placeras tuben bakom tungan över luftstrupens öppning. Den håller undan tungan så att luft kan komma ner i lungorna.
Larynxmasken används endast under kortare tid, som till exempel under en mindre operation. Du är sövd även när tuben förs ner i halsen. Fördelen med larynxmask är att du kan sövas med mindre mängd läkemedel.
Ett litet rör kan sättas in i halsen – trakeostomi
Du får ett böjligt rör insatt i halsen om du ska behandlas i respirator under en lång tid. Röret placeras direkt i luftröret genom ett litet hål på halsen, som görs med en mindre operation. Sedan kopplas röret till respiratorn. Den här metoden kallas trakeostomi.
Det finns flera fördelar med att ha ett rör i halsen jämfört med att ha en tub som förts in via munnen. Eftersom det blir betydligt mindre irriterat i halsen kan du oftast vara helt vaken under behandlingen. Du kan också prata, om du orkar pressa ut luft förbi röret och upp mot stämbanden. Det går också ofta bra att äta och dricka om du får det.
Andra sätt att få hjälp med andningen
Du kan få hjälp från andra typer av andningsstöd om du inte har alltför stora besvär att andas. Då behöver du inte respirator.
Andning med högflödesgrimma
Ibland räcker det att du använder en så kallad högflödesgrimma, om du behöver mindre hjälp med andningen. En grimma ger många liter av syreberikad och fuktig luft. Grimman hjälper dig att andas in syre och att andas ut koldioxid.
Andning genom mask
I stället för en grimma som läcker luft kan du få använda en andningsmask. En andningsmask är tätare och ger mer tryck och mer syrgas när du andas in.
Masken läggs över näsan och munnen. Med en andningsmask andas du själv men får mer hjälp av maskinen.
Så mår du efteråt
Hur det känns när behandlingen är färdig beror på många olika saker. Det beror bland annat på hur allvarligt sjuk du har varit, hur länge du har fått behandlingen och med vilken metod.
Irritation i halsen
Du kan ibland känna irritation i halsen av tuben om du har varit kopplad till en respirator. Du kan ofta ha besvär i flera dagar.
Rösten kan förlora styrka och du kan få svårt att svälja om du har varit kopplad till en respirator genom en tub i munnen i flera dagar. Det blir oftast bättre inom en vecka
Hålet i halsen läker
En trakeostomi avslutas när du har fått tillbaka din muskelstyrka och kan andas och hosta som vanligt. Då tas röret i halsen bort. Öppningen i luftstrupen tejpas över och läker ihop av sig själv. Det brukar ta några veckor.
Ibland kan det ta längre tid att bli återställd
Ibland kan det ta flera månader eller år för att lungorna och andningsmusklerna ska bli helt återställda. Så kan det vara om du har haft svåra andningsproblem och vårdats länge med respirator.
Komplikationer
En ansiktsmask kan orsaka trycksår. Tuber som sitter länge i luftstrupen kan också skava och trycka och orsaka sår.
Om lufttrycket från respiratorn blir för högt kan det skada lungvävnad och ge luft i lungsäcken.
Behandlingen med respirator kan också påverka andra organ. Även de läkemedel som behövs för att du ska vara sövd kan ibland ge biverkningar.
Här är några exempel på vad som kan hända:
- Blodtrycket kan sjunka.
- Njurarna kan fungera sämre.
- Tarmen slutar ofta fungera tillfälligt.
- Risken för blodproppar ökar betydligt.
Du får läkemedel som motverkar detta när du är sövd, men det finns en risk att du får många komplikationer.
Du som är äldre och sjuk sedan tidigare kan ha större risk för komplikationer efter behandlingen.
Rehabilitering efter behandling med respirator
Du kan behöva olika typer av rehabilitering efter att behandlingen med respirator har avslutats. Vilken typ beror på anledningen till dina andningsbesvär.
Du som har fått intensivvård behöver rehabilitering, ibland under en lång tid. Det varierar från person till person vilken sorts rehabilitering som behövs. Du kan behöva stärka olika muskler till exempel. Andra kan behöva träna upp minnesförmågan och att koncentrera sig.
Du kan behöva bearbeta det som hänt
Många gånger är behandlingen med respirator inte planerad i förväg, utan en sjukdom eller olycka gör att du behöver behandling mycket snabbt. Det kan vara omtumlande att vakna upp på sjukhus kopplad till en respirator som gör att du inte kan prata. Du har kanske inte heller några minnen från det som gjorde att du hamnade på sjukhus. Det kan till exempel göra att du får mardrömmar.
Mardrömmar och stresskänslor brukar minska om du får god information om vad som har hänt, och får hjälp att minnas. En del känner sig deprimerade. Du kan också få symtom av posttraumatiskt stressyndrom, PTSD. Du kan därför behöva hjälp efteråt att bearbeta vad som hänt.
I samband med behandlingen är det vanligt att du upplever sådant som egentligen inte har skett. Det kallas för hallucinationer. Det kan vara förvirrande och skrämmande.
Att vara närstående
Att vara närstående till någon som vårdas i respirator på grund av sjukdom eller en olycka är ofta påfrestande.
Personen kan vara sövd i perioder och kan inte prata om hen får luft genom en slang i munnen. På en intensivvårdsavdelning finns det ofta många apparater och utrustning kring personen som är sjuk. Det kan vara många slangar och kablar kopplade till personen.
Det är vanligt att personen som vårdas i respiratorn blir svullen i ansiktet och kroppen, särskilt när hen är allvarligt sjuk.
Olika sätt att kommunicera
Hur vaken personen är beror på hur hen mår och orsaken till behandlingen. Är personen vaken går det ibland att kommunicera med hjälp av en skrivtavla eller genom att mima. Ibland kan hen även prata som vanligt. Tänk på att den som är sjuk ofta får lugnande läkemedel. Det kan göra personen trött och svår att få kontakt med. Det går bra att prata ändå, det kan lugna och ge kontakt.
Du kan behöva hjälp och stöd
Ofta är perioden fylld av stor osäkerhet och känslor av hjälplöshet. Prata med vårdpersonalen och fråga om du undrar. Du kan också få stöd av sjukhusets kurator.
Barn behöver också få information om vad som sker och varför. De kan behöva eget anpassat stöd beroende på ålder och relation till den som vårdas i respirator.
Be andra i din närhet om stöd och hjälp. Det kan vara att du behöver hjälp med vardagslivet medan din närstående får behandling.
Du kan ansöka om ersättning från Försäkringskassan om du måste ta ledigt från ditt arbete för att vara med en närstående som är svårt sjuk. Ersättningen kallas närståendepenning.
Läs mer hos Försäkringskassan.
När är behandlingen olämplig?
Respiratorbehandling är en krävande behandling som ibland kan ge komplikationer. Särskilt sårbara är äldre och de som har en allvarlig kronisk sjukdom, till exempel KOL och andra lungsjukdomar
Läkaren gör alltid en bedömning om du klarar av behandlingen innan du får den.
Påverka och delta i din vård
Du kan söka vård på vilken vårdcentral eller öppen specialistmottagning du vill i hela landet. Ibland krävs det remiss till den öppna specialiserade vården.
Informationen ska gå att förstå
Du ska få vara delaktig i din vård. För att kunna vara det behöver du förstå informationen som du får av vårdpersonalen. Ställ frågor om det behövs. Du ska till exempel få information om behandlingsalternativ och hur länge du kan behöva vänta på vård.
Även barn ska få vara delaktiga i sin vård.
Du har möjlighet att få hjälp av en tolk om du inte pratar svenska. Du har också möjlighet att få hjälp av en tolk om du till exempel har en hörselnedsättning.
Du som behöver hjälpmedel ska få information om vad som finns. Du ska också få veta hur du ska göra för att få ett hjälpmedel.
Ditt samtycke är viktigt
När du har fått information om vilka alternativ och möjligheter till vård du har kan du ge ditt samtycke eller på något annat sätt uttrycka ett ja. Det gäller även dig som inte är myndig.
Du kan välja att inte ge ditt samtycke till den vård som du erbjuds. Du får också när som helst ta tillbaka ditt samtycke.