När syskon bråkar

Att bråka är en naturlig del i utvecklingen. Barn lär sig och tar reda på hur de känner och vad som händer när de är tillsammans med andra. Barn lär sig oftast när de leker, det är det vanligaste sättet för barn att vara tillsammans. Då prövar de att känna och visa känslor på olika sätt.

Syskon lär sig av varandra. De lär sig att uttrycka hur de känner, prövar att få bestämma, lär sig ta hänsyn och finna lösningar. Hemma kan de träna på att klara konflikter och bråk, för att sedan kunna hantera det i exempelvis förskolan eller skolan. För de flesta människor är det lättare att bråka med någon man känner väl. Man vet att den personen finns kvar hos en, oavsett vad som händer.

Barn kan ha många konflikter och bråk varje dag. Var uppmärksam på om bråkar hela tiden, eller på om de bråkar mycket mer än vad de är sams och har roligt tillsammans.

Så här kan du göra när barnen bråkar:

• Lyssna och håll dig i bakgrunden för att se och höra vad som händer, vad det verkar handla om och om båda är delaktiga. Se om de klarar av att lösa bråket själva. Om det är samma barn som alltid börjar bråka och har övertaget i bråket kan du behöva hjälpa till.
• Blir det värre och det är tydligt att barnen inte själva löser det behöver du gå in och hjälpa. 
• Bli inte arg och skrik inte. Försök prata lugnt.
• Skäll inte och lägg inte skuld på ett barn.
• Låt alla uttrycka vad de tycker och tänker. Bekräfta gärna vad de känner. Sätt gränser om någon riskerar att skadas.
• Försök avsluta bråket och hitta lösningar i stället för att prata om vem som gjorde och sa vad. Be gärna barnen komma med förslag.
• Ge beröm när de löser ett bråk själva. Säg till exempel ”Vad bra ni fixade detta! Ni kan ju verkligen!”
• Tvinga inte fram förlåt. Det kan göra att ett barn som egentligen inte har gjort något fel säger förlåt. Det är inte heller någon mening om barnet inte förstår och känner att hen har gjort fel. Barn har sina sätt att bli sams och löser det ofta själva, till exempel genom att lämna tillbaka dockan man tog eller göra något annat som visar att man förstod att det blev fel.

Om det verkar bli farligt eller om barnen slåss

Ibland blir bråken intensiva och fysiska.

Så kan du göra om ett eller flera barn slåss:

• Kolla om det är ett låtsasbråk eller om det är på riktigt. Det är bara låtsasbråk om båda barnen säger det.
• Försök först att prata med barnen så de slutar. Var tydlig med konsekvenserna, exempelvis att du behöver sära på dem om de inte slutar själva.
• Avbryt om det inte fungerar att prata med barnen. Försök först avleda, genom att exempelvis hitta på en annan aktivitet.
• Om det inte går behöver du sära på barnen. Ta då inte tag i barnen utan försök avleda barnets rörelser. Släpp så fort det går.

Ingen ska känna sig nedtryckt

Ibland kan det vara väldigt svårt för ett eller flera barn, även om ingen slåss eller blir fysisk.

Det är viktigt att ingen känner sig nedtryckt eller mobbad. Du behöver vara uppmärksam på om någon är elak eller ofta ger sig på ett syskon.

Är det ena barnet taskig får du fråga dig vad det kan bero på. Prata med barnet, fråga vad hen känner och tycker.

Barnen behöver hjälp för att själva lösa bråken

Det är bra om barnen själva kan lära sig att lösa sina bråk. Men det kan vara svårt. Det är vanligt att barnen behöver mycket stöd.

Ibland måste det bli lugnt först

Kommer du in tidigt och bråket inte är för intensivt kan ni börja prata och tillsammans hitta lösningar.

Är barnen mycket upprörda eller slåss går det inte att hitta lösningar tillsammans. Stoppa då först bråket. När alla har lugnat ner sig kan ni försöka hitta en lösning. Hjälp barnen så att det känns bra igen. Var tydlig med att det aldrig är okej att göra någon annan illa. Det gäller allt från att slå och putta till att säga elaka saker.

Du behöver vara med och förklara

Prata med barnen och förklara vad som händer, och hur ni ska lösa det. Du kan prata med barnen i alla åldrar, även små barn.

Från och med ungefär fyra-fem års ålder kan du också försöka hjälpa dem att lösa bråken själva. Då börjar de förstå hur andra människor tänker. För att barnen ska lära sig behöver du vara med och förklara.

Anpassa det du säger till barnens ålder. Ha inte för höga krav. Barnen kan sluta att lyssna om det blir för svårt att förstå eller om det blir för långa förklaringar.

Ofta kan du fråga barnen vad de tycker. Be gärna barnen komma med förslag.

Försök lära barnen att ha strategier hur de kan göra, och hur de kan tänka. Om ditt barn exempelvis blir väldigt arg och vill slå ett syskon, kan du ge rådet att i stället prata med dig eller någon annan vuxen.

Med barn som är äldre än sex-sju år kan ni träna på att lösa bråk genom att låtsasbråka och komma med olika lösningar. Det kan till exempel vara att leka att det blir bråk och att du är barn och barnet är du, och så leker ni olika lösningar.

För yngre barn som har svårare att förstå behöver du vara med och visa, kanske avleda för att få dem att göra något annat. Om barnet till exempel har tagit en leksak kan du ersätta den med en ny.

Barn bråkar inte mer eller mindre i några särskilda åldrar. Bråk finns i alla åldrar och orsakerna skiftar.

Här är några vanliga exempel:

• Barn som ännu inte kan hantera hur andra personer känner och tänker har svårt för att ta hänsyn. Barnet kan till exempel inte hjälpa att hen vill ha den där leksaken som syskonet har. Barn kan också ha svårt att förstå hur det känns för den andra när de gör på ett särskilt sätt, eller säger något elakt. Barn kan också vara hårdhänta utan att vilja vara det.
• Barn som är nära varandra i ålder är oftast mer tillsammans och leker än barn som det är större åldersskillnad mellan. Då kan det vara vanligare med bråk och det hör till.
• Personligheter och temperament spelar roll. Även om man lever nära varandra kan det vara svårt att komma överens.
• Barnet bråkar för att de kan söka uppmärksamhet från vuxna, vilket de behöver.
• Ett barn känner avundsjuka gentemot sitt syskon. Det kan bland annat vara att syskonet får mer uppmärksamhet än vad hen själv får, till exempel när syskonet är nytt.
• Barn kan bli stressade eller trötta av att ha för mycket aktiviteter, och då är det lättare att börja bråka.
• Hur barnet äter och sover påverkar humöret och vad barnet orkar. Bråk kan uppstå till exempel om barnet är för trött.

Fundera över när bråken uppstår. Är det till exempel när barnen är trötta, hungriga eller när det har varit för många aktiviteter eller intryck? Behöver barnet få mer uppmärksamhet? Har du någon roll i att bråken uppstår?

Försök att hitta det som barnen tycker är roligt

Det är viktigt att ha roligt tillsammans, det kan minska antalet bråk. Försök hitta på saker de kan göra tillsammans, det gör att de får en starkare relation. Hitta även på saker som du kan vara med på, eller som de kan hjälpa dig med.

Här får du råd om hur du kan göra.

Barn gör som du gör

Barn lär sig genom att se hur andra beter sig. Hur du är och bråkar spelar roll för hur ditt barn lär sig att hantera bråk.

Var tillsammans

Prata, lek och gör saker tillsammans. Du behöver ge din odelade uppmärksamhet ofta, utan mobiltelefoner eller annat som stör.

Om det är knappt med tid en vardag kan ni till exempel fixa maten, duka eller göra andra sysslor tillsammans. Barnet kan också pyssla eller göra något när du exempelvis lagar mat, så ni kan prata och umgås samtidigt.

Ett annat sätt att komma i kontakt med varandra är att ni leker eller umgås en kort stund efter förskolan eller skolan utan något som stör.

Lättare för barn när de vet vad som gäller

Ofta är det lättare för barnen att undvika bråk om de vet vad som ska hända och vad som gäller hemma. Det är också lättare om de håller på med sådant som det finns tydliga regler eller rutiner kring, att det till exempel är tydligt hur leken går till så att de vet vad de ska göra.

Hur mycket stöd och tydlighet barn behöver beror på ålder, personlighet och vilka svårigheter barnet har.

Så kan du också göra

Tänk på vad som kan underlätta och vad du kan göra för att minska på bråken eller undvika dem.

Här är några ytterligare exempel på vad du kan göra:

• Ge en frukt eller något att äta på vägen hem från förskolan eller skolan, om det är då bråken uppstår.
• Fundera över möblering i rum och i hemmet, till exempel för att hålla isär leksaker. Många barn behöver också ha möjlighet att få vara ensamma någonstans.
• Sätt inte barnen direkt bredvid varandra.
• Var med i början av leken. En del barn behöver hjälp med detta. Ibland behövs också att du är mer delaktig i leken.
• Prata om hur man är mot varandra, hur man är en bra kompis.
• Dela upp hur barnen ska turas om med saker. Bestäm till exempel att först leker det ena barnet med en sak en viss tid, och sedan leker det andra barnet med den en viss tid. Ni kan till exempel använda en äggklocka för att det ska bli tydligt för barnen.

Ibland kan det vara bra att låta barnen vara var för sig, här är några exempel:

• Om det är mycket konflikter när ni ska iväg till förskolan eller skolan kan det ena barnet göra sig klar först.
• Se till att barnen gör något var för sig när ni till exempel kommer hem efter en lång dag på förskolan eller skolan. Hjälp barnen att komma på aktiviteter var för sig så de inte söker varandras sällskap.
• Hitta på saker med bara ett av barnen. Om det är mycket bråk mellan barnen får varje barn tid och uppmärksamhet från dig, och ni kan känna gemenskap.

De allra yngsta barnen kan inte leka tillsammans utan att någon vuxen är med.

Upp till fyra-femårsåldern har barn svårt att förstå hur andra tänker och känner, och behöver stöd från dig. De förstår inte heller hur de själva är och kan därför råka skada varandra, till exempel genom att slå med en leksak eller bitas.

Du behöver vara med och ge stöd till barn som är upp till fem-sex år, men nu börjar de klara sig mer själva.

Det är olika hur länge du behöver vara med och ge stöd. En del barn behöver stöd länge, även när de blir äldre. Det handlar bland annat om vilken personlighet barn har, till exempel om de är impulsiva eller blyga.

Om barnen inte alls kommer överens

Om barnen inte alls verkar komma överens kan du behöva vara mer aktiv i leken och styra upp. Det gäller oavsett ålder. När de får hjälp med att hitta sådant som de tycker är roligt att göra tillsammans förstår de varför det är bra att komma överens.

Ge beröm när det fungerar att de är tillsammans, så att den känslan förstärks.

Var uppmärksam på om ett eller båda barnen verkar tycka det är mycket jobbigt med bråken. Då behöver du ge mer stöd eller söka hjälp.

Äldre och yngre syskon

Äldre syskon kan ha övertaget ibland eftersom de bland annat är större och starkare och förstår mer. Ge stöd åt yngre barn. Men var inte alltid på det yngre barnets sida, då känner sig det äldre barnet åsidosatt. Förklara för det äldre barnet att det yngre inte kan förstå på samma sätt.

Tänk också på att det kan bli ett för stort ansvar för det äldre barnet att vara den som alltid ska förstå och ta hänsyn.  Du kan behöva vara med och ta hand om det yngre barnet så att situationen löser sig.

När barn har svårt att umgås med andra och svårt med impulskontroll

När barn har stora svårigheter på något sätt behöver du finnas med som stöd.

Det gäller också om barnet exempelvis har adhd eller autism.

Ibland kan det kännas svårt och som att det inte går att lösa själv. Prata med personer som du tror kan hjälpa och ge råd, såsom släktingar, nära vänner eller personal i skolan eller förskolan.

Du kan också söka stöd och hjälp på olika sätt genom att kontakta:

• En barnavårdscentral, BVC. För barn upp till förskoleklass.
• En vårdcentral.
• Elevhälsan. För barn som går i skolan. Läs mer om elevhälsan.
• Kommunens socialtjänst har stöd för föräldrar, barn och hela familjer, till exempel i grupp eller enskilt. Kontaktuppgifter till föräldrastödet finns på kommunens webbplats.

Om det behövs kan de hänvisa vidare, exempelvis till en psykolog.

På en del orter finns också mottagningar som ger stöd till barn, unga och föräldrar. Det kallas ofta för samtalsmottagning för barn, eller för barnhälsan. Ofta finns det på vårdcentralen eller på en barnläkarmottagning.

Ring telefonnummer 1177 om du vill ha sjukvårdsrådgivning och hjälp med var du kan söka vård.

Du kan också ringa, chatta eller mejla till föreningen Bris, som har stöd både till barn och vuxna.