Tystnadsplikt och sekretess

Skriv ut (ca 4 sidor)

Det är viktigt att du känner förtroende för den personal du möter när du vänder dig till vården. Förtroendet är viktigt för att du ska känna dig trygg och våga prata öppet om de besvär eller symtom du har. Därför har alla som arbetar inom hälso- och sjukvården tystnadsplikt.

Skriv ut

Tystnadsplikt betyder att ingen inom vården får lämna ut uppgifter om dig utan att du har godkänt det. Det gäller till exempel uppgifter om den sjukdom du har, den behandling du får eller om din privata situation.

Dina uppgifter skyddas

Dina uppgifter skyddas

Inom hälso- och sjukvården gäller samma sekretesskydd för alla patienter oavsett om du har rätt att vistas i Sverige eller inte.

Tystnadsplikten gäller all personal som du möter i vården. Oavsett om det är inom offentlig eller privat vård och oavsett om det är läkare, sjuksköterskor eller administrativ personal. Tolkar och översättare som arbetar på uppdrag av hälso- och sjukvården har också tystnadsplikt. Tystnadsplikten gäller även dem som arbetar på apotek.

Det är bara de som vårdar dig som patient som får prata med varandra om ditt hälsotillstånd eller personliga förhållanden. Det betyder till exempel att din läkare bara får diskutera din behandling med en kollega enbart om de båda är inblandade i din vård.

Den som bryter mot tystnadsplikten kan dömas i domstol, men också bli av med sin legitimation.

Patientjournaler omfattas också av sekretess och de enda som får läsa din journal är personalen som vårdar dig. Det spelar ingen roll om journalen finns i en dator eller om den är skriven på papper.

Fäll ihop

Vem får läsa min journal?

Vem får läsa min journal?

I den här filmen får du träffa Eli som besöker en ungdomsmottagning. Hon är orolig för att någon ska få veta att hon har varit där.

Fäll ihop

Du bestämmer själv

Du bestämmer själv

Inte heller närstående har rätt att få veta vad som sägs och sker på sjukhuset om du inte vill att de ska veta. Du ska bli tillfrågad av personalen om vem de får lämna ut uppgifter till. Då väljer du själv vilka de får informera.

Till exempel kan du inför en operation tala om för personalen att de får berätta för en närstående hur operationen har gått. Det kan de i så fall göra trots att du själv inte har vaknat upp och kan berätta.

Fäll ihop

Barn har också rätt till tystnadsplikt

Barn har också rätt till tystnadsplikt

Du som är vårdnadshavare av barn och unga under 18 år har i regel rätt att ta del av ditt barns vård och veta vad som står i journalen. Men barn och unga som är under 18 år kan ibland ha rätt att själva avgöra om vårdpersonalen får lämna ut uppgifter och till vem. Det betyder att vårdnadshavare eller någon annan närstående inte alltid har rätt att få veta vad barnet berättat för vårdpersonal eller vad som står i journalen.

Det finns alltså inte någon särskild åldersgräns för när ett barn får börja att bestämma själv. Barnets rätt att bestämma hänger ihop med barnets ålder och mognad.

Om sjukvårdspersonal misstänker att barnet far illa hos sin vårdnadshavare, eller att vårdnadshavaren inte kan skydda barnet, lämnas inte barnets journal ut.

För dig som är under 18 och besöker en ungdomsmottagning gäller tystnadsplikten i de allra flesta fall. Personalens sekretess kan brytas om du själv ger ditt tillstånd och om din hälsa är i fara på något sätt.

Fäll ihop

Undantag från tystnadsplikten

Undantag från tystnadsplikten

Även om sekretessen och tystnadsplikten är omfattande kan sekretessen brytas under vissa omständigheter, utan att du som patient ger ditt medgivande. Det gäller till exempel i följande situationer:

  • En domstol, åklagar-, polis-, kronofogde- eller skattemyndighet vill veta om en viss person vistas på en vårdinrättning.
  • Kommunens socialtjänst eller Försäkringskassan behöver uppgifterna för en utredning av ett ärende.
  • Transportstyrelsen behöver uppgifterna för att pröva om någon är lämplig att ha körkort, traktorkort eller taxiförarlegitimation.
  • En läkare bedömer att en patient är olämplig att ha skjutvapen ska läkaren anmäla det till polisen.
  • Uppgifterna behövs för en rättsmedicinsk undersökning.

Om en person misstänks för brott som är så allvarligt att det ger minst ett års fängelse har vårdpersonal rätt att bryta mot tystnadsplikten genom att göra en polisanmälan om brottet och svara på frågor från polis och åklagare. Exempel på sådana brott är mord, våldtäkt och grov misshandel. Det finns också vissa trafikbrott med lägre straffskala till exempel rattfylleri som vårdpersonal har rätt att anmäla.

Särskilda undantag för barn

Tystnadsplikten gäller inte om vårdpersonalen misstänker att ett barn utsätts för ett brott. Det kan handla om att ett barn misshandlas eller utsätts för sexuella övergrepp.

Om vårdpersonalen misstänker att ett barn far illa ska personalen anmäla det till socialtjänsten, som gör en utredning och därefter kanske en polisanmälan. Det gäller också om det pågår en utredning som handlar om att en minderårig behöver skydd. Då är vårdpersonalen är tvungen att lämna ut information som kan vara viktig för utredningen.

Försäkringskassan och försäkringsbolag

Du bestämmer själv om hälso- och sjukvården ska få lämna ut uppgifter om vilka sjukdomar du har eller vilka behandlingar du fått. Men om du är sjuk och ansöker om sjukersättning från Försäkringskassan får vårdpersonalen lämna ut de uppgifter som behövs för att bedöma om du har rätt till sjukersättning.

Råkar du ut för en skada eller en sjukdom och vill ha ut ersättning från ditt försäkringsbolag kan bolaget behöva uppgifter för att bedöma om du har rätt till ersättning. Då bestämmer du om vården får lämna ut uppgifter om dig.

Fäll ihop

Brott mot tystnadsplikten

Brott mot tystnadsplikten

Även om det finns vissa situationer när vårdpersonal får bryta, eller ska bryta mot tystnadsplikten, är det enbart i undantagsfall. Grundtanken är att tystnadsplikten är till för att skydda patienten.

Om du som patient misstänker att någon i vårdpersonalen har brutit mot tystnadsplikten bör du höra av dig direkt till vårdgivaren. Du kan också ta kontakt med Patientnämnden i ditt landsting eller din region för att få stöd. Polisen har en skyldighet att ta emot anmälningar om brott mot tystnadsplikten. En anmälan kan leda till att den som brutit mot tystnadsplikten blir åtalad och dömd.

Läs mer om du inte är nöjd med vården eller tandvården.

Fäll ihop

Texten finns översatt - Other languages

Skriv ut (ca 4 sidor)
Publicerad:
2018-03-13
Redaktör:

Ingemar Karlsson Gadea, 1177 Vårdguiden

Granskare:

Josefine Leijon, landstingsjurist, Västerbottens läns landsting, Umeå 

Teknisk producent:

Amphi Produktion