Gastroskopi

Skriv ut (ca 6 sidor)

Vid en gastroskopi undersöks magens inre med ett så kallat gastroskop. Det är en mjuk böjlig slang som leds ner till magsäcken genom munnen. Själva undersökningen tar ungefär tio minuter.

Skriv ut

Det är en läkare eller en specialistsjuksköterska som genomför gastroskopin.

Förberedelser

Förberedelser

Inför undersökningen behöver du ha fastat i minst sex timmar. Det betyder att du inte ska ha ätit eller druckit under den tiden.

Behöver du ta läkemedel kan du ta dem med ett glas vatten fram till två timmar före undersökningen.

Anledningen till att du ska ha fastat är att en kräkreflex kan göra att du kräks. Har du då mat i magen kan maginnehållet hamna i lungorna och skada dem.

Vissa kan behöva förbereda sig mer

Du behöver meddela mottagningen där du ska undersökas om något av följande stämmer in på dig:

  • Du har diabetes typ 1 eller typ 2 och använder insulin. Du kan då förhoppningsvis bli undersökt på morgonen, och inte behöva fasta under dagen. Men eftersom du ändå fastar på morgonen inför undersökningen kan du behöva prata med din diabetessjuksköterska hur du ska göra med insulinet.
  • Du använder blodförtunnande läkemedel.
  • Du har fel på hjärtats klaffar, ett medfött hjärtfel eller inopererad klaffprotes.
  • Du har haft en bakterieinfektion i hjärtats klaffar.

Meddela mottagningen så snart du har fått kallelsen till undersökningen.

Fäll ihop

Så går det till

Så går det till

  • Gastroskopet kan undersöka matstrupen, magsäcken och övre delen av tolvfingertarmen

    Med hjälp av gastroskopet kan matstrupen (1), magsäcken (2) och övre delen av tolvfingertarmen (3) undersökas.

Ett gastroskop är ett instrument som består av en böjlig slang. Den är ungefär en meter lång och en centimeter i diameter.

Med gastroskopet kan läkaren eller specialistsjuksköterskan undersöka matstrupen, magsäcken och första delen av tolvfingertarmen. De kan också behandla olika tillstånd direkt.

Du kan få bedövning i halsen

Innan undersökningen kan du få lokalbedövning med sprej i halsen. Det kan smaka lite beskt.

Bedövningen gör att du tappar känseln i halsen, och kan göra att undersökningen känns mindre obehaglig. Det kan kännas som att svalget svullnar när bedövningen börjar verka.

Berätta för läkaren eller specialistsjuksköterskan om du har fått en allergisk reaktion av lokalbedövning tidigare, till exempel hos tandläkaren.

Du kan också få dricka ett läkemedel före undersökningen. Läkemedlet minskar skumbildningen i magsäcken.

Om du tycker att det är obehagligt

Undersökningen gör inte ont, men en del kan tycka att det är obehagligt och kan behöva få lugnande medel.

Du kan då få en liten tunn slang insatt i ett blodkärl i armvecket eller på underarmen, så kallad venkateter. Det känns som ett vanligt blodprov. Genom venkatetern kan du få lugnande och avslappnande medel.

Det kan också kännas obehagligt just när instrumentet ska föras ner i matstrupen, och du kan få kräkreflexer och hostreflexer. Obehaget går för det mesta snabbt över.

Ibland kan läkaren eller specialistsjuksköterskan blåsa in gas eller spruta in sköljvatten genom gastroskopet. Det är för att slemhinnan ska synas tydligare på bildskärmen. Det kan spänna lite i magen i några minuter när gasen eller vattnet sprutas in. Det är också vanligt att rapa under och efter undersökningen.

Klart på tio minuter

Själva undersökningen tar vanligtvis ungefär tio minuter. Du får ligga på din vänstra sida. Under undersökningen får du bita om ett ihåligt munstycke. Det är samma munstycke som instrumentet förs in genom. På så sätt biter du inte om själva instrumentet.

När instrumentet är i svalget behöver du svälja. Då glider instrumentet ner i matstrupen. Efter det behöver du inte göra något mer.

Det är bra om du undviker att svälja den saliv som bildas i munnen medans du undersöks. Låt saliven rinna ut på ett underlägg som har lagts under kinden.

Bilder överförs till en skärm

Läkaren eller specialistsjuksköterskan undersöker matstrupen och magens inre. Gastroskopet överför bilderna av magens inre till en bildskärm. På så sätt kan läkaren eller specialistsjuksköterskan granska slemhinnornas utseende på bildskärmen.

Om du vill kan du se bildskärmen och bilderna. Läkaren eller specialistsjuksköterskan kan förklara vad ni ser.

Läkaren eller specialistsjuksköterskan styr gastroskopet med rattar som finns på instrumentet. Med hjälp av dem går det att se åt alla håll i magen. Det är framför allt slemhinnan i matstrupen, magsäcken och den övre delen av tolvfingertarmen som undersöks.

Barn behöver sövas

Barn som ska undersökas behöver ofta sövas med narkos. Förberedelserna kan då skilja sig något, men själva undersökningen genomförs på samma sätt som hos en vuxen. Ni får mer information i kallelsen som skickas till er.

Fäll ihop

Så mår du efteråt

Så mår du efteråt

Efter undersökningen får du inte äta eller dricka på en timme. Det beror på att svalget är bedövat och du kan få ner mat eller dryck i luftstrupen.

Du kan känna ett obehag i svalget i något dygn efter undersökningen.

Kör inte bil om du har fått lugnande eller avslappnande medel

Du får stanna kvar på mottagningen i en timme om du har fått lugnande eller avslappnande läkemedel. Du kan inte heller köra bil eller cykla förrän nästa dag. Din reaktionsförmåga kan vara nedsatt, även om du känner dig pigg.

Beroende på hur du mår kanske du behöver ta det lugnt resten av dagen.

Fäll ihop

När får jag svar?

När får jag svar?

Läkaren eller specialistsjuksköterskan berättar resultatet direkt efter undersökningen. Har du fått lugnande eller avslappnande läkemedel kan du ha svårt att minnas vad läkaren eller specialistsjuksköterskan sade. Du kan då få resultatet utskrivet, eller ringa tillbaka till mottagningen nästa dag för att få informationen igen.

Det kan ta upp till några veckor att få svar på vävnadsproverna. Det beror på vad vävnadsproverna ska undersökas för. Du får reda på provsvaren från läkaren eller specialistsjuksköterskan som genomfört gastroskopin, eller den läkare som skrev remissen till gastroskopin.

Fäll ihop

Varför görs undersökningen?

Varför görs undersökningen?

Du kan undersökas med gastroskopi om du har ont eller känner obehag i övre delen av magen. Men gastroskopi kan också användas för att undersöka följande symtom:

  • Sura uppstötningar.
  • Halsbränna.
  • Svårigheter att svälja.
  • Kräkningar eller illamående.
  • Blod i kräkningar eller svart blod i avföringen.
  • Diarré.
  • Viktnedgång.
  • Försämrat allmäntillstånd, till exempel att du känner dig trött och svag.

Du kan också undersökas om läkaren tror att du har glutenintolerans eller om blodprover har visat att du har blodbrist eller brist på B-vitamin.

Kan ta vävnadsprover

Med hjälp av gastroskopet kan läkaren eller specialistsjuksköterskan ta vävnadsprover från magens inre. Hen för då in en särskild tång genom gastroskopet. Vävnadsproverna skickas iväg till ett laboratorium för att undersökas i mikroskop.

Provtagningen gör inte ont eftersom slemhinnan saknar smärtnerver.

Innan provtagningen kommer läkaren eller specialistsjuksköterskan fråga dig om du samtycker till att proverna sparas för framtiden.

Vissa tillstånd kan behandlas direkt

Läkaren eller specialistsjuksköterskan kan också föra in specialinstrument genom gastroskopet. Hen kan då behandla olika tillstånd direkt, till exempel följande:

  • Ta bort föremål som har fastnat i matstrupen.
  • Vidga förträngningar i matstrupen och i nedre magmunnen.
  • Få åderbråck i matstrupen att skrumpna ihop.
  • Stoppa blödningar från till exempel sår och godartade tumörer.
  • Ta bort polyper. En polyp är en form av utväxt från slemhinnan och ser ut som en knopp eller stjälk.
  • Sätta in en tunn slang i magsäcken genom bukväggen, om du inte kan äta med munnen.

Du kan behöva undersökas flera gånger

Du kan behöva bli undersökt flera gånger med gastroskopi om du har något av tillstånden nedan:

  • Sår i magsäcken. Såret ska kontrolleras tills det har läkt. Sår i tolvfingertarmen behöver inte kontrolleras.
  • Polyper i magsäcken.
  • Cellförändringar i magsäcken eller i matstrupen.
  • Barretts esofagus, en form av inflammation i matstrupen.

Det är för att hitta cellförändringar som kan vara förstadier till cancer.

Stockholms län

Undrar du över något inför gastroskopin? Du kan alltid kontakta mottagningen som ska göra undersökningen eller den som har skickat dig för behandling.

Vill du ha råd via telefon, ring nummer 1177. Du kan ringa dygnet runt.

Klockan 8 - 22 kan du även få råd på arabiska och somaliska och klockan 8 -12 på finska.

Sök vård

Gastroskopi görs efter remiss från din husläkare. Kontakta din vårdcentral/husläkarmottagning om du har besvär från magen.

Fäll ihop

Vad kan man se med gastroskopi?

Vad kan man se med gastroskopi?

Undersökningen kan bland annat visa om det finns en inflammation, ett sår, en godartad tumör eller en cancertumör. Läkaren eller specialistsjuksköterskan kan också se om mycket saltsyra läcker från magsäcken upp i matstrupen, så kallad refluxsjukdom.

Vävnadsproverna analyseras i mikroskop

De vävnadsprover som tas kan visa om det finns magsårsbakterier i magsäcken, en inflammation eller cellförändringar.

Bilderna kan sparas

Med hjälp av gastroskopet kan läkaren eller specialistsjuksköterskan ta bilder eller spela in undersökningen. Bilder eller filmer som tagits vid olika tillfällen kan sedan jämföras, till exempel före och efter en behandling.

Fäll ihop

Komplikationer

Komplikationer

Det är mycket ovanligt med komplikationer i samband med en gastroskopi. De som ändå kan uppstå är följande:

  • Blodtrycksfall.
  • Blödning i mag-tarmkanalen.
  • Hål i tarmväggen i samband med provtagning.
Fäll ihop

När är undersökningen olämplig?

När är undersökningen olämplig?

Nästan alla kan undersökas med gastroskopi. Men har du svårt att svälja kan det bli svårt att föra ner instrumentet i matstrupen. Det kan vara om du till exempel har en sjukdom i svalget eller i den översta delen av matstrupen.

Det finns vissa tillstånd då man ska undvika att undersökas med gastroskopi. Det beror på att undersökningen medför en ökad påfrestning på hjärtat. Berätta för läkaren om du har något av följande tillstånd:

  • Du har svår kärlkramp.
  • Du har nyligen haft en hjärtinfarkt.
  • Du har nedsatt lungfunktion.
Fäll ihop

Påverka och delta i din vård

Påverka och delta i din vård

Innan undersökningen blir du tillfrågad om du samtycker att vävnadsproverna ska sparas för framtiden. Proverna kan komma till användning i följande situationer:

  • Läkaren kan jämföra äldre prover med nytagna. Då kan hen till exempel se hur en behandling har gått eller om det finns nya cellförändringar.
  • Proverna kan användas till forskning eller annat ändamål som godkänts av en forskningsetisk kommitté.

Vill du inte att provet ska sparas förstörs det efter att ha analyserats.

Du ska förstå informationen

Som patient har du enligt patientlagen möjlighet att påverka din vård.

För att du ska kunna vara delaktig i din vård och behandling är det viktigt att du förstår informationen du får av vårdpersonalen. Ställ frågor om du inte förstår. Du ska till exempel få information om behandlingsalternativ och hur länge du kan behöva vänta på vård och behandling.

Även barn ska vara delaktiga i sin vård. Ju äldre barnet är, desto viktigare är det.

Du har möjlighet att få hjälp av en tolk om du inte pratar svenska. Du har också möjlighet att få hjälp av en tolk om du har en hörselnedsättning.

Fäll ihop
Skriv ut (ca 6 sidor)
Senast uppdaterad:
2017-12-11
Redaktör:

Anna Bendt, 1177 Vårdguiden

Granskare:

Stergios Kechagias, läkare, specialist i mag- och tarmsjukdomar, Universitetssjukhuset i Linköping.

Illustratör:

Kari C Toverud, certifierad medicinsk illustratör, Oslo, Norge


Stockholms län
Tillägg uppdaterade:
2017-10-24
Skribent:
Ann-Marie Mittag, skribent, Stockholms läns landsting
Redaktör:
Malin Erlingsson, 1177 Vårdguiden