Spänningshuvudvärk

Skriv ut (ca 8 sidor)

Den vanligaste formen av huvudvärk är spänningshuvudvärk. Den är ofarlig och sällan svår, och går oftast över av sig själv. Huvudvärken kan bero på spända muskler, men det kan även ha andra orsaker. Värken utlöses ofta av till exempel stress, trötthet och känslomässiga påfrestningar.

Skriv ut

Spänningshuvudvärk är vanligare bland kvinnor än bland män. Den börjar vanligtvis i åldern 20-40 år, men även barn kan få den. Om du har spänningshuvudvärk mer än 15 dagar i månaden under längre tid än ett halvår kallas den för kronisk spänningshuvudvärk. Om du har huvudvärk med andra symtom är det viktigt att du kontaktar en vårdcentral eftersom värken i vissa fall kan bero på en allvarlig sjukdom.

Symtom vid späningshuvudvärk

Symtom vid späningshuvudvärk

Det här är några vanliga symtom:

  • Du får en dov, molande eller tryckande värk. Den är vanligtvis inte skärande, huggande eller pulserande.
  • Värken är oftast dubbelsidig.
  • Den återkommer i perioder som varar från timmar till dagar.
  • Värken är lätt till måttlig. Den kan variera, men blir ofta värre under dagen.
  • Den blir inte värre av fysisk ansträngning utan lindras istället ofta. Kraftig fysisk ansträngning kan däremot ge ökad huvudvärk hos vissa.
  • Du kan ha ömma punkter i hårbotten eller i nacken, och ibland i käkmusklerna. Det gäller ofta vid kronisk spänningshuvudvärk.
  • Du är allmänt trött, har gungande yrsel, öronsus, minnes- eller koncentrationssvårigheter. Det gäller särskilt vid kronisk spänningshuvudvärk.
Fäll ihop

När ska jag söka vård?

När ska jag söka vård?

Du bör kontakta en vårdcentral om

  • huvudvärken sitter i mer än en vecka
  • du använder värktabletter flera gånger i veckan
  • huvudvärken ökar
  • du är över 50 år och inte har haft spänningshuvudvärk tidigare
  • huvudvärken stör det vardagliga livet.
  • du får andra symtom än de som är typiska för spänningshuvudvärk.

Du kan söka vård på vilken vårdcentral eller öppen specialistmottagning du vill i hela landet. Du har också möjlighet att få en fast läkarkontakt på vårdcentralen.

Om besvären är tillfälliga och lindriga finns inga skäl att söka läkare. Spänningshuvudvärk är ofarlig och går oftast över av sig själv. För det mesta vet du själv vad som utlöst huvudvärken och då kan du på egen hand se till att värken går över eller att den inte återkommer.

Du kan alltid ringa och få sjukvårdsrådgivning på telefon1177.

Stockholms län

Här hittar du Stockholms läns alla vårdcentraler.

Om du behöver vård när vårdcentralen är stängd, kontakta närmaste närakut.

Om läget är akut och närakuterna har stängt, åk till närmaste akutmottagning. Gäller det ett livshotande tillstånd, ring 112.

Du kan även kontakta vissa mottagningar och beställa en tid genom att logga in.

Vill du ha råd via telefon, ring nummer 1177. Du kan ringa dygnet runt. 

Råd på andra språk

  • Råd med tolk på arabiska, tel 0771-1177 90, öppet: 08:00-12.00
  • Råd med tolk på somaliska, tel 0771-1177 91, öppet: 08:00-12.00
  • Råd på finska, tel 1177, knappval 8, öppet: 08:00-12.00
  • Råd på engelska, tel 1177, knappval 5
Fäll ihop

Vad kan jag göra själv?

Vad kan jag göra själv?

Du kan göra ganska mycket själv, till exempel kan du försöka minska stressen och ändra dåliga arbetsställningar. Om huvudvärken beror på att du ser dåligt kan det hjälpa om du får glasögon. Värken blir inte värre, utan kan tvärtom lindras, av att du anstränger dig fysiskt.

Är huvudvärken lindrig hjälper ofta receptfria värktabletter. Mot svårare värk kan du ibland få receptbelagda läkemedel. Du ska vara försiktig med värktabletter eftersom du kan få huvudvärk av att använda för mycket.

Skriv ner när besvären kommer   

För att ta reda på orsaker till huvudvärken kan det vara till stor hjälp att skriva ner när du har dina attacker, hur de yttrar sig och vad som lindrar eller förvärrar. Det är också viktigt att du skriver ner alla mediciner du tar mot värken. En huvudvärksdagbok kan göra det lättare att se möjliga mönster och orsaker. När du har en uppfattning om vad som orsakar värken kan du lättare förebygga den genom att lära dig känna igen och undvika de situationerna.

Viktigt att öva avspänning

Om du har besvär med spänningshuvudvärk är musklerna ofta spända utan att du vet om det. Att vara spänd kan ibland bli ett normaltillstånd och du slappnar inte helt av ens när du sover.

För att besvären ska bli bättre är det viktigaste att du lär dig slappna av. Ofta krävs det att du tar dig tid och att du börjar med nya rutiner för att det ska bli bättre. Avslappningsövningar och övningar i mindfulness kan vara till hjälp. Du kan till exempel pröva att börja eller avsluta dagen med övningarna. En del blir avspända genom till exempel yoga eller massage, medan andra blir hjälpta av långa promenader.

Fysisk träning, bra arbetsställning och sömn

Om du har varit spänd i kroppen en längre tid kan de spända musklerna bli stela. Genom att  röra på dig, så att blodcirkulationen ökar, kan du förebygga stela muskler och stärka nack- och ryggmusklerna. På så sätt kan även kroppshållningen förbättras och nacken avlastas. Om du har ett stillasittande arbete bör du variera din arbetsställning och försöka lägga in små pauser. Tänk på att alltid ha bra belysning vid arbete och läsning. Försök att ha regelbundna sömnvanor och se till att få tillräckligt med sömn.

Fäll ihop

Behandling

Behandling

Du behöver inte söka läkare om huvudvärken är tillfällig och lindrig. Spänningshuvudvärk är ofarlig och går oftast över av sig själv. Ofta vet du själv vad som utlöst huvudvärken och kan på egen hand försöka förhindra att den kommer tillbaka.

Spänningshuvudvärk lindras nästan alltid genom att du

  • gör avslappningsövningar eller mediterar
  • sover och äter regelbundet och tillräckligt
  • motionerar regelbundet
  • är måttlig med kaffe, alkohol och nikotin
  • har balans mellan arbete och fritid.

Om värken är svår och inte går över

Om huvudvärken blir värre och inte går över är det viktigt att reda ut vad som utlöser den och behandla orsakerna. Det här är några saker du kan göra:

  • Huvudvärk kan ibland bero på högt blodtryck. Du bör därför ta kontakt med en vårdcentral för att bli utredd av en läkare.
  • Om du har ett stressat arbets- eller familjeliv får du försöka att hitta vägar ut ur stressen. Ifall problemen är svåra att lösa kan du söka hjälp hos företagshälsovård, kurator, psykolog eller familjerådgivning. Anti-stressträning hjälper ofta. Det kan hjälpa att få behandling enligt kognitivt beteendeterapeutiska metoder, KBT, för att förändra de tankar, känslor och handlingsmönster som gör att du har besvär.
  • Har du dåliga eller ensidiga arbetsställningar ska du ändra dessa. Det är också viktigt att ta korta pauser minst en gång i halvtimmen.
  • Du kan se över belysningen på din arbetsplats och hemma. För att rätta till eventuella synfel kan du kontrollera synen hos en optiker.
  • Om du har bett- eller käkproblem, kan tandläkare kontrollera besvären. En bettskena nattetid ger oftast god smärtlindring.
  • Vid svåra besvär kan du vända dig till en sjukgymnast och få hjälp att lära dig avspänning, få akupunktur eller elektrisk stimulering, tens.

Självhjälp på Internet

På Internet finns självhjälpsprogram mot huvudvärk. Dessa program är uppbyggda enligt metoden kognitiv beteendeterapi, KBT. Du köper och följer ett program genom datorn, vilket innebär att du själv är aktiv och följer programmet en viss tid, vanligtvis några månader.

Läkemedel mot spänningshuvudvärk

Det finns receptfria läkemedel som ibland kan hjälpa mot tillfällig spänningshuvudvärk, exempelvis Alvedon, Panodil och Pamol, som innehåller paracetamol. Det är viktigt att följa rekommendationen om högsta dos. Det finns annars risk för leverskador, särskilt tillsammans med alkohol.

I undantagsfall kan du som alternativ ta receptfria inflammationshämmande smärtstillande läkemedel, till exempel ibuprofen, som finns i till exempel Ibumetin eller Ipren, eller naproxen, som finns i till exempel Eox eller Pronaxen. Dessa preparat bör inte användas om du har haft magsår. Detta gäller också preparat som innehåller acetylsalicylsyra, till exempel Treo, Aspirin och Bamyl. Du bör inte heller ta de här läkemedlen utan att ha pratat med din läkare om du är över 75 år, är hjärtsjuk, har försämrad njurfunktion eller har astma.

Det är mycket viktigt att du för dagbok och antecknar alla tabletterna du tar mot huvudvärken. Skälet är att det alltid finns en risk att man successivt ökar tablettintaget, vilket leder till läkemedelsutlöst huvudvärk som orsakas av tabletterna och som liknar spänningshuvudvärken. Läs mer om läkemedelsutlöst huvudvärk i avsnittet ”Värk av värktabletter”.

I svårbehandlade fall av kronisk huvudvärk har det visat sig att det som ofta hjälper bäst är så kallade tricykliska läkemedel som också används vid depression. Du tar medicinerna på kvällen och i samråd med din läkare höjs dosen successivt för att få bästa effekt utan biverkningar. Det är viktigt att ta läkemedlen i minst en månad för att kunna utvärdera effekten.

Värk av värktabletter

Det är viktigt att veta att ett dagligt bruk av huvudvärkstabletter kan skapa ett slags beroende. En motsatt effekt kan dessutom uppstå så att huvudvärkstabletterna i sig ger en likartad huvudvärk. Det kan göra att det blir svårt att skilja på vad som är spänningshuvudvärk och vad som är läkemedelsutlöst huvudvärk. Behandlingen går då ut på att sluta med värktabletter för att få huvudvärken att gå tillbaka. Ofta kan det vara svårt, och därför kan det många gånger vara bra att be din läkare om hjälp.

Det är bättre att sluta tvärt med värktabletter än att försöka trappa ner långsamt, eftersom det senare för det mesta misslyckas. När du slutar tvärt får du ofta abstinens, som huvudvärk, illamående, ont i magen, diarré, svettningar, skakighet, hjärtklappning och svårigheter att sova. De här symtomen brukar minska efter tre till fem dagar. Har du läkemedelsutlöst huvudvärk blir du sedan alltid bättre när du väl slutat med tabletterna.

Fäll ihop

Vad är spänningshuvudvärk?

Vad är spänningshuvudvärk?

Spänningshuvudvärk, eller huvudvärk av spänningstyp som den ofta kallas inom sjukvården, kan kännas som ett åtstramande band över pannan eller hjässan, eller som om något tyngde uppifrån. Ibland känns det som om du har en för trång mössa. Värken kan också sitta i nacken, i käkarna och tinningarna.


Spänningshuvudvärk kommer vanligen i perioder och kan sitta i från timmar till flera dygn. Huvudvärken är ofarlig och sällan svår, men den kan öka och minska under dygnet, och blir ofta sämre under dagen. Den utlöses oftast av stress, känslomässiga påfrestningar och trötthet.

Spänningshuvudvärk är den vanligaste typen av huvudvärk bland både barn och vuxna. Nästan all huvudvärk är av denna typ. Under en vanlig vecka får fler än två miljoner svenskar spänningshuvudvärk, under en månad närmare halva befolkningen. Nästan nio av tio kvinnor och två tredjedelar av männen har denna typ av huvudvärk någon gång.

Vanligast efter 20-årsåldern

Spänningshuvudvärk är vanligast mellan 20 och 40 års ålder. Men redan som barn kan du få sådan huvudvärk, en tredjedel av barn i början av skolåldern samt tre av fyra tonåringar besväras ibland av spänningshuvudvärk. Ungefär var sjätte person fick sina första besvär före tio års ålder.

Om du brukar ha huvudvärk, men den ändrar karaktär, eller om du får symtom som inte förekommit tidigare, kan det vara bra att låta en läkare utreda besvären. Detta för att utesluta andra, kanske allvarligare, orsaker till huvudvärken. Det gäller särskilt om du börjar få huvudvärk efter 50 års ålder.

Orsakerna till spänningshuvudvärk är oklara

Orsakerna till spänningshuvudvärk är oklara. Forskare trodde tidigare att denna typ av huvudvärk orsakades av muskelspänningar, men senare års forskning har visat att det många gånger inte finns någon ökad spänning i musklerna. Därför används alltmer begreppet huvudvärk av spänningstyp i stället för spänningshuvudvärk. Forskarna tror att spänningarna kan uppstå av påverkan från substanser i hjärnan, och även från påverkan på nerver utanför hjärnan.

En teori som särskilt gäller för den kroniska varianten av spänningshuvudvärk är att det uppstått en obalans mellan olika kemiska ämnen i hjärnan, bland annat serotonin. Det kan också förklara varför kronisk huvudvärk av spänningstyp inte sällan åtföljs av koncentrations- och minnessvårigheter samt trötthet. Ibland är depression, då du också har rubbning av halten serotonin, orsak till denna typ av huvudvärk. Ärftligheten spelar troligen inte någon större roll vid spänningshuvudvärk.

Sömnbrist, stress och oro kan utlösa huvudvärken

Spänningshuvudvärk kan ha många olika utlösande orsaker. De vanligaste är sömnbrist, stress och trötthet. Andra vanliga anledningar är oro, känslomässiga påfrestningar och stark koncentration. Olämpliga arbetsställningar, som leder till att du tvingas spänna nackmuskulaturen eller vrida huvudet monotont, kan också ge spänningshuvudvärk. Vad du äter anses inte ha någon större betydelse för om du får spänningshuvudvärk.

Brytningsfel på ögonen kan också ge huvudvärk och då kan du behöva glasögon för att slippa besvären. Även dålig belysning kan ge spänningshuvudvärk eftersom du då får anstränga ögonen och musklerna kring ögonen spänns. Har du problem med käkleder, bett eller tänder kan det leda till värk i käk- och tinningmusklerna.

Alla dessa orsaker ger ofta en ökad spänning och ömhet i käk-, huvud- eller nackmuskler. Synen och nackmusklerna förmedlar viktig information till balansorganen, vilket gör att onormalt spända nackmuskler vid huvudvärk av spänningstyp kan orsaka balansbesvär, så kallad ostadighetsyrsel.

Två typer av spänningshuvudvärk

Spänningshuvudvärk brukar delas in i två olika typer, episodisk och kronisk, beroende på hur ofta och länge värken sitter i.

Vid den episodiska typen sitter värken i minst en halvtimme och högst en vecka. Den sammanlagda tiden du har denna huvudvärk är högst 15 dagar per månad.

Vid den kroniska typen har du perioder med huvudvärk mer än 15 dagar per månad under längre tid än ett halvår.

Spänningshuvudvärk och migrän samtidigt

Det har visat sig vanligt att spänningshuvudvärk kan leda till migrän och tvärtom, och en och samma person kan ha båda typerna.

Spänningshuvudvärk kan vara svår att skilja från migrän, och var tionde med spänningshuvudvärk har också migrän. Det kan då vara svårt att veta vad som är vad. Vid migrän blir du ofta illamående och känslig för ljud och ljus. Huvudvärken är pulserande och försämras ofta av fysisk aktivitet. För att kunna skilja ut vilken typ av huvudvärk det rör sig om kan du ha nytta av att föra en så kallad huvudvärksdagbok som du kan få på vårdcentraler eller mottagningar.

Huvudvärksdagbok gör det lättare att förebygga

I en dagbok skriver du upp bland annat klockslaget när huvudvärken kommer, hur länge den sitter i, vilken karaktär den har, vad du ätit och druckit innan värken startade, om det hänt något speciellt på arbetet eller i hemmet innan huvudvärken började. Du bör också alltid skriva upp vilka mediciner du har tagit och vilken effekt du fått av medicinerna. Om du är kvinna kan du också notera var du befinner dig i menstruationscykeln när huvudvärken kommer.

Dagboken kan göra det lättare att hitta orsakerna till huvudvärken. På så vis kan du förebygga nya anfall av huvudvärk. Den underlättar också för läkaren att ställa en riktig diagnos och välja rätt behandling.

Fäll ihop
Skriv ut (ca 8 sidor)
Senast uppdaterad:
2015-09-14
Redaktör:

Peter Tuominen, 1177 Vårdguiden

 
Granskare:

Carin Muhr, läkare, specialist i neurologi, Akademiska sjukhuset, Uppsala


Stockholms län
Tillägg uppdaterade:
2015-09-21