Yrsel

Yrsel är oftast ofarligt, men får du andra symtom samtidigt med yrseln ska du söka vård snabbt. Ring genast 112 om du har yrsel och samtidigt 

• har slagit i huvudet
• har feber och samtidigt öronvärk, huvudvärk, sämre hörsel eller stelhet i nacken
• har ont i bröstet
• har onormal hjärtrytm
• har andningsbesvär
• är allmänt svag i kroppen och har förändrad känsel i armar och ben
• har svimmat
• har blivit förlamad i ena sidan av kroppen eller ansiktet, eller har fått talsvårigheter
• är mycket illamående och kräks
• har svårt att klara dig själv och löper risk att falla och skada dig.

Ibland är det inte lika bråttom men ändå viktigt att träffa en läkare. Du kan kontakta en vårdcentral om du

• har fått yrsel
• har yrsel sedan tidigare men den har ändrat karaktär
• har yrsel och hörselpåverkan.

Du kan söka vård på vilken vårdcentral du vill i hela landet. Du har också möjlighet att få en fast läkarkontakt på vårdcentralen. 

Du kan alltid ringa och få sjukvårdsrådgivning på telefonnummer 1177.

Ofta kan läkaren komma fram till vad som orsakar yrseln efter att du berättat om dina symtom och fått en kroppsundersökning utförd. Det du berättar för läkaren om dina besvär är mycket viktigt för att läkaren ska kunna avgöra vad yrseln beror på. Det är bra att försöka beskriva besvären utan att använda ordet yrsel och i stället tala om hur det känns.

Andra frågor som är viktiga att få svar på för att förstå yrselbesvären är till exempel: När och hur började besvären? Dyker besvären upp i några särskilda situationer? Hur länge håller de på? Går det att känna innan att besvären är på väg? Påverkar kroppsställning eller kroppsrörelser yrseln? Har du öronsus eller hörselnedsättning?

Svaghet i armar eller ben, känselbortfall, huvudvärk eller illamående är symtom som kan tyda på en mer allvarlig yrsel.

Mediciner och sjukdomar kan påverka yrsel 

Om du använder mediciner är det viktigt att berätta vilka du tar, även receptfria. Använder du alkohol eller droger kan det vara svårt att berätta om det när du söker vård, men för läkaren är det viktig kunskap för att kunna utreda problemen med yrseln.

Andra sjukdomar som du har kan också spela roll. Det är också viktigt att berätta om du känner oro, ångest eller nedstämdhet.

En vanlig kroppsundersökning

Du får sedan genomgå en kroppsundersökning. Först brukar läkaren lyssna på hjärta och lungor samt kontrollera blodtrycket, oftast när du ligger eller sitter och ibland även när du står upp. Därefter kontrollerar läkaren reflexer i armar och ben samt hur samordningen av rörelser i armar och ben fungerar.

Kontroll av balanssinnet

För att kontrollera balanssinnet finns flera olika test. Läkaren undersöker ögonrörelser i olika riktningar. För att se små ofrivilliga ögonrörelser kan läkaren använda en särskild form av förstoringsglas eller videoglasögon.

Ett vanligt test är att se om du blir yr när du snabbt lägger dig ner med huvudet vridet åt sidan. Läkaren noterar eventuella symtom och kontrollerar om du får ofrivilliga snabba ögonrörelser. Hörselns funktion kan testas med hjälp av en stämgaffel. Om läkaren misstänker att hörseln är påverkad görs även ett hörselprov. 

Om du har svårare karusellyrsel kan du behöva undersökas av en öron-näsa-halsspecialist. Det är vanligt med ett så kallat kaloriskt prov. Då undersöker läkaren reflexerna mellan balansorganet och ögonen genom att spola vatten med olika temperaturer i hörselgången.

Har läkaren efter de vanliga undersökningarna inte hittat orsaken till yrseln kan du behöva bli remitterad till en specialavdelning för utredning av balansstörningar. Då får du göra flera tester för att komma fram till en diagnos och rätt behandling.

Undersökningar av hjärta och hjärna 

Du får göra en datortomografi eller en magnetkameraundersökning av huvudet om läkaren misstänker att du har någon sjukdom i hjärnan. 

Om du har svimningskänsla, bröstsmärtor eller oregelbunden hjärtrytm kan det bero på blodcirkulationen. Då brukar du få göra ett så kallat EKG. Det är en metod för att mäta hjärtats elektriska aktivitet.

Andra vanliga undersökningar vid rytmrubbningar i hjärtat eller andra hjärtbesvär är arbets-EKG och bandspelar-EKG. Vid arbets-EKG registreras hjärtfunktionen samtidigt som du får cykla tills du blir ansträngd. Vid bandspelar-EKG har du en liten dosa som registrerar hjärtrytmen under ett eller flera dygn.

Behandlingen av yrsel beror på vad som orsakat besvären. Om besvären exempelvis beror på ett läkemedel får du tillsammans med läkaren överväga att byta ut det. Om orsaken är besvär från nackmusklerna kan träning och behandling hos en sjukgymnast, naprapat eller kiropraktor hjälpa.

Vid alla typer av yrsel kan fysisk träning och olika former av balansövningar ofta göra att du blir bättre. En sjukgymnast kan visa hur träningen ska göras. Ofta tar det några veckor innan du blir bättre och det kan kännas motigt. Då är det viktigt att du får uppmuntran och stöd.

Egen träning för att komma i balans

Många gånger minskar besvären när du får veta att det inte är något farligt. Måttlig fysisk träning och enkla balansövningar brukar minska besvären. Råd om träning kan du få av en läkare eller en sjukgymnast. Det är bra att inte vara rädd för, utan i stället göra, de rörelser som kan sätta igång yrseln. Om du utlöser yrseln får hjärnan en chans att ställa om balansen och då går besvären snabbare över.

Promenader, gärna i ojämn terräng som till exempel i skogen, är bra för att träna balansen. Avslappningsövningar kan också hjälpa. Här finns ljudinspelningar som du kan pröva, antingen i sittande eller liggande ställning.

Det är också viktigt att vara försiktig med alkohol. Det kan låta självklart, men om du har fått besvär med yrsel kan det vara mycket viktigt att du har en bra livsstil för att minska risken att få mer besvär.

Du får ta det försiktigt när du ska resa dig om du har besvär med svimningskänsla på grund av blodtrycksfall. Fysisk träning är bra mot blodtrycksfall.

Enkla balansövningar du kan göra själv

Det här är övningar som du kan göra för att minska yrseln:

1. Sitt på en säng eller en stol.
2. Vrid huvudet fram och tillbaka i lagom långsam takt, som du känner att du klarar av.
3. Titta på en punkt långt ut åt vänster och höger. Upprepa övningen tio till femton gånger.
4. Vrid huvudet uppåt och neråt, och tittar på en punkt långt upp och lågt ner.
5. Fäst blicken på en punkt rakt fram, och rör huvudet fram och tillbaka åt sidorna, men håll kvar blicken.
6. På samma sätt, fortfarande med blicken kvar, rör du huvudet upp och ner.

Du kan även göra om alla rörelserna stående. Om det känns ostadigt kan du hålla i dig i ett bord eller en stolsrygg. Det är bra om du blir yr när du gör rörelserna. Då får hjärnan reda på att signalerna inte stämmer överens och kan justera dem. Med träning kommer yrseln på sikt att minska.

Behandling av yrsel från innerörat

Den vanligaste formen av yrsel från innerörat är godartad lägesyrsel, som även kallas kristallsjuka. Yrseln blir bättre av sig själv även utan behandling, men går över fortare om du utsätter dig för de rörelser som utlöser yrseln. Det finns också särskild behandling som du kan få av vissa öronläkare, särskilt utbildade sjukgymnaster och allmänläkare. Vid behandlingen får du göra en serie huvudvridningar och kroppsrörelser, som flyttar de lösa kristallerna i båggångarna till ett ställe där de inte ger besvär.

En annan form av yrsel från innerörat är balansnervsinflammation eller vestibularisneuronit. Om du får den och kräks mycket kan du behöva bli inlagd på sjukhus för att få vätska och näring i dropp. Det får du genom en venkateter, det vill säga en liten tunn plastslang som sticks in i armen. När du mår bättre är det viktigt att du snabbt kommer upp och rör på dig, för då går besvären snabbare över. Balansträning är viktigt efter balansnervsinflammation.

Behandling av yrsel som orsakas av andra sjukdomar

Vid Ménières sjukdom är tryckregleringen i innerörats vätskor störd. Vad som orsakar detta är okänt. Behandlingen består i första hand av att du minskar skadlig stress och äter mindre salt. Det finns många olika behandlingar att prova och det går alltid att bota yrseln om den skulle bli för besvärlig.

Om orsaken till yrsel är till exempel sjukdom i hjärta, blodkärl, nervsystem eller allvarliga infektioner får du behandling mot de sjukdomarna. Då brukar yrseln minska.

Har du depression eller oro och ångest finns det behandling med läkemedel och samtalsbehandling. Fysisk träning är också mycket viktigt för att minska besvären. Det kan räcka med lättare konditionsträning, till exempel i form av promenader, för att din nedstämdhet och ångest ska minska.

Yrsel är ett mycket vanligt symtom. Oftast är det fråga om tillfälliga och ofarliga besvär. En svimningskänsla kan till exempel bero på att blodtrycket sjunker tillfälligt om du reser dig upp snabbt.

Yrsel som enda symtom på allvarlig sjukdom är mycket ovanligt. Då är det vanligt att ha andra symtom samtidigt.

Motsatsen till yrsel är balans

Många av de helt vardagliga saker du gör, till exempel att stå eller gå samtidigt som du gör saker med armarna och rör huvudet, är egentligen svåra balansakter. Upplevelsen av balans beror på vilken information hjärnan får från kroppens olika sinnen och delar: syn, balansorgan i innerörat, leder, muskler, hud, armar, bål, fötter och ben.

Hjärnans samordning är också mycket känslig för psykisk stress. Oro och ångest kan alltså även störa känslan av fysisk balans. Signalerna från de olika sinnesorganen samordnas i hjärnan. När dessa signaler fungerar upplever du balans. Men när det är något som inte stämmer kan du känna dig yr. Då handlar det oftast om signaler frånögat, balansorganet i innerörat eller känselkroppar och nerver i muskler, hud och leder.

Synen

Synen ger information om den miljö du rör dig i och gör att du kan förbereda dig för hinder och ojämn terräng. Ostadighet uppstår framför allt om synintrycken inte stämmer med vad kroppens övriga signaler berättar om läge och hastighet. Ett exempel på detta är om du sitter i ett tåg som står stilla och ett tåg på en annan perrong börjar röra sig.

Balansorganen finns i inneröronen

I innerörat sitter balansorganet. Det består av tre båggångar med celler som registrerar rörelseförändringar och två öronstensorgan som registrerar lägesförändringar. Bägge balansorganen ger lika starka signaler till hjärnan om du håller huvudet stilla. Om du rör på huvudet, exempelvis vrider dig åt ett håll, ökar signalerna från balansorganet på den sida du rör dig mot. Om ett av balansorganen inte fungerar som det ska kan det ge för starka eller för svaga signaler. Då blir det en obalans och du får karusellyrsel. Ögonen försöker kompensera de felaktiga signalerna från innerörat genom att om och om igen flytta sig i motsatt riktning. Man ser då att ögonen rör sig sakta åt ena hållet och sedan hoppar tillbaka.

Hjärnan har en förmåga att anpassa sig till att balansen förändras mellan de båda balansorganen. Karusellyrseln brukar därför försvinna med tiden. Återställandet av balansen går fortare om du tränar rörelser som framkallar yrsel.

Känselkroppar och nerver

Ett annat viktigt område för balansen är de nervsignaler som skickas från nackens leder och muskler när du rör huvudet. Smärta i muskler och leder i nacken kan störa rörelsesignalerna. Oftast känner du en gungande ostadighet.

Även känselkroppar i benens och armarnas muskler, leder och senor ger information till hjärnan om hur du rör dig. Fotsulorna har viktiga funktioner genom att de talar om hur kroppens belastning mot underlaget är fördelad och vart rörelsen är på väg.

Starka känslor påverkar hjärnan

Hjärnans samordning är också mycket känslig för psykisk stress. Starka känslor som till exempel oro och ångest kan göra att du blir mer mottaglig för sinnesintryck och då få en gungande ostadighetskänsla. Eftersom yrsel ofta är väldigt obehaglig kan du bli rädd av att det snurrar. Om orsaken till yrseln är psykisk spänning kan det skapa en ond cirkel med mer yrsel och ångest.

För att hjärnan ska fungera normalt måste den ha syre från blodet. Rubbningar i hjärtats rytm eller i blodtrycket, eller proppar i blodkärlen, kan påverka hjärnans funktion med yrsel som ett av flera symtom.

Yrsel kan bero på blodtrycksfall

Det är vanligt att det svartnar för ögonen och känns ostadigt när du reser dig upp. Det är oftast inte tecken på någon sjukdom. Orsaken är att blodtrycket måste ställas om när du reser dig, och hos vissa personer går det ibland för långsamt. Det är vanligare hos långa magra personer och hos ungdomar. Fysisk träning kan ofta minska blodtrycksfallet.

Yrsel utan tydlig orsak

Ibland kan det vara svårt att hitta någon direkt orsak till yrsel- och obalanskänsla. Om läkaren inte hittar något fel i sinnesorganen är det första steget att utesluta andra sjukdomar. Det brukar gå att göra vid en vanlig läkarundersökning.

Alkohol och droger

Alkohol och andra droger kan orsaka olika grader av ostadighet och yrsel. Alla delar av balanssystemet kan påverkas så att du blir tröttare och reagerar långsammare på nervsignaler från kroppens olika delar, till exempel ögonen och balansorganen. Om du redan har besvär med yrsel brukar det ofta bli värre av alkohol.

Yrsel hos äldre

Hos äldre är det vanligt med yrsel. Liksom övriga kroppen åldras nerver, sinnesorgan och hjärnans förmåga att samordna signaler. Svåra balanskonster är lättast att lära in och utveckla när du är ung. När du blir äldre minskar kroppens och nervsystemets förmåga att hantera komplicerad information när du rör dig. Därför blir ostadighet och yrsel allt vanligare ju äldre du är.

Ofta orsakas ostadighetskänslan av sämre nervfunktioner, ibland i kombination med påverkan från läkemedel och försämrad blodcirkulation. Om du inte är fysiskt aktiv kan symtomen många gånger förvärras ytterligare. Blodtrycksfall hos äldre kan ibland orsakas av att blodkärlen är stelare och inte kan dra ihop dig så snabbt. Medicinering mot högt blodtryck och hjärtsjukdom kan ibland göra att du tillfälligt får för lågt blodtryck när du reser dig upp. Yrsel kan också bero på en sjukdom eller att du behöver få din medicinering ändrad.

Läkemedel

Vissa läkemedel kan påverka balansen. Hur du reagerar på läkemedel varierar från person till person och ibland kan du bli yr av någon medicin.

Tidigare har läkemedel som påverkar vakenhet och reaktionsförmåga varit märkta med en röd varningstriangel. Eftersom systemet med varningstrianglar kan invagga människor i falsk trygghet till exempel vid bilkörning, har märkningen med varningstrianglar upphört. Flera läkemedel som inte anges påverka reaktionsförmågan kan ändå exempelvis ge yrsel och trötthet. Du kan också få sådana symtom om du håller på att sluta med ett läkemedel. Information om innehåll, dosering och biverkningar finns i bipacksedeln, det informationsblad som oftast följer med läkemedelsförpackningen.

Förändringar i hörseln

Vestibularisschwannom, också kallat akustikusneurinom, är en nervknuta som utgår från balansnerven men också trycker på hörselnerven. Den brukar växa långsamt. Symtomen är att du gradvis får försämrad hörsel på ena örat, öronsus på ena örat, samt ibland en yrsel med ostadighet.

Hjärt- och kärlsjukdomar

Vid plötsliga svåra sjukdomar i blodkärlen, exempelvis hjärtinfarkt, eller rytmrubbningar, kan du få yrsel. Om du får blodpropp i ett blodkärl i hjärnan kan du ibland få yrsel som ett av flera symtom. Oftast har du då även förlamningar och känselbortfall.

För att hjärnan ska fungera som den ska måste den få syre från blodet. Rubbningar i hjärtats rytm, i blodtrycket och proppar i blodkärlen till hjärnans olika delar kan påverka hjärnans funktion. Då är yrsel ett av flera symtom.

Sjukdomar i nervsystemet som ger yrsel

Sjukdomar i nervsystemet kan ge upphov till ostadighet. Vid så kallad polyneuropati är det i första hand de långa nervbanorna till benen som påverkas. Det är vanligare hos äldre och personer med diabetes samt om du har brist på vitamin B12. Har du denna sjukdom försämras känsel både i huden och i leder, med början i fotsulorna. Migrän är en vanlig sjukdom i nervsystemet som kan ge yrsel. Mer ovanligt är yrsel vid till exempel MS. Att tumörer i nervsystemet bara ger yrsel är extremt sällsynt.

Yrsel samtidigt med annan sjukdom

Svåra sjukdomar påverkar de olika sinnesorganen, nerverna i kroppen och hjärnans centrala delar. Då kan du få en yrselkänsla. Exempel på detta är svåra infektioner, blodsjukdomar och tumörsjukdomar med spridning i kroppen.