LÄKEMEDEL UTIFRÅN DIAGNOS

Läkemedel vid schizofreni och andra psykossjukdomar

Behandling vid psykoser består bland annat av antipsykotiska läkemedel och läkemedel mot sömnsvårigheter. Syftet med behandlingen är att lindra symtomen, och samtidigt minska risken för nya psykoser.

Den här texten handlar om läkemedelsbehandling av olika former av psykoser.

En psykos kan behöva behandlas på olika sätt. Efter en kortare, reaktiv psykos kan du behöva ta läkemedel upp till ett år. Vid en långvarig psykossjukdom som schizofreni behöver du läkemedel under en längre tid, ofta livet ut. 

Det är viktigt att du rådgör med din läkare innan du slutar ta antipsykotiska läkemedel. 

Målet med behandlingen

Målet med behandlingen är först och främst att lindra psykotiska symtom som vanföreställningar och hallucinationer. På längre sikt är målet att du kan ha ett fungerande liv utan att insjukna i nya psykoser.

Om du ändå skulle få tillbaka dina symtom kan behandlingen göra att de inte blir lika starka som tidigare. Du kan behöva använda läkemedel under en längre tid. Därför är det viktigt att du är delaktig i din medicinering, i så stor utsträckning som möjligt.

Oftast är det biverkningarna som avgör vilket läkemedel du kommer att välja. I vilken form du tar läkemedlet kan också avgöra vilket som passar bäst för dig. Ibland kan till exempel sprutor med så kallad depåeffekt vara ett bättre alternativ än tabletter.

Be din läkare berätta om de olika läkemedlen och hur de tas, så att du kan välja ett läkemedel som du känner att du kan ta en längre tid.

Läkemedel som används vid psykos

De läkemedel som först och främst används vid psykos är antipsykotiska läkemedel. De kallas ibland även för neuroleptika. Det kan ta upp till en till två veckor innan du får antipsykotiska läkemedel. Det beror bland annat på att läkaren vill ta reda på att det inte är en annan sjukdom som ligger bakom psykosen. Du kan få sömnmedel och ångestdämpande läkemedel under den tiden.

Har du haft en psykos tidigare får du antipsykotiska läkemedel direkt. Ofta får du samma sorts läkemedel som du fått tidigare, om det har haft bra effekt och om du själv har tyckt att det fungerat bra.

Utöver det kan du även få andra typer läkemedel, beroende på dina symtom. Vanliga symtom som är kopplade till psykos och psykossjukdomar är ångest, sömnsvårigheter och nedstämdhet eller depression.

Flera olika typer av läkemedel

Vid behandling av psykoser och psykossjukdomar används olika typer av läkemedel:

  • Antipsykotiska läkemedel minskar psykossymtomen och risken för att få en ny psykos.
  • Läkemedel mot sömnsvårigheter kan användas vid behov. Det är vanligt att ha sömnproblem både före, under och efter en psykos.
  • Ångestdämpande medel kan användas om psykosen ger mycket stark ångest.
  • Antidepressiva läkemedel mot nedstämdhet eller vid ångestsymtom som behöver behandlas en längre tid.
  • Antikolinerga läkemedel kallas en grupp läkemedel som kan lindra muskelbiverkningar som en del antipsykotiska läkemedel kan ge.
  • Ibland kan du även få så kallade stämningsstabiliserande läkemedel. De kan användas om du har perioder av manier eller depressioner, så kallad bipolär sjukdom eller schizoaffektivt syndrom.

Behandlingstiden varierar

Hur länge du behöver använda antipsykotiska läkemedel beror bland annat på om du bedöms ha en psykossjukdom eller inte. En psykossjukdom innebär att du har återkommande symtom. Har du haft två eller flera perioder med psykoser kan du behöva ta läkemedel under lång tid för att undvika att få en psykos igen.

Om du inte har haft en psykos tidigare, och symtomen försvinner med hjälp av läkemedlen, ska du i samråd med din läkare sänka dosen lite i taget. Så småningom, efter något år, kan du avsluta behandlingen helt.

En allmän rekommendation är att ta antipsykotiska läkemedel i minst ett år efter att man har insjuknat första gången i psykos.

Fortsätt att ta läkemedlet

När de tydligaste symtomen på psykosen har dämpats är det vanligt att inte längre vilja ta läkemedlet. Risken är dock stor att du blir sämre om du avbryter behandlingen själv. 

Prata med din läkare om du vill göra förändringar eller avsluta din medicinering.

Det är särskilt viktigt att tänka på att fortsätta ta antipsykotiska läkemedel om du blir eller planerar att bli gravid, eftersom risken för att insjukna i psykos ökar under graviditeten. Läs mer om det i nästa kapitel.

Antipsykotiska läkemedel

Antipsykotiska läkemedel botar inte orsaken till psykosen, men lindrar symtomen. Det ökar möjligheten till återhämtning.

Det finns olika antipsykotiska läkemedel, en del har funnits länge och en del är nyare. De nya antipsykotiska läkemedlen är vanligast. Det är främst biverkningarna som skiljer sig mellan de två grupperna, och det finns också skillnader mellan enskilda läkemedel.

Läkemedlen dämpar de psykotiska symtomen och besvären. Läkemedlen kan också förebygga återfall. Det kan ta flera veckor innan du känner dig bättre, men oftast börjar effekten av läkemedlet märkas inom en vecka och biverkningarna kan komma innan effekten på de psykotiska symtomen märks. Det finns ingen risk för att bli beroende av läkemedlen.

Det kan ta tid att hitta rätt dos

Det kan ta tid att hitta en läkemedelsdos som passar dig. För låg dos kan göra att effekten inte blir tillräckligt bra, och för hög dos kan ge besvärande biverkningar. Ofta minskar biverkningarna när dosen sänks, men är dosen alltför låg kan det öka risken för en ny psykos.

Ofta får du börja med en låg dos, och om det behövs höjs dosen sakta. Du kan då märka av biverkningarna. Berätta för din läkare om de blir för besvärliga, ni kan då sänka dosen något. Det är viktigt att berätta om du känner biverkningar eftersom behandlingen brukar vara långvarig och biverkningar kan vara jobbiga att stå ut med under lång tid.

Det brukar vara möjligt att hitta ett läkemedel och en dos som ger ett minimum av biverkningar men ändå förhindrar att psykossymtomen kommer tillbaka. Det underlättas om du, tillsammans med din läkare, samarbetar och delar beslutet om att hitta rätt läkemedel och dos.

Kanske kan du byta läkemedel, om ni inte hittat en dos som passar dig. Så småningom kommer ni att hitta både ett läkemedel och en dos som fungerar för dig.

Finns som tabletter eller sprutor

Antipsykotiska läkemedel finns både som tabletter och sprutor. Tabletterna ska tas varje dag. Har du svårt att komma ihåg att ta dina tabletter är ett tips att använda så kallad dosett. Läs mer råd och tips om läkemedel som du tar genom munnen.

En del läkemedel som du kan få med en spruta har en så kallad depåeffekt. Det innebär att läkemedlet ger effekt under en lång tid. Då räcker det att du får läkemedlet till exempel varannan, var tredje eller fjärde vecka upp till var tredje månad. Det kan vara bra om du till exempel har svårt att komma ihåg att ta dina läkemedel.

Det finns också läkemedel utan depåeffekt som ges med spruta. Då kommer effekten snabbt, men verkar inte lika länge. Snabbverkande sprutor med läkemedel ges bara om du har starka psykossymtom som måste behandlas akut.

Biverkningar av antipsykotiska läkemedel

Biverkningarna skiljer sig ofta mellan de olika antipsykotiska läkemedlen. Här beskrivs vanliga biverkningar som både äldre och nyare läkemedel kan ge.

Vilka biverkningar du känner av är individuellt, och varierar beroende på läkemedel. Du kan behöva ändra dosen eller byta läkemedel om du får mycket biverkningar.

Besvär i musklerna

Vanliga besvär är att du känner av något av följande:

  • Du blir stel i exempelvis benen, armarna och käkmusklerna.
  • Du får myrkrypningar i benen, så att du måste gå omkring.
  • Du får darrningar eller kramper i musklerna.

Tar du en alltför hög dos snabbt kan du även få kramper i musklerna runt ögonen, i svalget och i halsen. Muskelbesvären kan påminna om de symtom man kan få vid Parkinsons sjukdom.

Ofrivilliga muskelrörelser

En sällsynt biverkning som kan komma efter minst sex månaders behandling eller ibland efter flera år, är så kallad tardiv dyskinesi. Det kännetecknas av ofrivilliga muskelrörelser i ansiktet, till exempel att du tuggar ofrivilligt.

Trötthet och andra psykiska biverkningar

Antipsykotiska läkemedel kan ge dig en känsla av att du är avskärmad från omgivningen och att det är trögt att tänka.

Hormonella biverkningar

Hormonet prolaktin kan öka i kroppen av vissa antipsykotiska läkemedel. Det kan leda till att brösten känns spända och svullna, och det kan komma en mjölkliknande vätska från bröstvårtorna. Det kan även påverka mensen, eller att man får svårt att få eller behålla stånd. Prolaktin gör även att sexlusten kan minska.

Viktuppgång

Vissa antipsykotiska läkemedel kan bidra till att du går upp i vikt. Du kan behöva råd och stöd kring sunda vanor som att äta bra mat och att ägna dig åt fysisk aktivitet, om du börjar gå upp i vikt av läkemedlen.

Du bör gå till din läkare regelbundet för att få en allmän hälsokontroll och för att kontrollera dina blodvärden. Du kan till exempel kontrollera dina blodvärden, midjemått och vikt på din psykiatriska mottagning. Att ha övervikt kan på sikt leda till typ 2-diabetes och förhöjt blodtryck.

Övriga biverkningar

De antipsykotiska läkemedlen kan även påverka andra organ i kroppen. Du kan till exempel få något av följande symtom:

Om du får stora besvär av din morrtorrhet kan det skada dina tänder. Det finns ett särskilt tandvårdsbidrag som du kan söka. Det gör att tandvården inte blir lika dyr.

Läkemedel som innehåller klozapin kan minska antalet vita blodkroppar i blodet, vilket kan göra dig infektionskänslig. Du kan därför behöva lämna blodprov minst en gång i veckan de första månaderna, om du använder ett läkemedel med klozapin.

Rökning kan påverka vissa läkemedel

Rökning kan minska mängden av vissa antipsykotiska läkemedel i kroppen. Du kan behöva sänka dosen av ditt läkemedel om du planerar att sluta röka.

Du kan annars få starkare biverkningar. Det gäller framför allt om du använder läkemedel som innehåller olanzapin eller klozapin.

Berätta för din läkare om du röker och vill sluta, ni kan då behöva ändra läkemedelsdosen. Det finns hjälp att få för att sluta röka och du kan också få råd och stöd hos exempelvis Sluta-Röka-Linjen.

Råd vid graviditet och amning

Risken för att insjukna i en ny psykos ökar vid en graviditet. Det beror på den hormonella omställningen i kroppen. Risken ökar ytterligare i slutet av graviditeten och månaderna efter förlossningen. Det är därför viktigt att du inte slutar med dina antipsykotiska läkemedel om du blir gravid.

Prata med din läkare om du blir gravid eller planerar att bli gravid. Oftast går det bra att ta en låg dos antipsykotiska läkemedel under graviditeten. Slutar du med läkemedlen helt kan risken öka att du får en ny psykos. Då finns det risk att du skadar både dig själv och barnet.

Eftersom antipsykotiska läkemedel går över till bröstmjölken och kan påverka barnet är amning inte att rekommendera, samtidigt som du får behandling med antipsykotiska läkemedel.

Exempel på antipsykotiska läkemedel

Äldre antipsykotiska läkemedel

Läkemedel som innehåller flupentixol

  • Fluanxol
  • Fluanxol Depot

Läkemedel som innehåller haloperidol:

  • Haldol
  • Haldol Depot

Läkemedel som innehåller levomepromazin:

  • Levomepromazin
  • Nozinan

Läkemedel som innehåller perfenazin:

  • Trilafon dekanoat

Läkemedel som innehåller zuklopentixol:

  • Cisordinol
  • Cisordinol Depot
  • Cisordinol-Acutard
  • Clopixol
  • Clopixol Depot
  • Clopixol Acutard

Nyare antipsykotiska läkemedel

Läkemedel som innehåller aripiprazol:

  • Abilify och Abilify Maintena
  • Aripiprazol
  • Lemilvo

Läkemedel som innehåller klozapin

  • Clozapine
  • Leponex

Läkemedel som innehåller olanzapin

  • Olanzapin
  • Zalasta
  • Arkolamyl
  • Zyprexa och Zyprexa Velotab
  • Zypadhera

Läkemedel som innehåller paliperidon:

  • Invega
  • Paliperodon
  • Xeplion
  • Trevicta

Läkemedel som innehåller quetiapin:

  • Ketipinor
  • Quetiapin
  • Biquetan
  • Seroquel Depot

Läkemedel som innehåller det verksamma ämnet risoeridon:

  • Risperdal och Risperdal Consta
  • Rispermyl
  • Risperidon
  • Rispolept Consta

Läkemedel som innehåller sertindol:

  • Serdolect

Läkemedel som innehåller ziprasidon:

  • Zeldox
  • Ziprasidon
  • Ziprasidone

Läkemedel som innehåller lurazidon:

  • Latuda

Läkemedel som innehåller kariprazin

  • Reagila

Läkemedel vid sömnsvårigheter

Att ha svårt att sova i samband med en psykos kan ha flera orsaker. Den vanligaste orsaken är att man är vaken på natten och sover under dygnets ljusa timmar. Att sova för lite kan göra att din psykos försämras. Därför brukar det vara viktigt att behandla sömnlösheten först.

När psykosen börjar gå över kanske du inte behöver använda sömnmedel så ofta utan bara tillfälligt, när du behöver det.

Det finns olika typer av läkemedel vid sömnsvårigheter, som fungerar på lite olika sätt.

Exempel på sömnmedel som kan användas vid psykos

Sömnmedel som inte är beroendeframkallande

Läkemedel som innehåller melatonin:

  • Circadin
  • Melatonin

Läkemedel som innehåller prometazin:

  • Lergigan, Lergigan mite och Lergigan forte
  • Prometazin

Läkemedel som innehåller propiomazin:

  • Propavan

Bensodiazepin-besläktade sömnmedel, som kan vara beroendeframkallande

Läkemedel som innehåller zolpidem:

  • Stilnoct
  • Zolpidem

Läkemedel som innehåller zopiklon:

  • Imovane
  • Zopiclone
  • Zopiklon

Ångestdämpande läkemedel

Ångesten kan förstärka psykosen. Då kan det hjälpa att ta ångestdämpande läkemedel används för att dämpa symtomen vid ångest. Till en början kan du få en hög dos ångestdämpande läkemedel, och när psykosen och ångesten dämpats kan dosen sänkas.

Många ångestdämpande läkemedel har snabb effekt och ska tas när du känner ångest. Andra ångestdämpande läkemedel behöver du ta regelbundet under en längre tid. Det dröja två till tre veckor innan de ger god effekt, och vissa personer kan till och med uppleva att ångesten ökar under de veckorna.

Det finns olika typer av ångestdämpande läkemedel.

Ångestdämpande läkemedel som inte ger beroende

Har du lindrigare ångest eller om du behöver ångestdämpande läkemedel under en längre tid finns läkemedel som inte är beroendeframkallande:

  • Atarax/Hydroxizin
  • Lergigan
  • Theralen

Ångestdämpande läkemedel som innehåller bensodiazepiner

Läkemedel som tillhör gruppen bensodiazepiner lindrar ångest snabbt och har bra effekt om du har svår ångest på grund av psykossymtom.

Du kan få bensodiazepiner om det är första gången du insjuknar och ännu inte fått behandling med antipsykotiska läkemedel. Bensodiazepiner förbättrar också sömnen och kan därför även användas som sömnmedel.

Det finns flera läkemedel i gruppen bensodiazepiner, och de fungerar ungefär på samma sätt. Det som skiljer dem åt är hur snabbt de börjar verka, hur länge effekten varar och hur sömngivande de är.

Ökad risk för beroende

Det finns en ökad risk att bli beroende av bensodiazepiner om behandlingen är längre än några månader. Oftast är risken att bli beroende liten om läkemedlen används under kort tid vid en psykos, men det är ändå bra att försöka att minska dosen och sluta med läkemedlet så småningom.

Tala med din läkare och du använder bensodiazepiner och vill sluta. Behöver du använda ångestdämpande läkemedel under en längre tid finns andra sorter som inte är beroendeframkallande.

Ångestdämpande läkemedel som innehåller pregabalin

Läkemedel som innehåller pregabalin, som till exempel Lyrica, kan användas om inget annat läkemedel hjälper. Detta läkemedel behöver tas regelbundet och effekten kommer oftast efter cirka tre veckor.

Be att få byta läkemedel om du har använt sådana läkemedel i två till tre veckor, men inte fått någon lindring. Det finns en ökad risk för att bli beroende efter en längre tids användning.

Biverkningar av ångestdämpande läkemedel

Du kan bli trött av ångestdämpande läkemedel. När ångesten lindras kommer en naturlig trötthet, men det finns också en trötthet som beror på läkemedlet. Då kan din uppmärksamhet och reaktionsförmåga försämras.

Olika personer reagerar på olika sätt och du är själv ansvarig för att bedöma om du kan köra bil eller annat motorfordon. Många får också yrsel när de använder ångestdämpande läkemedel.

Bensodiazepiner kan göra att du tillfälligt får sämre minne.

Av Atarax och Lergigan kan du må illa eller blir torr i munnen. Atarax kan öka risken för hjärtrubbningar. Därför ska det användas med viss försiktighet, speciellt om du redan använder ett antipsykotiskt läkemedel som kan ge hjärtrytmrubbningar. Fråga din läkare om du är osäker.

Theralen kan ge samma typer av muskelbiverkningar som antipsykotiska läkemedel, men mildare. Det kan till exempel vara muskelkramper, stelhet, skakningar eller rastlöshet.

Ibland hjälper inte de ångestdämpande läkemedlen. Det kan bero på att de psykotiska symtomen fortfarande finns kvar och ger ångest. Prata med din läkare då.

Om du fortfarande känner ångest, eller om den förvärras, kan det också bero på att du har fått för hög dos av det antipsykotiska läkemedlet. Det kan ge dig biverkningar som oro, olust och rastlöshet.

Exempel på ångestdämpande läkemedel som kan användas vid psykos

Ångestdämpande medel som inte ger beroende

Läkemedel som innehåller alimemazin:

  • Theralen

Läkemedel som innehåller hydroxizin:

  • Atarax
  • Hydroxizin

Läkemedel som innehåller prometazin:

  • Lergigan, Lergigan mite och Lergigan forte

Ångestdämpande läkemedel som kan ge beroende

Läkemedel som innehåller pregabalin:

  • Brieka
  • Lyrica
  • Pregabalin

Läkemedel som innehåller alprazolam (bensodiazepin):

  • Alprazolam
  • Xanor och Xanor Depot
    alprazolam

Läkemedel som innehåller diazepam (bensodiazepin):

  • Diazepam
  • Stesolid
  • Diazemuls novum
  • Stesolid novum

Läkemedel som innehåller lorazepam (bensodiazepin):

  • Lorazepam
  • Temesta

Läkemedel som innehåller oxazepam (bensodiazepin):

  • Oxascand
  • Sobril

Det finns även antidepressiva läkemedel med ångestlindrande egenskaper.

Antidepressiva läkemedel

Du kan få antidepressiva läkemedel om du har långvariga besvär eller om du upplever långvarig nedstämdhet och orkeslöshet.

Antidepressiva läkemedel lindrar också ångest, men det kan ta flera veckor innan du känner av effekten. Läs mer i artikeln om antidepressiva läkemedel.

Antikolinerga läkemedel

Antikolinerga läkemedel används för att minska biverkningarna som vissa antipsykotiska läkemedel kan ge.

Antikolinergika används framför allt vid akuta kramptillstånd. Det är en reaktion som kan komma direkt om du får en spruta med ett kortverkande antipsykotiskt läkemedel. Ett annat namn för akut kramptillstånd är akut dystoni.

Du kan få biverkningar av antikolinerga läkemedel, som till exempel svårigheter med minnet, att du blir torr i munnen och i ögonen.

Tala med din läkare om du använder antikolinerga läkemedel och vill minska dosen eller sluta. Ni kan då pröva att sänka dosen av ditt antipsykotiska läkemedel, eller byta läkemedel.

Exempel på antikolinerga läkemedel

  • Akineton
  • Pargitan och Pargitan mite

Övriga läkemedel

Du kan få så kallat stämningsstabiliserande läkemedel som du tar regelbundet om du förutom psykossymtomen har perioder av mani eller depression.

Stämningsstabiliserande läkemedel kan innehålla litium, som i läkemedlet lithionit, men det finns också läkemedel utan litium med liknande effekt. De läkemedlen kan innehålla valproat eller lamotrigin, som även används mot epilepsi.

Stockholms län

Logga in och förnya dina recept

Börjar ditt läkemedel ta slut? Här kan du logga in och förnya ditt recept. Din läkare gör en bedömning om du kan få ett nytt recept på en gång eller om ni behöver träffas först.

Till toppen av sidan