Till dig som var med om eller berörts av händelsen på Drottninggatan fredagen den 7 april 2017

Skriv ut (ca 8 sidor)

Med anledning av händelsen vill vi ge lite information om vanliga reaktioner i samband med sådana händelser. Vi vill också ge några råd om hur man kan hantera situationen för egen och familjens del.

Skriv ut

Allvarliga händelser som den på Drottninggatan påverkar oss

Allvarliga händelser som den på Drottninggatan påverkar oss

För dig som var med om- eller i närheten av terrorattacken på Drottninggatan, eller hade närstående som var närvarande kan det vara viktigt att veta att alla reagerar på olika sätt vid allvarliga händelser. Det finns inga rätt eller fel tankar och reaktioner.

Om man känner till vilka reaktioner man normalt kan förvänta sig blir det ofta lättare att acceptera både sina egna och närståendes reaktioner. Då förstår man också att de är rimliga, med tanke på de starka påfrestningar man varit utsatt för.

Av samma skäl kan det vara bra att de närmaste i familjen, i vänkretsen, på arbetet, i förskolan och skolan känner till dessa reaktioner. Kom ihåg att även om somliga kan reagera mycket kraftigt, betyder det inte att alla gör det.Vi är alla olika samt vi kan reagera på skilda sätt i olika perioder efter en händelse av detta slag.

Även om man inte själv varit i närheten av händelsen kan den upplevas som skrämmande för vuxna och kanske i än högre grad för barn. De kan bli ängsliga och rädda. Det är därför viktigt att vuxna inte i onödan skrämmer upp dem utan ger dem sann och saklig information. Barns oro ökar om vuxna blir misstänksamma mot andra i sin omgivning, inte vågar röra sig bland folk eller låter barnen delta i sina dagliga sysselsättningar.

Fäll ihop

Känsla av overklighet

Känsla av overklighet

Under den första tiden efter en allvarlig händelse har många en känsla av overklighet. Man vet vad man varit med om, men det känns ändå ofattbart. Många kan beskriva upplevelser av inre tomhet och känslomässig "stumhet".

Det kan ibland vara svårt att komma ihåg väsentliga delar av det som hände. Med tiden blir hela händelseförloppet allt tydligare, och då kommer oftast också de starkaste reaktionerna.

Fäll ihop

Påträngande minnesbilder

Påträngande minnesbilder

Man kan, ibland under ganska lång tid, ofta återvända i tankarna till det man varit med om, vare sig man vill eller inte.

Minnen, i form av exempelvis synbilder, kan vara så verkliga, att man får en känsla av att vara tillbaka på platsen där allt hände. Sådana påträngande och obehagliga minnesupplevelser kan återkomma både i vaket tillstånd och i drömmen.

Fäll ihop

Inre oro och sårbarhet

Inre oro och sårbarhet

En stark inre oro och känsla av sårbarhet är vanligt. Dessa känslor blir under en tid starkare och mer plågsamma, när man i minnet återupplever det som hänt. Det kan ofta vara svårt att inte tänka på de upplevelser man haft.

Den inre oron kan leda till att man blir rastlös, får svårt att sitta still och att koncentrera sig på andra saker. Några blir mer otåliga och lättirriterade än de annars brukar vara. Andra får svårt att överhuvudtaget sätta igång med någonting.

Fäll ihop

Olika kroppsliga reaktioner

Olika kroppsliga reaktioner

Kroppsliga reaktioner som uttryck för inre stress är vanligt. Sådana kroppsliga reaktioner kan vara darrningar, svettningar, huvudvärk, hjärtklappning, yrsel och svimningskänsla, förlust av aptiten, matthet eller spänningar och värk i musklerna främst i bröstkorgen, axlarna och nacken.

Fäll ihop

Känslor av katastrof

Känslor av katastrof

Ängslan och oron efteråt kan också visa sig i att man blir rädd för att en ny katastrofal händelse ska drabba en själv eller ens familj. En del upplever en ökad vaksamhet, till exempel att man rycker till vid minsta ljud.

För många kan tryggheten i livet försvinna när man varit med om en allvarlig och kanske livshotande situation. Detta kan leda till en oro för att man själv eller någon i ens familj ska bli sjuk eller dö.

Hos barn kan detta märkas som klängighet och ökat behov av närhet. Har man tidigare varit med om andra eller liknande svåra händelser, kan minnet av dessa återuppväckas på nytt.

Fäll ihop

Sömnproblem och mardrömmar

Sömnproblem och mardrömmar

Det kan vara svårt att somna. När man somnar kan de plågsamma minnena dyka upp i tankarna. Sömnen blir orolig och man kan vakna ofta under natten och tidigt på morgonen.

Hos en del upprepar sig det som hände i form av mardrömmar. Mardrömmarna kan också handla om andra hotfulla situationer än dem som man upplevt. Man blir mindre plågad av mardrömmar och påträngande minnesbilder, om man talar med någon om det som hänt.

Självförebråelser och skuldkänslor

För en del människor som befunnit sig i närheten av platsen där händelsen inträffade eller som kände den eller de personer som utförde dådet, kan tankar på om man kunde ha handlat annorlunda, kanske till och med om man hade kunnat förhindra det som skedde, kännas obehagligt. Detta kan leda till en upplevelse av skuld och att man inte tillåter sig att känna lättnad över att man själv lever och inte kommit till skada

Fäll ihop

Överlevnadsångest

Överlevnadsångest

Om man har varit med om en katastrof kan det för vissa kännas obehagligt att de själva överlevt och klarat sig oskadade medan anhöriga, släktingar och andra kanske skadats eller omkommit.

Detta kan leda till en upplevelse av skuld och att man inte tillåter sig att känna lättnad över att man själv överlevt.

Fäll ihop

Relationen till andra påverkas

Relationen till andra påverkas

Ilska och irritation är vanliga reaktioner. Ilskan kan riktas mot närstående utan att man menar detta, vilket kan förstärka skuldkänslorna.

En del människor kan känna behov av att dra sig undan och vara ensamma. För andra kan ensamheten kännas svår, eftersom de då blir helt utlämnade åt egna tankar och känslor.

Fäll ihop

Frågan om livets mening

Frågan om livets mening

När man varit med om en tragisk och svår händelse är det mycket vanligt att man börjar fundera över livets mål och mening. Man kan då komma att omvärdera mycket av det man tidigare uppfattat som självklart.

Fäll ihop

Några enkla råd till dig som är vuxen

Några enkla råd till dig som är vuxen

Prata med andra

Prata med dina närmaste men gärna också, om det är möjligt, med andra till exempel personer som också var med vid händelsen. Det hjälper dig att få kontroll över det som hänt.

Besök platsen där det hände

En del kan efter en allvarlig händelse känna sig ängsliga för att besöka platsen där hän- delsen inträffade eller andra speciella platser igen. Det är då ofta till hjälp att snarast möjligt - gärna tillsammans med någon man känner sig trygg med - återvända till den plats som väcker oron.

Tänk på barnen

Tänk på att barn och ungdomar inte har samma möjligheter som vuxna att förstå eller tolka sina upplevelser i samband med en allvarlig händelse. En god hjälp för dem att hantera vad de upplevt och förstå att faran för egen del och för den närmaste familjen är över, är att vuxna:

  • är tillgängliga för frågor och funderingar
  • berättar om det som händer och hänt
  • snabbt återtar vardagens rutiner och normala aktiviteter
  • gör roliga saker tillsammans.

Bra med aktivitet och arbete

Fysisk aktivitet är ett bra sätt att minska den inre stressen. För de flesta är det en klar fördel att komma tillbaka i arbete så snart som möjligt. Det är ofta bra att på det sättet återvända till vardagen igen. Ställ dock mindre krav på dig och din arbetskapacitet den närmaste tiden.

Det är vanligt att reagera

För den som varit med om en allvarlig händelse är det normalt att reagera på det sätt som beskrivits här. Vanligtvis minskar reaktionerna efter hand som man får chans att tänka igenom, förstå och bearbeta det man varit med om.

Minnena kommer inte upp lika ofta och de känslor som minnena väcker blir mindre plågsamma och inte så överväldigande, som i början.

Låt andra läsa den här artikeln

Anhöriga eller andra, som inte själva var med vid händelsen, kan bli oroliga av de ibland starka reaktionerna som kan uppkomma efteråt. Det kan därför vara till hjälp för dem, och indirekt också för dig själv, att låta dem läsa en här artikeln.

Fäll ihop

Enkla råd hur du kan stötta barn

Enkla råd hur du kan stötta barn

Låt barnet uttrycka sig på andra sätt

Det passar inte alla barn att prata och direkt när något hänt kan det vara svårt för alla barn att sätta ord på det man varit med om. Ge barnet möjlighet att uttrycka sig på an- dra sätt genom teckningar, lek och skrift. Om du märker att barnet om och om igen leker eller ritar samma sak kan du som vuxen behöva hjälpa till. Tillsammans kan ni få leken eller berättelsen att ta en annan väg och låta den få ett bättre slut.

Informera barnet

Barn behöver, precis som vuxna, hjälp att förstå och de behöver information om vad som hänt och vad som kommer att hända. Det kan även behöva veta varför det själv och andra runt omkring reagerar som de gör. Försök att vara ärlig då det är det bästa för barnet på sikt. Anpassa det du berättar till barnets utvecklingsnivå och ta reda på om det verkligen har förstått.

Samtidigt behöver barn inte höra allt, till exempel vad vuxna pratar om i telefon. Att se på TV eller ta del av händelsen via data eller annan massmedia kan skrämma barn på nytt. Skydda barnet och berätta istället själv om det du vet.

Ge barnet hopp

Det kan vara svårt för barn att förstå att det inte alltid kommer att vara lika besvärligt. Du som vuxen kan behöva prata med ditt barn om att det kommer att bli bättre igen. Barn behöver också försäkran om att det nu befinner sig i trygghet.

Låt barnet besöka platsen där händelsen inträffade

Barn kan vara hjälpta av att vara med vid besök på platsen där det allvarliga hände. Barn kan även vara med vid visningar av döda, begravningar och andra ritualer om de blir förberedda på vad som kommer att hända, om en vuxen finns vid deras sida under tiden samt att de får möjlighet att prata om det de varit med om efteråt.

Bra med aktivitet och skola

Det är bra om barnet så snart som möjligt kan återgå till sitt vanliga liv och delta i förskola, skola och på fritidsaktiviteter. Att få vara med kamrater är också viktigt för de flesta barn. Försök att leva så vanligt som möjligt hemma med rutiner som måltider och sänggående. Att få röra på sig och delta i fysiska aktiviteter som träning eller dans bör också uppmuntras.

Tänk på dina behov som vuxen

Som förälder kan det ibland vara svårt att veta hur ens barn mår, speciellt då man själv är starkt påverkad av det som hänt. Barn påverkas av hur föräldrar och andra viktiga vuxna mår och det kan vara svårt att räcka till för barnet när man inte mår bra själv. Se därför till att du som vuxen får den hjälp du behöver.

Sök hjälp i tid

Barn befinner sig i utveckling och kan vid starka eller långvariga reaktioner, som påverkar barnets liv i hög grad, behöva hjälp av professionella utanför familjen. Vid behov kan du prata med BVC- sjuksköterska, Elevhälsovården i skolan eller Barn- och ungdomspsykiatrin.

Fäll ihop

Enkla råd till dig som tonåring

Enkla råd till dig som tonåring

Det är vanligt att reagera

Kom ihåg att det är vanligt att bli annorlunda efter en allvarlig händelse eller att inte bli det. Om du reagerar på det som hänt behöver det inte betyda att du är känslig eller att du kommer att få problem på sikt. Om du fungerar som vanligt betyder det inte att du är okänslig.

De som upplever en jobbig period kan ha svårt att tro på att det inte alltid kommer att vara på det viset, men de allra flesta mår bra igen efter ett tag. Det viktiga är att du och de runt dig förstår vad just du behöver för att må bättre.

Samtal

Se till att du har någon vuxen att prata med när du har behov av det, en förälder eller någon annan du litar på. Att få prata kan vara viktigt och det kan hjälpa dig att återfå kontrollen över det som hänt. Men prata bara när det känns bra för dig, andra får se till att de är tillgängliga när du vill prata. För det viktiga är att de finns där och att de lyssnar även om de inte har råd att ge eller svar på alla frågor. Om andra uppmanar dig att prata när det inte passar dig så be om att få återkomma. Och kom ihåg att du inte behöver prata med någon som du inte vill öppna dig för.

Att uttrycka sig på olika sätt

Det passar inte alla att prata och direkt när något hänt kan det vara svårt för alla att sätta ord på det man varit med om. Du kan uttrycka dig på andra sätt genom teckningar, skrift eller musik. Många mår bra av att hålla på med sin favoritsysselsättning. Det viktiga är att du gör det du mår bra av.

Information

Det är viktigt att du får information och förståelse för vad som hänt och vad som kommer att hända. Du kan även behöva veta varför andra runt omkring reagerar som de gör. Om du inte fått veta det du behöver, se till att du får den information du önskar.

Att se eller läsa i media om händelsen kan skrämma på nytt. På samma sätt kan andras kommentarer och tankar på internet få dig att må sämre. Skydda dig själv och skaffa information på ett sätt som passar just dig istället.

Ta emot närhet

Under en period kan det vara extra viktigt med närhet och fysisk kontakt. Samtidigt kan det vara bra att du tillåter dig att "vara liten igen", i alla fall under korta stunder, för att tanka ny energi. Om du märker att du inte klarar saker du fixar i vanliga fall, låt det vara så ett tag, dina förmågor kommer att komma tillbaka igen.

Fysisk aktivitet

Att röra på sig gör att man mår bättre. Kanske är du redan igång med en aktivitet eller idrott och då kan det vara bra att du kommer igång med den så fort som möjligt igen. Är du inte "idrottstypen" kanske du ändå kan se till att du får lite extra rörelse just nu för att må bättre.

Bra med aktivitet och skola

Det är bra om du så snart som möjligt kan återgå till ditt vanliga liv och delta i skola eller på fritidsaktiviteter. Att få vara med vänner eller pojk/flickvän är viktigt. Försök att leva så vanligt som möjligt och gör det du brukar göra och det du uppskattar.

Att delta vid ritualer

Man har kunnat se att många mår bra av att besöka platsen där det allvarliga hände och att vara med vid eventuella visningar, begravningar och andra ritualer.

Se till att andra familjemedlemmar tar hand om sig själva

Ungdomar påverkas av hur föräldrarna och övriga i familjen mår. Om du märker att du själv mår dåligt av att se hur någon annan i familjen mår, säg då till personen att söka hjälp för egen del. Var också uppmärksam på om du tar på dig för mycket ansvar, vilket du inte mår så bra av i längden.

Sök hjälp i tid

Samtidigt som detta hänt befinner du dig i en viktig utvecklingsfas och vid starka eller långvariga reaktioner, som påverkar ditt liv i hög grad, kan du behöva hjälp av professionella utanför familjen. Vid behov kan du eller dina föräldrar prata med Elevhälsovården i skolan, Vårdcentralen eller Barn- och ungdomspsykiatrin.

Fäll ihop

Fråga om råd

Fråga om råd

Ring telefonnummer 1177 för råd om var du kan söka hjälp. Våra sjuksköterskor svarar dygnet runt och de kan lotsa dig vidare.

Råd på andra språk

  • Råd med tolk på arabiska, tel 0771-1177 90, öppet: 08:00-12.00
  • Råd med tolk på somaliska, tel 0771-1177 91, öppet: 08:00-12.00
  • Råd på finska, tel 1177, knappval 8, öppet: 08:00-12.00
  • Råd på engelska, tel 1177, knappval 5
Fäll ihop

Sök vård i tid

Sök vård i tid

Reaktionerna kan av olika orsaker bli så starka, plågsamma eller långvariga att du behöver hjälp. Vänta då inte för länge med att kontakta någon, som du tror kan hjälpa dig. Du kan exempelvis kontakta dig din vårdcentral, företagshälsovården eller en psykiatrisk öppenvårdsmottagning.

Barn och ungdomar kan också prata med vårdcentralen, de kan också prata med barn- och ungdomspsykiatrin, BUP, Skolhälsovården, ungdomsmottagningen, ringa Bris på telefonnummer 116 111 eller ringa Hjälplinjen.

Fäll ihop

Söka vård och stöd i Stockholms län

Söka vård och stöd i Stockholms län

Adress och telefonnummer till en vårdmottagning hittar du under Hitta vård. Du kan även kontakta vissa mottagningar och beställa en tid genom att logga in.

Vårdcentral, Psykiatrisk öppenvårdsmottagning, Barn- och ungdomspsykiatrin

Det går också bra att kontakta en barn- och ungdomsmedicinsk mottagning, barnavårdscentral eller ungdomsmottagning beroende på barnets eller ungdomens ålder.

Fäll ihop
Skriv ut (ca 8 sidor)
Senast uppdaterad:
2017-04-21
Skribent:

Eva Håkanson, leg. psykolog/leg. psykoterapeut, Petra Adebäck, leg. psykolog, leg. psykoterapeut, specialist i klinisk psykologi, Regionalt Kunskapscentrum Kris- och katastrofpsykologi SLL

Redaktör:

Malin Erlingson, 1177 Vårdguiden

Granskare:

Charlotte Therup Svedenlöf, enhetschef, leg. psykolog, leg. psykoterapeut, Stockholms läns landsting

Karin Jacobsen, handläggare, Kommunförbundet Stockholms län