Lungcancer

Skriv ut (ca 8 sidor)

Lungcancer är en av de vanligaste cancerformerna i Sverige. Det går att bli av med sjukdomen om den upptäcks tidigt. Lungcancer är ovanligt före 40 års ålder. De flesta som får sjukdomen är omkring 70 år.

Skriv ut

Symtom

Symtom

Här är några exempel på symtom. Du kan ha ett eller flera av dem:

  • hosta som inte går över. Det kan vara torrhosta eller blodiga upphostningar.
  • andfåddhet fast du inte har ansträngt dig
  • pipande eller väsande andning
  • ont i bröstkorgen
  • upprepade lunginflammationer.

Andra symtom kan vara att du ofrivilligt går ned i vikt, tappar matlusten eller känner dig ovanligt trött.

Symtomen kan komma långsamt och därför kan det dröja innan du uppfattar dem som tecken på att du är sjuk. Symtomen kan också bero på någon annan lungsjukdom.

Fäll ihop

När och var ska jag söka vård?

När och var ska jag söka vård?

Kontakta en vårdcentral om du har symtom som du tror kan bero på lungcancer. Du kan kontakta de flesta mottagningar genom att logga in.

Ring telefonnummer 1177 om du behöver sjukvårdsrådgivning. Då kan du få hjälp att bedöma symtom eller hjälp med var du kan söka vård.

Här kan du läsa mer om 1177 Vårdguiden på telefon.

Stockholms län

Här hittar du Stockholms läns alla vårdcentraler. Lägg till din kommun eller stadsdel i sökrutan, så ser du vilka som ligger närmast dig.

Du kan även kontakta vissa mottagningar och beställa en tid genom att logga in.

Råd på andra språk

Klockan 8 - 22 kan du även få råd på arabiska och somaliska och klockan 8 -12 på finska.

Fäll ihop

Undersökningar och utredningar

Undersökningar och utredningar

  • Bild av hur man ligger när man undersöks i datortomograf

    Vid en undersökning i datortomograf får man ligga på en brits som sakta förs in i apparaten.

Det är vanligt att undersökningen börjar med en kroppsundersökning. Här är fler undersökningar som läkaren kan behöva göra:

Lungröntgen och datortomografi

Lungröntgen eller datortomografi kan visa om det finns cancer och om den har spridit sig.

Undersökning med bronkoskop

Bronkoskopi är en undersökning där läkaren för ner ett böjligt rör i luftrören. Röret kallas bronkoskop. Bronkoskopet överför bilder till en bildskärm så att läkaren kan se hur luftrören ser ut och om det finns någon tumör. Läkaren kan också ta prover genom bronkoskopet. Före undersökningen får du ett avslappnande medel och lokalbedövning för att minska reflexerna att hosta och kräkas. De flesta kan åka hem samma dag.

Cellprov

Ett cellprov kan vara bra om bronkoskopin med provtagning gav otydliga resultat. Du sitter eller ligger. Läkaren för in en nål genom bröstkorgen till den misstänkta tumören, ofta med hjälp av en röntgenbild på en bildskärm. Det kan kännas obehagligt men du får lokalbedövning om det behövs. Själva provtagningen tar ungefär en minut och hela undersökningen tar sammanlagt fem till tio minuter. Cellprovet analyseras för att du ska kunna få så effektiv behandling som möjligt.

Undersökningar om du har lungcancer

Om du har lungcancer kan fler undersökningar behövas för att läkaren ska kunna avgöra om cancern har spridit sig. Det kan till exempel vara en ultraljudsundersökning av levern eller en isotopundersökning av skelettet, som också kallas skelettskintigrafi. Då får du en spruta med ett radioaktivt märkt ämne i blodet. Sedan går det att mäta om det finns cancerceller i skelettet.

Du kan också behöva bli undersökt med PET-kamera.

Undersökningarna görs enligt ett standardiserat vårdförlopp

Om läkaren misstänker att du kan ha lungcancer erbjuds du en utredning enligt ett standardiserat vårdförlopp. Standardiserade vårdförlopp är ett sätt att organisera utredningen så att den går så snabbt som möjligt. Bland annat finns tider avsatta för de undersökningar du kan behöva göra. Läkaren som skriver remissen berättar för dig varför du bör utredas enligt ett standardiserat vårdförlopp, vad det innebär och när du kan få besked om du har cancer eller inte.

Det går ofta fort att få kallelser till undersökningar i ett standardiserat vårdförlopp. Det är bra om du är tydlig med hur personalen säkrast når dig, så att du inte missar någon tid.

Fäll ihop

Att få ett sjukdomsbesked

Att få ett sjukdomsbesked

Det finns många olika sätt att reagera på ett cancerbesked. Ofta behöver man gott om tid att tala med sin läkare och annan vårdpersonal om vad beskedet innebär. Låt gärna en närstående följa med dig, om det är möjligt. Den närstående kan fungera som ett stöd och hjälpa till att minnas vad som har sagts.

Du kan också be att få informationen nedskriven så att du kan läsa den i lugn och ro. Ställ frågor om du inte förstår. Du har rätt att få information på ditt eget språk om du inte talar svenska. Du har även rätt att få tolkhjälp om du har en hörselnedsättning.

På många sjukhus finns särskilda sjuksköterskor som kallas kontaktsjuksköterskor som kan ge stöd och även hjälpa till med olika praktiska saker.

Du kan få hjälp på flera håll

Känner du dig orolig eller har frågor? Prata med kontaktsjuksköterskan eller sjukhusets kurator. Du kan också kontakta till exempel Cancerrådgivningen eller Cancerfonden.

Här kan du läsa mer om hur du kan få hjälp och stöd vid cancer.

För många brukar det kännas lättare när behandlingen väl har börjat och de vet vad som ska hända.

Barn behöver få veta

Ett minderårigt barn har rätt att få information och stöd utifrån sitt eget behov om en närstående är sjuk. Det är vårdens ansvar. Vill du berätta själv för barnet, kan du få hjälp med vad du ska säga. Ofta är det bra att göra barn så delaktiga som möjligt, oavsett hur stora eller små de är. Det betyder inte att du måste berätta allt.

Här kan du läsa mer om den första tiden efter ett cancerbesked.

Fäll ihop

Behandling

Behandling

Operation, strålbehandling och behandling med cytostatika är vanligt vid lungcancer. Ofta kombineras behandlingarna på olika sätt.

Bra att sluta röka

Om du röker är vinsterna många med att sluta inför en operation. Såren läker snabbare, blodcirkulationen och konditionen förbättras så att du återhämtar dig fortare. Det bästa är att sluta röka helt, men om det inte lyckas så är det bra om du kan avstå från rökning före operationen och även de första veckorna efteråt. Om du behöver hjälp att sluta röka kan din läkare berätta vilket stöd som finns att få.

Även annan behandling som du kan behöva kan bli effektivare om du avstår från att röka. Det minskar också risken för att du ska bli sjuk igen.

Operation om sjukdomen upptäcks tidigt

Alla typer av lungcancer kan opereras om sjukdomen upptäcks tidigt. Vilken typ av operation som görs beror på hur stor cancertumören är och var i lungan den växer.

Lungorna är uppdelade i så kallade lober. Höger lunga har tre lunglober och vänster lunga har två. Det räcker ofta med en operation som kallas lobektomi om cancern är tydligt begränsad till en lunglob. Det innebär att kirurgen bara behöver ta bort den lunglob där cancertumören finns. Hela lungan tas bort om cancern växer i mer än en lob.

Före operationen undersöker läkaren bland annat hjärtat och lungorna för att vara säker på att du mår tillräckligt bra för att kunna bli opererad.

Efter operationen

Efter operationen är det olika hur länge man behöver stanna på sjukhuset. Några kan åka hem efter en dag. Andra behöver stanna upp till en vecka. Det beror på vilken typ av operation som har gjorts och hur du mår. Det tar ofta minst sex veckor innan kroppen har läkt. Du kan känna dig extra andfådd när du anstränger dig, men det brukar bli bättre med tiden.

Operation och cytostatika om cancertumören är stor

Om cancertumören var stor kan du få behandling med cytostatika efter operationen. Cytostatika kan minska risken för att sjukdomen ska komma tillbaka, som också kallas återfall.

Cytostatika och strålbehandling i stället för operation

Om cancertumören bara finns i lungan men är för stor för att opereras kan du få behandling med både cytostatika och strålbehandling. Det är vanligt att först få cytostatika och därefter strålbehandling. Ibland får man cytostatika och strålbehandling samtidigt.

Det är vanligt att få strålbehandling i sex till sju veckor men det varierar hur många gånger man behöver gå för att få behandlingen.

Cytostatika får du varje dag eller varje vecka eller med tre veckors mellanrum. Det beror på hur sjukdomen utvecklas.

Cytostatika och målriktad behandling om cancern har spridit sig

Om cancern har spridit sig utanför lungorna kan du få behandling med cytostatika. Ibland kan man också få så kallad målriktad behandling. Det är läkemedel som riktar sig direkt mot cancercellerna och hämmar dem på olika sätt. Målriktad behandling får du som tabletter eller dropp i blodet.

Annan behandling om sjukdomen kommer tillbaka

Det kallas återfall om cancern kommer tillbaka. Då kan du också behandlas med operation, cytostatika, strålning eller målriktade läkemedel. Läkaren kanske föreslår en annan kombination av metoderna än när du fick behandling första gången. Det beror på hur du mår och om cancertumören har spridit sig.

Om sjukdomen inte går att ta bort

Du får vård som kan bromsa sjukdomen och lindra symtomen om det inte går att bli av med cancern. Det kallas palliativ vård och kan göra så att du kan leva ett bra liv med sjukdomen, ibland under lång tid.

Fäll ihop

Graviditet och amning

Graviditet och amning

Behandlingen mot cancer kan vara skadlig för ett foster. Därför bör du vänta tills du är färdigbehandlad och rådgöra med din läkare först om du planerar att bli gravid eller att använda dina spermier i en graviditet. Du bör inte heller amma medan du får cancerbehandling.

Berätta för läkaren om du är gravid när du har cancer. Ibland går det att få behandling som inte skadar fostret. Läs mer i texten Fertiliteten efter cancerbehandlingen.

Fäll ihop

Efterkontroller

Efterkontroller

När behandlingen är klar får du gå på efterkontroll. Då undersöker läkaren dig och du får berätta hur du mår. Lungorna undersöks också, till exempel med datortomografi eller vanlig lungröntgen. Det varierar hur ofta du behöver gå på efterkontroll. I början är det vanligt med tätare kontroller, därefter kan de glesas ut. Efterkontrollerna görs ofta i fem år, en del behöver gå längre än fem år.

Fäll ihop

Vad är lungcancer?

Vad är lungcancer?

  • Bild av lungorna

    Lungornas viktigaste uppgifter är att föra syre från inandningsluften vidare till kroppens celler, och att med utandningsluften rensa ut koldioxid.

    Mer information
    Bild som beskriver lungornas olika delar

    Höger lunga delas upp i tre lober och vänster lunga i två lober. Varje lunga omges av en säck med dubbla väggar av bindväv, så kallad lungsäck.


    Lungorna är ömtåliga och far illa av smutsig, kall och torr luft. Därför fungerar näsan, luftstrupen och luftrören som en luftkonditionering som renar, värmer och fuktar luften.

Lungcancer innebär att det har bildats en cancertumör i en av lungorna. Sjukdomen kan sprida sig till andra delar av kroppen och bilda dottertumörer, som också kallas metastaser. 

Det finns flera olika typer av lungcancer. De vanligaste är adenocarcinom, skivepitelcancer och småcellig lungcancer.

Adenocarcinom

Adenocarcinom kallas också körtelcancer och är den vanligaste formen av lungcancer. Cancern växer från körtelceller i lungorna.

Skivepitelcancer

Skivepitelcancer är den näst vanligaste formen av lungcancer. Den börjar i de luftrör som går från luftstrupen till lungorna.

Småcellig lungcancer

Småcellig lungcancer växer snabbt och har ofta spridit sig till organ utanför bröstkorgen innan den upptäcks. Ungefär 15 procent av alla som får lungcancer har småcellig lungcancer.

Fäll ihop

Vad beror lungcancer på?

Vad beror lungcancer på?

Nästan all lungcancer beror på rökning. Rökning förstärker också risken för att få sjukdomen av andra orsaker.

Här finns hjälp att sluta röka.

Asbest kan också troligen orsaka lungcancer, men är framför allt kopplat till lungsäckscancer. Asbest har använts som isolering och byggnadsmaterial inom yrken som till exempel byggnadsarbetare, rörläggare, elektriker och varvsarbetare. Asbest dammar. Dammet innehåller små fibrer som fastnar i lungorna om man andas in dammet. Asbest är totalförbjudet i Sverige sedan 1982 men kan fortfarande vara en orsak om man får lungcancer. Det beror på att det tar lång tid för sjukdomen att utvecklas.
Även idag kan du utsättas för asbest om du arbetar med att riva, reparera eller bygga om hus som byggts före 1970-talet.

Radon och luftföroreningar, som till exempel bilavgaser, kan öka risken för lungcancer. Radon finns i blåbetong som användes som byggmaterial i bostadshus fram till 1975. Radon finns också naturligt i berggrunden.

Lungcancer kan till viss del vara ärftligt men det är inte helt bevisat.

Fäll ihop

Hur påverkas livet av lungcancer?

Hur påverkas livet av lungcancer?

Andningsfunktionen kan bli sämre om du har blivit opererad eller fått strålbehandling. Det kan göra att du inte har lika bra kondition som före behandlingen. Kanske orkar du inte springa lika snabbt eller gå lika långa sträckor som tidigare. Det är ändå bra om du rör på dig så mycket du orkar. Du kan få råd av en sjukgymnast eller fysioterapeut.

Här kan du läsa mer om fysisk aktivitet efter cancer.

Det finns läkemedel som kan förbättra andningsfunktionen om du behöver det.

Livet kan kännas annorlunda efter behandling mot cancer. Erfarenheterna av vad du har varit med om har du alltid med dig. Det kan vara jobbigt periodvis, men oftast blir det bättre – även om det kan ta tid. En del känner sig sårbara och oroliga länge efter att behandlingen är över.

Ibland kan kontakt med andra i samma situation kännas stärkande. Ideella föreningen Stödet är till för dig som har eller har haft lungcancer eller som är närstående.

Här kan du läsa mer om olika sorters hjälp och stöd vid cancer.

Fäll ihop

Var med och påverka din vård

Var med och påverka din vård

Du har rätt att vara delaktig i din vård så långt det är möjligt. Vårdpersonalen ska berätta vilka behandlingsalternativ som finns. De ska se till att du förstår vad de olika alternativen betyder, vilka biverkningar som finns och var du kan få behandling. På så sätt kan du vara med och besluta vilken behandling som passar dig. 

Du kan göra en vårdplan tillsammans med kontaktsjuksköterskan, läkaren och annan personal. Den ska svara på frågor som gäller för just dig, bland annat:

  • Vad är syftet med vården?
  • Vilka undersökningar och behandlingar har du hittills fått?
  • Vilken är nästa undersökning, behandling eller besök?
  • När ska nästa undersökning, behandling eller besök ske?
  • Vad kan du göra själv för att må bättre?
  • Hur får du den rehabilitering du behöver?
  • Vart kan du ringa om du plötsligt mår sämre eller känner dig orolig?

Ny medicinsk bedömning

Du kan få en ny medicinsk bedömning, en second opinion, om du har fått diagnosen lungcancer och känner dig osäker på om du får den vård och behandling som är bäst för dig. Då träffar du en annan läkare, oftast vid en annan specialistvårdsmottagning. Fråga din läkare om du vill veta mer om hur du kan få en ny medicinsk bedömning.

Fäll ihop

Stöd om du är närstående

Stöd om du är närstående

Det kan ibland kännas svårt att vara närstående till någon som är sjuk. Kanske vill du ge stöd samtidigt som du själv har en stark oro och mår dåligt? Det är mycket vanligt att det är så.

Om du har andra människor i din närhet kan du pröva att låta dem stötta dig. Ofta blir det lättare för dem att hjälpa dig om du berättar hur det känns. Du kan också prata med kontaktsjuksköterskan om du är närstående och behöver stödjande samtal.

Du kan läsa mer på sidan Att vara den som står bredvid.

Fäll ihop
Skriv ut (ca 8 sidor)
Senast uppdaterad:
2017-03-31
Redaktör:

Susanna Olzon Schultz, 1177 Vårdguiden

Granskare:

Roger Henriksson, läkare, professor, specialist i cancersjukdomar, Umeå universitet

Illustratör:

Kari C Toverud, certifierad medicinsk illustratör, Oslo, Norge

Lotta Persson, illustratör, Göteborg


Stockholms län
Tillägg uppdaterade:
2017-03-31