Visdomständer som ger problem

Om du har ont och är svullen kring en visdomstand kan du vända dig till en tandläkare eller ringa till sjukvårdsrådgivningen.

Om kinden svullnar, du får svårt att gapa, du får feber eller om svullnaden sprider sig neråt till halsen ska du söka vård direkt på en tandvårdsmottagning, vårdcentral eller akutmottagning.

Du kan alltid ringa och få sjukvårdsrådgivning på telefonnummer 1177.

Vuxna människor har vanligtvis trettiotvå tänder. Sexton sitter i överkäken och sexton i underkäken. De tänder som sitter längst bak i varje käke kallas i många länder för visdomständer. Det beror på att de vanligtvis bryter fram när du är mellan 18 och 25 år, en ålder då man enligt gammal uppfattning tillägnat sig en viss visdom.

Om du saknar så kallade tandanlag till en eller flera visdomständer, kommer du aldrig att få de tänderna. Du kan också ha fler tandanlag än vanligt och då kan en extratand växa upp.

Platsbrist när visdomständer kommer

Visdomständerna bildas och bryter fram sist av alla tänder. Det är vanligt att det inte finns någon plats kvar i käkarna när visdomständerna ska komma upp.

Under en period ansåg tandläkare att en visdomstand som inte kommit fram var en sjukdom som borde behandlas. Numera har synsättet ändrats, och nu får visdomstanden vara ifred om den inte förväntas ge problem i framtiden.

Under tonåren kan tandläkaren med hjälp av röntgen ibland förutsäga om visdomstanden kan leda till problem.

Ska visdomstanden tas bort?

En operation kan göra mera skada än nytta, framför allt när det gäller visdomständer som ligger djupt lagrade i benet hos medelålders och äldre personer. I de fallen läks såret ofta dåligt efter operationen. Det kan bli svårt att hålla rent då det lätt bildas fickor i tandköttet när käkbenet minskar.

Om du är i 25-årsåldern eller yngre och har en visdomstand som inte kommit fram, kan det i många fall vara bra att ta bort den för att förebygga kommande problem. Beslutet beror på tandens läge och risken för framtida skador. Är du äldre än cirka 25 år tas tanden endast bort om den gör att du får besvär.

Tandläkaren kan ge råd om hur du kan göra.

Det finns flera olika problem som kan uppstå i och runt om en visdomstand. Det är vanligt med värk och svullnad.

När en tand bryter fram, känner du ofta en tillfällig irritation i tandköttet runt om tanden. För visdomständer kan det ofta ta lång tid att bryta fram, och då kan du ibland få en mer långvarig inflammation i tandköttet.

Om visdomstanden inte kommer fram helt kan tandköttet runt omkring tanden få ett annat utseende än vanligt. Ofta bildas fickor i tandköttet där bakterier kan samlas. Ibland täcks också en del av tandens tuggyta av tandkött. När du biter ihop kan då en tand i motsatta käken irritera tandköttet så att det blir ett bitsår. Det svullnar upp och kommer då ännu mer i kläm. Det händer oftast i underkäken.

Inflammation runt visdomständerna

En akut inflammation i tandköttet runt visdomständerna är mycket smärtsamt med svullnad i kinden, svårigheter att gapa och ibland feber. Ibland kan tandköttet inflammeras innan visdomstanden brutit fram.

Inflammationen tyder på bakterier i området, det vill säga en infektion. Den kan sprida sig nedåt halsen och ge andningssvårigheter.

Om du får en svullnad nedåt halsen ska du alltid söka vård direkt hos tandläkare, läkare eller ringa till sjukvårdsrådgivningen 1177.

Hål kan ibland inte vara värt laga

Visdomständerna sitter långt bak i munnen. De är dessutom ofta delvis täckta av slemhinnor. Därför är det svårt att hålla dem rena och det kan samlas bakterier i tänderna som leder till att det bildas hål.

Det kan ibland vara svårt att få hålet lagat beroende på att visdomstanden sitter svårtillgängligt för tandläkaren. Kanske vill du inte heller kosta på tanden en lagning. Då får tanden istället dras ut.

Skador på tänder bredvid visdomstanden

Visdomständer som inte får plats att komma fram ordentligt har ofta en lutande ställning inne i käkbenet. Ibland ligger visdomstanden så att tandkronan krockar med roten på tanden framför.

Om visdomstanden har skadat tanden framför allvarligt, kan visdomstanden ibland få vara kvar eftersom den oftast är hel. Istället brukar den skadade tanden tas bort. Visdomstanden får då mera plats och kan i en del fall fås att växa upp och ersätta den tand som tagits bort.

Många tror att visdomständer är av sämre kvalitet än andra tänder, men så är det oftast inte.

Svårt att upptäcka cystor

Visdomständer som ligger inbäddade i käkbenet utan kontakt med munhålan drabbas sällan av några sjukdomar. Ofta kan de ligga i benet hela livet utan problem.

Däremot kan hinnan som ligger runt tandkronan i vissa fall fyllas med vätska. Då bildas ett vätskefyllt hålrum som kallas för cysta. Cystorna kan tränga undan käkbenet så att det tunnas ut eller tränga bort visdomstanden eller någon annan tand bredvid så att de rubbas.

Tandcystor ger sällan symtom, och upptäcks därför ofta av en slump när tänderna röntgas. Någon enstaka gång ger de besvär, antingen genom sin storlek eller genom att de blir infekterade. Då kan du få ont och området vid tanden kan svullna upp, till exempel kinden framför örat eller området ner mot halsen. Det kan också hända att du får en känsla av att hakan eller underläppen känns bedövad eftersom känselnerven i underkäken kan påverkas.

Tand och cysta tas bort

Om det har bildats en cysta brukar både tanden och cystan tas bort vid en operation. Käkbenet läker därefter igen. Alla cystor som opereras bort undersöks i mikroskop. Om du har en speciell typ av cysta som lätt återkommer brukar du få gå på regelbundna kontroller under några år efter operationen.

Om risk för problem tas tanden bort

När du är i tonåren brukar tandläkaren undersöka visdomständerna och ta röntgenbilder av dem. Om någon visdomstand verkar kunna ge problem kan det vara bra att ta bort den.

Om du kommer till tandläkaren för att du fått värk i eller svullnad runt någon visdomstand undersöks tanden och röntgenbilder tas. Du får berätta om din allmänna hälsa och om du tar mediciner eller är överkänslig mot någon medicin.

Om visdomstanden ska tas bort kan en tandläkare själv dra ut eller operera bort tanden. Du kan också bli remitterad till en käkkirurgisk specialist.

Utdragning med tång

Det är vanligt att en visdomstand kan dras ut med tång. Men tanden måste då ha kommit fram så mycket att tandläkaren kan få grepp om den. Allmänt sett är visdomständer i överkäken lättare att få loss än de i underkäken. Det beror på att käkbenet i överkäken inte är lika hårt som det i underkäken.

Oavsett om tanden ska dras ut eller om du måste bli opererad börjar behandlingen ibland med att du får lokalbedövning och smärtstillande medicin.

När tanden opereras bort

Om visdomstanden inte kommit fram, eller har ett lite komplicerat utseende enligt röntgenbilden, kan du behöva en mindre operation för att få bort den.

Operationen görs genom att tandläkaren skär ett snitt i tandköttet så att det ben som täcker visdomstandens rötter blir synligt. Med en borr avlägsnas så mycket av benet att en del av tandens rotsystem syns. Ofta får tandläkaren också dela tanden innan den kan tas bort.

Lokalbedövning vanligast

Det är vanligast att du får lokalbedövning antingen visdomstanden ska dras ut eller opereras bort. De flesta känner ingen smärta vid ingreppet. Däremot trycker och spänner det ordentligt i käken vid vissa moment.

Vissa upplever smärta trots att de fått lokalbedövning. Det kan finnas olika orsaker, men oftast beror det på att du spänner dig och är rädd för behandlingen. Om du känner dig mycket orolig inför ingreppet kan du få lugnande medicin, som tas någon timme före behandlingen.

Smärtstillande läkemedel när bedövningen släpper

När en visdomstand har tagits bort är det bra om du håller munnen så stilla som möjligt under ett par timmar. När bedövningen börjar släppa får du ofta ont. Det kan också blöda lite.

Smärtan kan dämpas genom smärtstillande medicin. Ofta får du en värktablett redan i samband med ingreppet. Om det blöder kan du bita på kompresser som du också brukar få med dig.

Käken svullnar ofta och det blir svårt att gapa dagen efter behandlingen. En del får besvärlig värk under flera dagar efter behandlingen, medan andra bara får obetydliga besvär.

Infektion kan försena läkningen

Det är inte ovanligt att du kan vara besvärsfri ett par dagar efter behandlingen, men att du under tredje dagen får ont. Det beror oftast på att du har fått en infektion i hålet där tanden suttit. Normalt fylls hålet av levrat blod som bildar ett slags lock, men ibland lossnar klumpen av blod. Då samlas matrester i hålet som efter ett tag börjar värka och läkningen försenas.

Infektionen är nästan aldrig farlig och läker oftast även utan behandling. Men du kan bli besvärsfri fortare om du låter tandläkaren spola rent i hålet där tanden har suttit. Ibland kan du även behöva få en liten tampong med medicin nerlagd i hålet.

Om du har blivit sydd i tandköttet brukar du få komma tillbaka till tandläkaren en vecka efter operationen för att stygnen ska tas bort. Ibland får du en typ av stygn som försvinner av sig själva.

Om du har smärta i tanden som inte klingat av efter en till två veckor bör du gå till din tandläkare för kontroll. Får du en svullnad nedåt halsen ska du alltid söka vård direkt hos tandläkare, läkare eller ringa till sjukvårdsrådgivningen 1177.

Blödning som inte upphör

Efter att visdomstanden tagits bort kan det blöda från hålet där tanden suttit. Då får du bita på en liten kompress som gör att blödningen stoppar. Om det inte stoppar blödningen bör du ta kontakt med sin tandläkare eller med sjukvårdsrådgivningen 1177.

Ibland uppstår allvarliga problem

Någon gång kan man få ovanliga och ibland allvarliga problem när visdomständer tas bort. Här följer en beskrivning av några komplikationer som inträffar ibland.

En rot kan gå av

När en visdomstand dras ut kan den spricka så att tandläkaren har svårt att få ut alla delar av den. I en del fall kan tandläkaren lämna kvar de delar av roten som inte gått att lossa, eftersom de ofta läker in i käkbenet utan problem efteråt. Om det visar sig att läkningen störs av tand- eller benrester som lämnats kvar, kan det vara nödvändigt med ett nytt ingrepp för att avlägsna dessa.

Nervskador

Om du får skador på nerverna, som till exempel kan påverka känseln i underläppen och i tungan ska du berätta om dina skador för din tandläkare. Därefter kan tandläkaren göra en bedömning av skadan och anmäla till tandvårdsförsäkringen.