Yrsel är ett mycket vanligt symtom. Oftast är det fråga om tillfälliga och ofarliga besvär. En svimningskänsla kan till exempel bero på att blodtrycket sjunker tillfälligt om du reser dig upp snabbt.
Yrsel som enda symtom på allvarlig sjukdom är mycket ovanligt. Då är det vanligt att ha andra symtom samtidigt.
Motsatsen till yrsel är balans
Många av de helt vardagliga saker du gör, till exempel att stå eller gå samtidigt som du gör saker med armarna och rör huvudet, är egentligen svåra balansakter. Upplevelsen av balans beror på vilken information hjärnan får från kroppens olika sinnen och delar: syn, balansorgan i innerörat, leder, muskler, hud, armar, bål, fötter och ben.
Hjärnans samordning är också mycket känslig för psykisk stress. Oro och ångest kan alltså även störa känslan av fysisk balans. Signalerna från de olika sinnesorganen samordnas i hjärnan. När dessa signaler fungerar upplever du balans. Men när det är något som inte stämmer kan du känna dig yr. Då handlar det oftast om signaler frånögat, balansorganet i innerörat eller känselkroppar och nerver i muskler, hud och leder.
Synen
Synen ger information om den miljö du rör dig i och gör att du kan förbereda dig för hinder och ojämn terräng. Ostadighet uppstår framför allt om synintrycken inte stämmer med vad kroppens övriga signaler berättar om läge och hastighet. Ett exempel på detta är om du sitter i ett tåg som står stilla och ett tåg på en annan perrong börjar röra sig.
Balansorganen finns i inneröronen
I innerörat sitter balansorganet. Det består av tre båggångar med celler som registrerar rörelseförändringar och två öronstensorgan som registrerar lägesförändringar. Bägge balansorganen ger lika starka signaler till hjärnan om du håller huvudet stilla. Om du rör på huvudet, exempelvis vrider dig åt ett håll, ökar signalerna från balansorganet på den sida du rör dig mot. Om ett av balansorganen inte fungerar som det ska kan det ge för starka eller för svaga signaler. Då blir det en obalans och du får karusellyrsel. Ögonen försöker kompensera de felaktiga signalerna från innerörat genom att om och om igen flytta sig i motsatt riktning. Man ser då att ögonen rör sig sakta åt ena hållet och sedan hoppar tillbaka.
Hjärnan har en förmåga att anpassa sig till att balansen förändras mellan de båda balansorganen. Karusellyrseln brukar därför försvinna med tiden. Återställandet av balansen går fortare om du tränar rörelser som framkallar yrsel.
Känselkroppar och nerver
Ett annat viktigt område för balansen är de nervsignaler som skickas från nackens leder och muskler när du rör huvudet. Smärta i muskler och leder i nacken kan störa rörelsesignalerna. Oftast känner du en gungande ostadighet.
Även känselkroppar i benens och armarnas muskler, leder och senor ger information till hjärnan om hur du rör dig. Fotsulorna har viktiga funktioner genom att de talar om hur kroppens belastning mot underlaget är fördelad och vart rörelsen är på väg.
Starka känslor påverkar hjärnan
Hjärnans samordning är också mycket känslig för psykisk stress. Starka känslor som till exempel oro och ångest kan göra att du blir mer mottaglig för sinnesintryck och då få en gungande ostadighetskänsla. Eftersom yrsel ofta är väldigt obehaglig kan du bli rädd av att det snurrar. Om orsaken till yrseln är psykisk spänning kan det skapa en ond cirkel med mer yrsel och ångest.
För att hjärnan ska fungera normalt måste den ha syre från blodet. Rubbningar i hjärtats rytm eller i blodtrycket, eller proppar i blodkärlen, kan påverka hjärnans funktion med yrsel som ett av flera symtom.
Yrsel kan bero på blodtrycksfall
Det är vanligt att det svartnar för ögonen och känns ostadigt när du reser dig upp. Det är oftast inte tecken på någon sjukdom. Orsaken är att blodtrycket måste ställas om när du reser dig, och hos vissa personer går det ibland för långsamt. Det är vanligare hos långa magra personer och hos ungdomar. Fysisk träning kan ofta minska blodtrycksfallet.
Yrsel utan tydlig orsak
Ibland kan det vara svårt att hitta någon direkt orsak till yrsel- och obalanskänsla. Om läkaren inte hittar något fel i sinnesorganen är det första steget att utesluta andra sjukdomar. Det brukar gå att göra vid en vanlig läkarundersökning.
Alkohol och droger
Alkohol och andra droger kan orsaka olika grader av ostadighet och yrsel. Alla delar av balanssystemet kan påverkas så att du blir tröttare och reagerar långsammare på nervsignaler från kroppens olika delar, till exempel ögonen och balansorganen. Om du redan har besvär med yrsel brukar det ofta bli värre av alkohol.
Yrsel hos äldre
Hos äldre är det vanligt med yrsel. Liksom övriga kroppen åldras nerver, sinnesorgan och hjärnans förmåga att samordna signaler. Svåra balanskonster är lättast att lära in och utveckla när du är ung. När du blir äldre minskar kroppens och nervsystemets förmåga att hantera komplicerad information när du rör dig. Därför blir ostadighet och yrsel allt vanligare ju äldre du är.
Ofta orsakas ostadighetskänslan av sämre nervfunktioner, ibland i kombination med påverkan från läkemedel och försämrad blodcirkulation. Om du inte är fysiskt aktiv kan symtomen många gånger förvärras ytterligare. Blodtrycksfall hos äldre kan ibland orsakas av att blodkärlen är stelare och inte kan dra ihop dig så snabbt. Medicinering mot högt blodtryck och hjärtsjukdom kan ibland göra att du tillfälligt får för lågt blodtryck när du reser dig upp. Yrsel kan också bero på en sjukdom eller att du behöver få din medicinering ändrad.
Läkemedel
Vissa läkemedel kan påverka balansen. Hur du reagerar på läkemedel varierar från person till person och ibland kan du bli yr av någon medicin.
Tidigare har läkemedel som påverkar vakenhet och reaktionsförmåga varit märkta med en röd varningstriangel. Eftersom systemet med varningstrianglar kan invagga människor i falsk trygghet till exempel vid bilkörning, har märkningen med varningstrianglar upphört. Flera läkemedel som inte anges påverka reaktionsförmågan kan ändå exempelvis ge yrsel och trötthet. Du kan också få sådana symtom om du håller på att sluta med ett läkemedel. Information om innehåll, dosering och biverkningar finns i bipacksedeln, det informationsblad som oftast följer med läkemedelsförpackningen.
Förändringar i hörseln
Vestibularisschwannom, också kallat akustikusneurinom, är en nervknuta som utgår från balansnerven men också trycker på hörselnerven. Den brukar växa långsamt. Symtomen är att du gradvis får försämrad hörsel på ena örat, öronsus på ena örat, samt ibland en yrsel med ostadighet.
Hjärt- och kärlsjukdomar
Vid plötsliga svåra sjukdomar i blodkärlen, exempelvis hjärtinfarkt, eller rytmrubbningar, kan du få yrsel. Om du får blodpropp i ett blodkärl i hjärnan kan du ibland få yrsel som ett av flera symtom. Oftast har du då även förlamningar och känselbortfall.
För att hjärnan ska fungera som den ska måste den få syre från blodet. Rubbningar i hjärtats rytm, i blodtrycket och proppar i blodkärlen till hjärnans olika delar kan påverka hjärnans funktion. Då är yrsel ett av flera symtom.
Sjukdomar i nervsystemet som ger yrsel
Sjukdomar i nervsystemet kan ge upphov till ostadighet. Vid så kallad polyneuropati är det i första hand de långa nervbanorna till benen som påverkas. Det är vanligare hos äldre och personer med diabetes samt om du har brist på vitamin B12. Har du denna sjukdom försämras känsel både i huden och i leder, med början i fotsulorna. Migrän är en vanlig sjukdom i nervsystemet som kan ge yrsel. Mer ovanligt är yrsel vid till exempel MS. Att tumörer i nervsystemet bara ger yrsel är extremt sällsynt.
Yrsel samtidigt med annan sjukdom
Svåra sjukdomar påverkar de olika sinnesorganen, nerverna i kroppen och hjärnans centrala delar. Då kan du få en yrselkänsla. Exempel på detta är svåra infektioner, blodsjukdomar och tumörsjukdomar med spridning i kroppen.