Koloskopi

Skriv ut (ca 7 sidor)

Vid en koloskopi undersöks tjocktarmen, ändtarmen och ibland nedre delen av tunntarmen med ett så kallat koloskop. Det är en mjuk böjlig slang som förs in genom ändtarmsöppningen. Du kan undersökas om du till exempel har blod i avföringen.

Skriv ut

Det är en läkare eller specialistsjuksköterska som genomför koloskopin.

Förberedelser

Förberedelser

Tjocktarmen och ändtarmen behöver vara tomma för att läkaren eller specialistsjuksköterskan ska kunna undersöka tarmarnas slemhinna. Därför behöver du förbereda dig inför undersökningen så att tarmarna är tomma.

Undvik att äta mat med mycket fibrer

Ett par dagar före undersökningen ska du undvika att äta mat med mycket fibrer. Det kan till exempel vara grovt bröd, rotfrukter, grönsaker och frukter.

Du kommer att få information från mottagningen i god tid före undersökningen. Där kommer det att stå vad du kan äta och dricka, och vad du ska undvika.

Du får dricka laxerande medel

Dagen före undersökningen eller samma dag får du dricka ett laxerande medel. Det gör att du får diarré.

Hur du blandar medlet beror på vilket laxerande medel läkaren har skrivit på receptet. I informationen du får kan du läsa mer om hur ofta du ska dricka medlet och vad du ska tänka på.

Ta inte vissa läkemedel en vecka före undersökningen

Om du använder järntabletter eller vissa läkemedel som innehåller fibrer ska du inte ta dem en vecka före undersökningen. Läkemedlen kan annars göra det svårare för läkaren eller specialistsjuksköterskan att se slemhinnan.

Vissa kan behöva förbereda sig mer

Du behöver meddela mottagningen där du ska undersökas om något av följande gäller för dig:

  • Du har diabetes typ 1 eller typ 2 och använder insulin.
  • Du använder blodförtunnande läkemedel.
  • Du har fel på hjärtats klaffar, ett medfött hjärtfel eller inopererad klaffprotes.
  • Du har haft en bakterieinfektion i hjärtats klaffar.
  • Du har nedsatt lungfunktion.

Meddela mottagningen så snart du har fått kallelsen till undersökningen.

Fäll ihop

Så går det till

Så går det till

Koloskopi i tjocktarm och ändtarmMed koloskopet undersöks ändtarmen och tjocktarmen.
Ibland undersöks även nedre delen av tunntarmen.
Koloskopet är ett instrument som består av en böjlig slang. Den är ungefär en och en halv meter lång, och en centimeter i diameter.

Vid undersökningen granskas slemhinnan i ändtarmen och tjocktarmen. Ibland undersöks även nedre delen av tunntarmen. Läkaren eller specialistsjuksköterskan kan också behandla olika tillstånd direkt.

En salva bedövar ändtarmsöppningen

Innan undersökningen smörjer läkaren eller specialistsjuksköterskan ändtarmsöppningen med en bedövande salva. Berätta för läkaren eller specialistsjuksköterskan om du har fått en allergisk reaktion av lokalbedövning tidigare, till exempel hos tandläkaren.

Det kan kännas obehagligt

Ofta känns det som mest obehagligt när koloskopet förs in i ändtarmsöppningen. Det kan också kännas obehagligt när koloskopet förs fram i tarmen. Det beror på att tarmen sträcks ut.

Undersökningen kan göra ont, särskilt om tarmen är slingrig och det är svårt att föra fram koloskopet. Då kan du få smärtstillande läkemedel direkt i blodet genom en så kallad venkateter.

Venkatetern är en liten tunn slang som är insatt i ett blodkärl i armvecket eller på underarmen. Du kan också få lugnande och avslappnande läkemedel genom venkatetern. Du får venkatetern insatt strax före undersökningen.

För att se insidan av tarmen tydligare behöver läkaren eller specialistsjuksköterskan ibland spruta in vatten eller blåsa in gas genom koloskopet. Det kan spänna i magen under ett par minuter, och ibland kan det göra ont.

Hur lång tid undersökningen tar varierar

Undersökningen kan ta en kvart till en timme. Hur lång tid det tar beror på vad som görs vid undersökningen och hur tarmen är veckad. Tarmen kan till exempel vara väldigt slingrig eller ha trånga ställen. Undersökningen tar då längre tid.

Du får ligga på din vänstra sida till en början, när koloskopet förs in. Efter ett tag kan du behöva ligga på rygg eller ibland på höger sida. Det är för att koloskopet ska kunna föras fram i tarmen lättare.

Bilder överförs till en skärm

Läkaren eller specialistsjuksköterskan undersöker ändtarmen, tjocktarmen och den nedre delen av tunntarmen. Koloskopet överför bilder av tarmarnas inre till en bildskärm. På så sätt kan läkaren eller specialistsjuksköterskan granska slemhinnornas utseende på bildskärmen.

Ibland kan läkaren eller specialistsjuksköterskan spruta in ett färgämne genom koloskopet. Det gör att detaljerna blir tydligare på bildskärmen.

Läkaren eller specialistsjuksköterskan styr koloskopet med rattar som finns på instrumentet. Det gör att hen kan se åt alla håll i tarmarna.

Sigmoideoskopi är en form av koloskopi

Om bara ändtarmen och den nedre delen av tjocktarmen undersöks heter undersökningen sigmoideoskopi. Sigmoideum är den s-formade nedre delen av tjocktarmen.

Barn behöver sövas

Barn som ska undersökas behöver ofta sövas med narkos. Förberedelserna kan då skilja sig något, men själva undersökningen genomförs på samma sätt som hos en vuxen. Ni får mer information i kallelsen.

Fäll ihop

Så mår du efteråt

Så mår du efteråt

Din mage kan kännas spänd och uppblåst efter undersökningen. Du kan också få magknip. Det beror på den gas som läkaren eller specialistsjuksköterskan blåste in vid undersökningen. Obehaget försvinner allt eftersom gasen försvinner från tarmen. Det kan ta några timmar.

Du kan äta och dricka som vanligt efter undersökningen.

Kör inte bil om du har fått lugnande eller smärtstillande medel

Du får stanna kvar på mottagningen i en till två timmar om du har fått lugnande eller smärtstillande läkemedel. Du kan inte heller köra bil eller cykla förrän nästa dag. Din reaktionsförmåga kan vara nedsatt, även om du känner dig pigg.

Beroende på hur du mår kanske du behöver ta det lugnt resten av dagen.

Fäll ihop

När får jag svar?

När får jag svar?

Oftast berättar läkaren eller specialistsjuksköterskan resultatet direkt efter undersökningen.

Har du fått lugnande eller smärtstillande läkemedel kan du ha svårt att minnas vad läkaren eller specialistsjuksköterskan sade. Du kan då få resultatet utskrivet, eller ringa tillbaka till mottagningen nästa dag för att få informationen igen.

Det kan ta upp till några veckor att få svar på vävnadsproverna. Det beror på vad vävnadsproverna ska undersökas för. Du får reda på provsvaren från läkaren eller specialistsjuksköterskan som genomfört koloskopin, eller den läkare som skrev remissen till koloskopin.

Fäll ihop

Varför görs undersökningen?

Varför görs undersökningen?

Den vanligaste anledningen till att undersökas med koloskopi är man har problem med avföringen. Det kan vara att du har problem med något av följande:

Du kan också undersökas om du har ont i magen och läkaren tror att det beror på en sjukdom i nedre delen av tunntarmen, tjocktarmen eller ändtarmen.

Ibland kan röntgenbilder av tjocktarmen visa att du har polyper. En polyp är en form av utväxt i slemhinnan och ser ut som en knopp eller stjälk. Läkaren kan då vilja undersöka och ta bort polyperna med hjälp av koloskopi.

Koloskopi kan också göras om röntgenbilder varit svåra att tolka.

Kan ta vävnadsprover

Med hjälp av koloskopet kan läkaren eller specialistsjuksköterskan ta vävnadsprover från slemhinnan. Hen för då in en särskild tång genom koloskopet. Vävnadsproverna skickas iväg till ett laboratorium för att undersökas i mikroskop.

Provtagningen gör inte ont eftersom slemhinnan saknar smärtnerver.

Innan provtagningen kommer läkaren eller specialistsjuksköterskan fråga dig om du samtycker till att proverna sparas för framtiden.

Vissa tillstånd kan behandlas direkt

Läkaren eller specialistsjuksköterskan kan också föra in specialinstrument genom koloskopet. Hen kan då behandla olika tillstånd direkt, till exempel följande:

  • Stoppa små blödningar i slemhinnan. Det finns olika metoder att stoppa blödningen.
  • Ta bort polyper.
  • Vidga förträngningar i tjocktarmen eller i ändtarmen.
  • Sätta in särskilda rörliknande proteser vid förträngningar.

Du kan behöva undersökas flera gånger

Du kan behöva bli undersökt med koloskopi flera gånger om du har något av tillstånden nedan:

  • Omfattande inflammation i tjocktarmen eller i ändtarmen, på grund av tarmsjukdomen ulcerös kolit eller Crohns sjukdom.
  • Polyper med cellförändringar i tjocktarmen.

Det är för att hitta cellförändringar som kan vara förstadier till cancer.

Stockholms län

Fråga om råd

Undrar du över något inför koloskopin? Du kan alltid kontakta mottagningen som ska göra undersökningen eller den mottagning som har skickat dig för undersökning.

Vill du ha råd via telefon, ring nummer 1177. Du kan ringa dygnet runt.

Klockan 8 - 22 kan du även få råd på arabiska och somaliska och klockan 8 -12 på finska.

 

Sök vård

Kontakta din husläkarmottagning om du har besvär från mage och tarmar. Koloskopi görs efter remiss från läkare.

Adress och telefonnummer till en vårdmottagning hittar du under Hitta vård. Du kan även kontakta vissa mottagningar och beställa en tid genom att logga in.

 
Fäll ihop

Vad kan man se med koloskopi?

Vad kan man se med koloskopi?

Undersökningen kan visa om du har något av följande:

  • Polyper.
  • Tarmfickor.
  • Inflammation i slemhinnan.
  • Sår i slemhinnan.
  • Trånga passager som gör det svårt för tarminnehållet att transporteras framåt.
  • Tumörer.
  • Lättblödande blodkärl.

Vävnadsproverna analyseras i mikroskop

De vävnadsprover som tas analyseras i mikroskop. De kan visa om det finns förändringar i slemhinnan som inte syns genom koloskopet.

Bilderna kan sparas

Med hjälp av koloskopet kan läkaren eller specialistsjuksköterskan ta bilder av slemhinnan. Bilder som tagits vid olika tillfällen kan sedan jämföras, till exempel före och efter en behandling.

Fäll ihop

Komplikationer

Komplikationer

Det är mycket ovanligt med komplikationer i samband meden koloskopi. De som inträffar uppstår ofta i samband med en behandling. Det kan till exempel vara att läkaren eller specialistsjuksköterskan har tagit bort en polyp eller stoppat en blödning. Det är väldigt ovanligt att det går hål på tarmväggen.

Fäll ihop

När är undersökningen olämplig?

När är undersökningen olämplig?

Nästan alla kan undersökas med koloskopi. Men det finns vissa tillstånd då undersökningen kan medföra en ökad påfrestning på hjärtat. Berätta för läkaren om du har något av följande tillstånd:

  • Du har svår kärlkramp.
  • Du har nyligen haft en hjärtinfarkt.
  • Du har nedsatt lungfunktion.
Fäll ihop

Påverka och delta i din vård

Påverka och delta i din vård

Innan undersökningen blir du tillfrågad om du samtycker att vävnadsproverna ska sparas för framtiden. Proverna kan komma till användning i följande situationer:

  • Läkaren kan jämföra äldre prover med nytagna. Då kan hen till exempel se hur en behandling har gått eller om det finns nya cellförändringar.
  • Proverna kan användas till forskning eller annat ändamål som godkänts av en forskningsetisk kommitté.

Vill du inte att provet ska sparas förstörs det efter att ha analyserats.

Du ska förstå informationen

Som patient har du enligt patientlagen möjlighet att påverka din vård.

För att du ska kunna vara delaktig i din vård och behandling är det viktigt att du förstår informationen du får av vårdpersonalen. Ställ frågor om du inte förstår. Du ska till exempel få information om behandlingsalternativ och hur länge du kan behöva vänta på vård och behandling.

Även barn ska vara delaktiga i sin vård. Ju äldre barnet är, desto viktigare är det.

Du har möjlighet att få hjälp av en tolk om du inte pratar svenska. Du har också möjlighet att få hjälp av en tolk om du har en hörselnedsättning.

Fäll ihop
Skriv ut (ca 7 sidor)
Senast uppdaterad:
2017-10-24
Redaktör:

Anna Bendt, 1177 Vårdguiden

Granskare:

Stergios Kechagias, läkare, specialist i mag- och tarmsjukdomar, Universitetssjukhuset i Linköping

Illustratör:

Kari C Toverud, certifierad medicinsk illustratör, Oslo, Norge


Stockholms län
Tillägg uppdaterade:
2017-10-24
Skribent och redaktör:
Malin Erlingsson, 1177 Vårdguiden