Så håller du tänderna rena

En bra tandborste ska vara mjuk och tät och ha ett greppvänligt skaft. På apotek och på många tandkliniker går det att köpa specialtandborstar som borstar flera ytor samtidigt. Det krävs en speciell teknik för att de ska vara effektiva. Du får råd av tandvårdspersonal om hur du kan göra.

En elektrisk tandborste är ett alternativ till vanliga tandborstar. De finns i många olika modeller. Det har visat sig att en eltandborste gör det lättare att hålla tänderna rena, men det är viktigt att komma ihåg att en eltandborste inte är någon genväg. Du måste fortfarande vara noggrann när du borstar dina tänder.

Tandtråd

Tandtråd är ett bra hjälpmedel för att rengöra mellan tänderna. Tandtråden är smal nog att göra rent även där det är trångt. Den kan vara lite svår att styra i början, men med instruktion och träning kan man lära sig tekniken. Tandtråd kan vara rund, platt, vaxad eller ovaxad. Den kan också ha en fluorbeläggning och finnas i smaker.

I följande film får du lära dig hur du använder tandtråd. Filmen är producerad av Folktandvården Stockholm.

Tandstickor

Tandstickan ska vara trekantig, precis som mellanrummet mellan tänderna längst ned vid tandköttet. Den är tillverkad av trä eller plast, finns i olika tjocklekar och kan ha fluor eller vara smaksatt med mint. Tandstickor är lätta att använda och är ett bra hjälpmedel för vuxna om det finns plats mellan tänderna. För ungdomar, som har mindre mellanrum mellan tänderna, är tandtråd ofta bättre.

Mellanrumsborste för stora mellanrum

Mellanrumsborsten borstar rent mellan tänderna och ser ut som en liten flaskborste. Borsten består av en tunn ståltråd med nylonborst på. Den finns i olika storlekar och med olika typer av handtag.

Om tandköttet blöder när du gör rent mellan tänderna beror det oftast inte på att du gör fel utan på att tandköttet är irriterat för att det inte har gjorts rent på ett tag. Det brukar sluta blöda efter några dagar om du fortsätter att göra rent.

I följande film får du lära dig hur du använder en mellanrumsborste. Filmen är producerad av Folktandvården Stockholm.

Om du använder tandborsten på rätt sätt kan du borsta bort bakteriebeläggningar som sitter på tänderna. Tandborsten bör bytas ut när stråna börjar spreta eftersom en sliten och spretig tandborste inte är effektiv. Det är viktigt att borsta alla sidor av tänderna noga, men utan att skada tänderna eller tandköttet.

 Att borsta tänderna i en bestämd ordning minskar risken för att du glömmer bort någon tandyta. Oftast är man mest noggrann i början. Ett bra tips är därför att börja där det är svårast att komma åt, till exempel på insidan av underkäken längst in. 

Det är bra att börja och sluta borstningen på samma ställe varje gång.

I följande film får du lära dig hur du borstar tänderna med en tandborste. Filmen är producerad av Folktandvården Stockholm.

Elektriska tandborstar kan särskilt underlätta för personer som har svårt att klara tandborströrelserna med vanlig borste. Eltandborstar är även bra för barn, och då särskilt för dem som har en funktionsnedsättning.

Det finns många olika slags eltandborstar. Eltandborstar som effektivast tar bort bakteriebeläggningar har ett runt borsthuvud, som roterar eller rör sig snabbt i halvcirklar fram och tillbaka.

Du måste själv anpassa borstens tryck mot tandytan och flytta borsten metodiskt från tand till tand precis som när du borstar med en vanlig borste. Rådgör med tandläkare eller tandhygienist om vilken eltandborste som passar bäst.

I följande film får du lära dig hur du borstar tänderna med en eltandborste. Filmen är producerad av Folktandvården Stockholm.

Tandtråd kommer åt där det är trångt

 Det är bäst att använda tandtråd före tandborstningen om du väljer att göra all rengöring på en gång. Då kan de bakterier som rivits loss mellan tänderna borstas bort och fluoren i tandkrämen får ligga kvar mellan tänderna efter borstningen.

För den som tycker att det är svårt att komma åt då tandtråden hålls med händerna är tandtrådshållare ett bra hjälpmedel. Hållaren passar till all sorts tandtråd. Det finns även hållare för engångsbruk där tråden redan är monterad. Hållare och tandtråd finns att köpa bland annat på apotek.

Mellanrumsborste bra för glesa tänder

Mellanrumsborstar är bra om du har stora mellanrum mellan tänderna eller har en tandbrygga. Du ska aldrig tvinga igenom en mellanrumsborste om det är för trångt mellan tänderna, utan byt då till en smalare borste.

Genom att doppa borsten i fluorgel före användningen kan rengöringen bli ännu mer effektiv.

Det är viktigt att prova ut rätt teknik och rätt storlek på storlek tillsammans med tandvårdspersonal.

Trekantig tandsticka är bäst

Så här används tandstickan:

• Basen på stickan ska vändas mot tandköttet.
• För in tandstickan mellan tänderna, vid tandköttet.
• För tandstickan fram och tillbaka några gånger.
• Ibland kan man behöva vinkla stickan lite för att få kontakt med en större del av tandytan. Försök inte trycka in en sticka mellan tänderna om det känns för trångt.

Bakteriebeläggningar bildas även på proteser, både på utsidan och insidan. Om bakterierna får sitta kvar kan de orsaka inflammation i slemhinnan i munnen.

Det är viktigt att du gör rent avtagbara proteser både morgon och kväll. Du kan borsta protesen med vanlig tandborste, men det kan vara lättare att använda en speciell protestandborste med långa borststrån (se bild).

Rengör med flytande tvål eller diskmedel. Vanlig tandkräm repar protesmaterialet och protesen blir svårare att hålla ren. Om du använder protesklister för att protesen ska fästa bättre, ska det tas bort vid rengöringen. Annars är risken stor att bakterierna växer i klistret. Vissa klister kan bara tas bort med speciella rengöringstabletter.

Du får mer information av tandvårdspersonal om du ska rengöra andra typer av tandersättningar som broar, kronor och implantat.

Tungskrapa rengör

På tungan finns bakterier som tillsammans med matrester och döda celler kan bilda beläggningar. Beläggningarna kan ibland orsaka dålig andedräkt (länk till Dålig andedräkt). Om man har beläggningar på tungan kan man pröva att försiktigt göra ren tungan med en mjuk tandborste eller en särskild tungskrapa som finns att köpa på apotek.

Det finns en stor mängd olika typer av tandkräm på apotek och ute i handeln. Vilket märke du väljer har inte så stor betydelse. Det viktigaste är att du väljer en tandkräm som innehåller fluor och som du tycker smakar bra.

Fluor är ett naturligt ämne som stärker tänderna. Fluor tränger in i tandytan, framför allt på de ställen där det finns början till hål. Mängden fluor varierar i olika tandkrämssorter, men för att förebygga karies ska tandkrämen innehålla minst 1000 ppm fluor men ännu hellre 1500 ppm.

En till två centimeter tandkräm på tandborsten är en lagom mängd för vuxna och barn över sex år.

Några tandkrämssorter anges ha speciella egenskaper, exempelvis tandkräm mot känsliga tandhalsar, sköra slemhinnor samt plack- och tandstensbildning. Det finns också tandkräm som innehåller bakteriedödande ämnen, tandkrämer med enzymer som förstärker munslemhinnans försvar mot bakterier och tandkräm för protesrengöring.

Tandkrämer som sägs ge vitare tänder, så kallade whitening-tandkrämer, innehåller slipmedel för att kunna ta bort missfärgningar. Effekten är tveksam och det finns risk för ökat slitage på tänderna.

Om du har särskilda önskemål eller funderingar om val av tandkräm kan du rådgöra med tandvårdspersonal.

Sila tandkrämen mellan tänderna

Borstar du tänderna morgon och kväll får tänderna fluortillskott två gånger per dag. För att få bättre effekt av fluor kan du efter tandborstningen ta endast en liten mängd vatten i munnen och skölja runt med tandkräms- och vattenblandningen några sekunder innan du spottar ut. Skölj inte munnen med vatten efteråt.

På det sättet kan du öka fluorskyddet mellan tänderna, på ytor som annars är svåra att komma åt. Vänta med att äta och dricka något under minst trettio minuter efter tandborstningen.

För de flesta räcker det att använda fluortandkräm två gånger om dagen. Om du har ökad risk för att få hål i tänderna kan du däremot behöva ett tillskott av fluor. Tandvården kan ge råd om de mest effektiva sätten att använda fluor.

Det finns en rad olika typer av munvatten eller munsköljningsmedel på marknaden. De innehåller ofta starka smakämnen som tillfälligt kan dölja dålig andedräkt. Men de har mycket begränsad effekt på munhälsan och hjälper inte till att göra rent. Endast de vätskor som innehåller fluor i tillräcklig mängd eller bakteriedödande medel har effekt.

Sköljer du med ett munsköljningsmedel direkt efter tandborstning bör du kontrollera att sköljmedlet innehåller 0,2% NaF, annars tar du bort det fluorskydd tandkrämen ger vid borstning.

Klorhexidin är ett medel som har bakteriedödande effekt och som förhindrar uppkomsten av nya bakteriebeläggningar. Medlet används oftast i samband med operationer i munnen eller efter tand- och käkskador när man har svårt att borsta tänderna. Vätskan gurglas runt i munnen cirka en minut morgon och kväll.

Klorhexidin ska inte användas samtidigt med tandkräm som innehåller skummedel. Klorhexidinets effekt minskas av tandkrämens skummedel. Vänta en halvtimma mellan sköljning och eventuell tandborstning, eller använd en tandkräm utan skummedel.

Klorhexidin kan ge bruna missfärgningar på tänderna och tungan vid längre tids användning. Missfärgningar kan minskas om du borstar tänderna noga där det är möjligt. De missfärgningar du själv inte kan borsta bort kan poleras bort hos tandvården.
Klorhexidin kan förändra smaksinnet och bör därför bara användas under en begränsad tid, cirka 14 dagar, om inte en tandläkare eller läkare rekommenderar annat. Medlet kan köpas receptfritt på apotek.