Anhörigstöd

Att vårda en anhörig ger glädje och mening, men det kan samtidigt vara påfrestande. Du som vårdar en anhörig kan få stöd i form av avlastning eller ekonomiskt bidrag. Det är landstinget samt din kommun eller den stadsdel där du bor som ansvarar för anhörigstödet. Vårdbidrag och närståendepenning ansöker du om hos Försäkringskassan.

Många som vårdar sina anhöriga får sällan eller aldrig sova ostört och har svårt att lämna hemmet även för kortare stunder. Det värdefulla arbetet utförs i det tysta. Du som vårdar en anhörig i hemmet har möjlighet att få stöd och avlastning kortare perioder eller under en längre tid. Anhörigstöd kan även innebära utbildning i grupp som anordnas av kommunen eller stödorganisationer.

Det är bra om du får anhörigstöd så tidigt som möjligt i sjukdomsförloppet eftersom de positiva effekterna blir bättre ju tidigare du får stöd.

Vem kan få anhörigstöd?

Alla som vårdar en anhörig kan ha rätt till någon form av stöd. En anhörig kan vara en person i familjen, en nära släkting, grannar, vänner eller andra nära.

Kommunens ansvar

Det är kommunen som ansvarar för stora delar av anhörigstödet. Det finns olika former av stöd och det fungerar olika i Stockholms alla kommuner och stadsdelar. Därför kan det vara bra att ringa och prata med din kommun eller stadsdel om vilket anhörigstöd du behöver.

I kommunen arbetar biståndshandläggare, han eller hon utreder ditt behov av stödåtgärder. Vissa kommuner har även en anhörigkonsulent som du kan vända dig till. Deras uppgift är att stödja och vägleda till dig som vårdar närstående i hemmet.

Ekonomisk ersättning

Du som vårdar en anhörig kan under vissa förhållanden få ekonomisk ersättning för den vårdinsats du gör. Villkoren för ersättning, nivåer och handläggningsrutiner skiljer sig åt mellan kommunerna. I vissa fall är det Försäkringskassan eller landstinget som betalar ut ersättningen.

Hemvårdsbidrag

Hemvårdsbidraget är en ekonomisk ersättning till dig som vårdar en anhörig i hemmet. Din hjälp ska främst gälla personlig omvårdnad och inte hushållsarbete. Hemvårdsbidrag kan även heta anhörigbidrag eller omvårdnadsbidrag, beroende på vilken kommun du bor i. Bidraget finns inte i alla kommuner.

Ersättningen betalas till personen med hjälpbehov. Han eller hon betalar i sin tur till dig som utför hjälpen. Hemvårdsbidraget kan även kombineras med avlösning och andra former av stöd till anhöriga.

Ansök om hemvårdsbidrag hos biståndshandläggaren i den kommun som din anhörige bor i.

Anhöriganställning

Vissa kommuner erbjuder anhöriga en så kallad anhöriganställning. Det innebär att kommunen anställer dig för att vårda din närstående i hemmet. Stor hänsyn tas till den vårdades egen önskan. Villkoren kring anhöriganställning skiljer sig åt mellan olika kommuner.

Kontakta biståndshandläggaren i den kommun där din anhörige bor om du vill ansöka om anhöriganställning.

Vårdbidrag

Föräldrar som vårdar ett sjukt barn eller ett barn med funktionsnedsättning i hemmet, har möjlighet att få vårdbidrag från Försäkringskassan. Vårdbidrag kan betalas ut fram till juni månad det år barnet fyller 19 år. En förutsättning är att barnet behöver särskild tillsyn under minst sex månaders tid.

Du kan läsa mer och ansöka om vårdbidrag på Försäkringskassans webbplats.

Närståendepenning

Om du avstår från att arbeta för att vårda en svårt sjuk närstående kan du få så kallad närståendepenning från Försäkringskassan. Det gäller även om du vårdar den närstående på sjukhus. Att någon är svårt sjuk betyder här att sjukdomen innebär ett påtagligt hot mot den sjukes liv.

Läs mer om närståendepenning på Försäkringskassans webbplats.

Avlösning

Du som dygnet runt vårdar en anhörig, med funktionsnedsättning eller sjukdom, kan själv behöva avlösning för att koppla av eller för att uträtta ärenden.

Avlösarservice i hemmet innebär att du blir avlöst av personal från hemtjänsten. Din anhörige får hjälp med omvårdanden medan du kan göra något annat. Du kan få avlösarservice regelbundet eller tillfälligt.

Du ansöker om avlösarservice hos biståndshandläggaren i den kommun din anhörige bor i.

Korttidsvistelse/korttidsvård

Personer med funktionsnedsättning kan få korttidsvistelse utanför det egna hemmet. Det kan vara ett tillfälligt boende på ett korttidshem, i en kontaktfamilj eller på läger. Det här är en avlastning för anhöriga men innebär också ett miljöombyte, vila och möjlighet till personlig utveckling för personen med funktionsnedsättningen. Korttidsvistelsen kan vara tillfällig eller regelbundet återkommande.

Kontakta kommunens biståndshandläggare för information om vilken typ av korttidsvistelse som finns där din anhörige bor.

Anhöriggrupper och föreläsningar

Landstinget

Landstingets olika verksamheter erbjuder olika former av råd och stöd för dig som är förälder, syskon eller närstående till en person med funktionsnedsättning. Habiliteringen ordnar utbildningar och träffar där du i grupp kan möta andra i en liknande situation för att utbyta tankar, erfarenheter och idéer. Läs mer om verksamheter för anhöriga som landstinget erbjuder i artikeln Råd och utbildning till anhöriga.

Vårdar du en anhörig med demens kan sjukvården hjälpa dig och din anhörige med exempelvis:

  • psykosocialt stöd, till exempel samtal hos kurator eller psykolog
  • information om demenssjukdomar och om hur utredningen går till
  • hembesök och att dela ut läkemedel i hemmet
  • kontaktuppgifter till frivillighetsorganisationer som Demensföreningen och Alzheimerföreningen
  • minneshjälpmedel och övriga hjälpmedel som provas ut individuellt av arbetsterapeut.

Tala med din anhöriges läkare. 

Kommunen och stödorganisationer

Kommunen och olika stödorganisationer, som till exempel Röda Korset och Nationellt kompetenscentrum för anhöriga, kan bjuda in till anhörigträffar, anhöriggrupper och studiecirklar för personer som vårdar närstående. Där kan du träffa andra i samma situation. En del patientorganisationer stöttar anhöriga som vårdar närstående med exempelvis stroke, psykiska sjukdomar, demens eller förståndshandikapp genom träffar, information och jourtelefoner.

Krisstöd

Om du behöver någon att prata med på kvällen, natten eller helgen kan du höra av dig anonymt till:

Senast uppdaterad:
2017-06-27
Skribent:

Anita Gullberg, journalist, frilans

Redaktör:

Malin Erlingson, 1177 Vårdguiden

Granskare:

Gunilla Hjelm-Wahlberg, handläggare, Kommunförbundet, Stockholm