Så samarbetar vård och omsorg

Samordnad individuell plan - SIP

En SIP kan passa när du behöver få hjälp från till exempel skolan, socialtjänsten eller sjukvården samtidigt. SIP är en förkortning av samordnad individuell plan. En SIP gör att du och dina närstående kan vara med och planera den hjälp du ska få.

I texten används förkortningen SIP.

Vad är SIP och för vem?

En SIP kan vara en hjälp för den som behöver stöd från flera olika aktörer samtidigt.

En SIP är en plan som är till för den som behöver stöd och hjälp från flera samtidigt.

SIP är styrt enligt lag

Det är kommunen och regionen där du bor som bedömer om du behöver en SIP. De har sedan ansvar för att det görs en SIP.

Berätta för den kontakt du har inom hälso-och sjukvården eller socialtjänsten att du skulle vara hjälpt av en SIP.

För vem passar SIP?

SIP passar bra om du till exempel har kontakt med någon av dessa:

  • socialtjänsten
  • förskolan och skolan
  • äldreomsorgen
  • hälso- och sjukvården
  • Försäkringskassan.

När kan det passa att göra en SIP?

SIP kan passa när något av detta är aktuellt:

  • Du behöver hjälp från både hemtjänsten och hälso- och sjukvården.
  • Du är under 18 år och behöver stöd från både skolan, socialtjänsten, habiliteringen och barn- och ungdomspsykiatrin, bup.
  • Du behöver rehabilitering och samtidigt sjukvård i hemmet.
  • Du blir utskriven från ett sjukhus och behöver stöd när du kommer hem.
  • Du får behandling från hälso- och sjukvården och behöver samtidigt stöd från socialtjänsten.

SIP tas fram på ett möte

Själva planen tas fram på ett SIP-möte. Du och den som ansvarar för mötet bjuder tillsammans in de som behöver komma.

En SIP innebär bland annat det här:

  • Du och dina närstående kan berätta vad du behöver och få olika förslag på lösningar.
  • Du kan fråga och direkt få svar på vem som kan hjälpa till med vad.
  • Alla får samma information och vet vad de andra gör. Risken för missförstånd minskar.
  • Du är delaktig i planering och viktiga beslut.
  • Du får veta vem som har det övergripande ansvaret för planen.
  • Du och dina närstående får veta vad som förväntas av er.

Planen får inte ändras om du inte vill det

Det som bestäms ändras inte om du inte har godkänt det. Du kan när som helst välja att avsluta en SIP.

Hur gör man för att få en SIP?

Det är oftast någon som jobbar inom socialtjänsten eller hälso- och sjukvården som föreslår en SIP. Då får du en fråga om du är med på det. En SIP görs bara om du själv vill. Det kallas för samtycke och innebär att du godkänner det. Du lämnar också samtycke till att de får prata om dig och dina behov.

Du kan också själv föreslå att du ska få en SIP. Ett sätt är att be någon som du har kontakt med inom skolan, hälso- och sjukvården eller socialtjänsten om hjälp. Hen kan då antingen hjälpa dig att bjuda in till ett möte, eller hänvisa dig vidare till de som har ansvar för SIP i din kommun eller region. Du som närstående kan också föreslå en SIP.

Du behöver inte ha något pågående stöd för att starta en SIP. Men du behöver visa att du har behov av stöd från mer än ett håll.

Någon behöver vara ansvarig för din SIP

Den som hjälper dig att bjuda in till ett SIP-möte är oftast den som håller i mötet.

Det finns också SIP-samordnare eller SIP-stödjare som kan vara delaktiga i planen.

För barn kan fler vara med i SIP

Förskolan eller skolan kan vara med i arbetet med SIP. Det krävs inte enligt lag, men det är möjligt. Det varierar från kommun till kommun hur förskolan och skolan kan vara delaktiga. I en del kommuner kan förskolan och skolan även kalla till SIP när de bedömer att hjälpen behöver samordnas.

Andra verksamheter som kan vara delaktiga är exempelvis Försäkringskassan, god man, Kriminalvården och Statens institutionsstyrelse, SiS. De kontaktar socialtjänsten eller hälso- och sjukvården, som sedan påbörjar arbetet med en SIP om de bedömer att det behövs.

Hur kan jag förbereda mig inför mötet?

Du och den som är ansvarig för mötet förbereder och planerar mötet tillsammans. Du får veta hur mötet går till och kan ställa frågor. Ni planerar bland annat vad mötet ska leda till och vilka som behöver bjudas in.

Den ansvariga bjuder sedan in.

Exempel på personer som kan bjudas in

Exempel på personer som kan bjudas in är en handläggare från socialtjänsten, någon som är ansvarig för din vård eller omsorg, rektor, kurator eller lärare från en skola.

Du kan även bjuda in personer som är viktiga för dig. Det kan till exempel vara en stödperson eller kontaktperson, en släkting, en vän, ett personligt ombud eller din handläggare på Försäkringskassan.

Särskilda behov eller önskemål

Ni pratar också om ifall du har särskilda önskemål som ni behöver ta hänsyn till under mötet. Det kan till exempel vara om det behövs en tolk.

Du kanske också vill berätta om något som är viktigt att de som kommer på mötet vet på förhand.

Du kan också få veta hur länge mötet ska hålla på som längst, var toaletten finns och om det går bra att ta en paus under mötet.

Du kan fråga om någon kan stanna kvar en stund efteråt ifall du behöver gå igenom vad som sades och beslutades på mötet.

Saker att fundera på inför mötet

Under förberedelserna kan ni också prata om detta:

  • Vad är viktigt för dig i ditt liv och i den situation du befinner dig? 
  • Stämmer de insatser du får i dag med det du behöver för att känna dig trygg och för att du ska uppnå dina mål?
  • Vet du vem du ska kontakta om du har frågor, eller om din hälsa skulle förändras?
  • Har du eller din närstående några andra frågor?

Mötet ska anpassas efter vad du behöver

Det är viktigt att mötet anpassas för dig. Vill du exempelvis inte vara med på hela mötet eller svara på frågor, ska den som leder mötet anpassa mötet efter dina önskemål.

Du kan då vara med på en del av mötet eller uttrycka dina åsikter på något annat sätt. Det kan till exempel vara genom att skriva ner dem och låta någon annan framföra dem.

Det viktiga är att du känner sig delaktig på det sätt som du önskar.

Vad kan jag tänka på som närstående?

Du som är närstående kan vara med som ett stöd för den det gäller. Du kan hjälpa till på SIP-mötet genom att ställa frågor, anteckna och komma ihåg vad som sägs.

Du kan också hjälpa till att beskriva sådant som personen behöver hjälp med, men kanske har svårt att uttrycka själv.

Det är också viktigt att den person som mötet handlar om får prata klart, och inte blir avbruten. Det är viktigt att hen hela tiden får uttrycka sin mening och att alla som är med på mötet lyssnar på vad hen tycker.

När det gäller ett barn behöver du som vårdnadshavare eller annan viktig vuxen hjälpa barnet. Du behöver se till att barnet får komma till tals och känner sig tryggt under mötet.

Viktigt att alla förstår vad som sägs och beslutas

Det är viktigt att den som planen gäller förstår vad som sägs och beslutas på mötet. Säg till om något behöver beskrivas med enklare ord.

Stockholms län

Råd på andra språk

Om du bor i Stockholms län kan du få kostnadsfria råd på många olika språk. Nummer och telefontider hittar du här.

Vad händer på ett SIP-möte?

På ett SIP-möte får du träffa personer som har ansvar för att du ska få den hjälp du behöver. Du får koll på vem som kan hjälpa till med vad, och vem som har det övergripande ansvaret. Ni pratar om det som är viktigt för dig och det som planen ska innehålla.

De som bjuds in behöver komma

Det är viktigt att någon från de verksamheter som blir inbjudna kommer på mötet. Det gäller även om du inte har något stöd eller hjälp från dem just nu.

Innan mötet börjar

Den som håller i mötet ska anpassa situationen så mycket som möjligt så att det fungerar för dig och dina närstående. Fråga hen om det är något du undrar över.

Du kan också berätta om det är något som är viktigt att alla på mötet ska veta och ta hänsyn till.

Alla får komma till tals

Den som håller i mötet ska se till att alla är delaktiga och får komma till tals. Hen har även ansvar för att skriva ner det som ni kommer överens om på mötet.

Ni gör en plan

Det ni pratar om leder fram till själva planen. Det som bestäms på ett SIP-möte skrivs ned och de som har deltagit på mötet kan få en kopia. Ni bestämmer bland annat vilka behov du har och vem som ska erbjuda stöd.

Du får planen på papper eller digitalt.

Besluten ska kännas bra

Det är viktigt att du känner dig delaktig och motiverad av besluten, och att de känns bra.

Planen följs upp

En SIP ska alltid följas upp. Tiden för uppföljning kommer ni tillsammans fram till i slutet av SIP-mötet. På uppföljningsmötet beslutar ni om din SIP ska avslutas eller fortsätta.

Din SIP avslutas när du inte längre behöver eller vill ha samordning på detta sätt.

Dina rättigheter

För att du ska kunna vara delaktig i din vård och behandling är det viktigt att du förstår informationen. Ställ frågor om du inte förstår. Att kunna påverka och delta i din vård är en rätt som styrs av patientlagen.

Även barn ska vara delaktiga i sin vård. Det finns ingen åldersgräns när ett barn får vara med och ha inflytande över sin vård. Barnets rätt att ha inflytande hänger ihop med barnets mognad. Ju äldre barnet är desto viktigare är det att hen får vara delaktig och själv deltar i diskussioner och beslut. Det blir särskilt viktigt under tonåren.

Du har möjlighet att få hjälp av en tolk om du inte pratar svenska. Du har också möjlighet att få hjälp av en tolk om du har en hörselnedsättning.

Läs mer på andra webbplatser

Du kan läsa mer och se en film om SIP på Sveriges kommuner och regioners webbplats. Där finns också information om hur du kan förbereda dig inför ett möte.

Mer på 1177.se

Barns och vårdnadshavares rättigheter i vården

Som vårdnadshavare ska du vara delaktig och ha inflytande över ditt barns vård. Men även barnet ska vara delaktigt i sin vård.

Äldreomsorg

Om du vill ha äldreomsorg kan du eller en närstående ta kontakt med en biståndshandläggare på kommunens socialtjänst.

Planerad vård hemma

Ibland går det att få vård hemma i stället för på till exempel vårdcentralen eller sjukhuset. Det beror på vad du behöver och vad som gäller där du bor.

Till toppen av sidan