RS-virus hos barn

Skriv ut (ca 6 sidor)

En RS-virusinfektion brukar börja som en vanlig förkylning. Vuxna och äldre barn får oftast inga större besvär. Det är framför allt barn som är yngre än ett år som kan bli ordentligt sjuka, med besvärlig hosta och svårigheter att andas. Då kan du behöva söka vård för barnet omgående. Detsamma gäller om barnet tillhör en riskgrupp, till exempel har en lungsjukdom.

Skriv ut

RS-virus är en förkortning av respiratoriskt syncytievirus. RS-virus smittar lätt och de flesta barn blir smittade någon gång under sina första två år. Infektionen är vanligare under vinterhalvåret.  

Symtom

Symtom

Infektionen ger oftast samma symtom som en vanlig förkylning:

  • Barnet har snuva. Yngre barn får ofta snuva med segt slem.
  • Barnet hostar.
  • Barnet har lindrig feber, cirka 38-38,5 grader.
  • Ögonen kan bli irriterade och röda.

Ibland kan besvären bli svårare. Då kan barnet få ett eller flera av följande symtom:

  • Hostan blir mer ansträngade.
  • Barnet får svårare att andas. När barnet andas ut kan det låta väsande och pipande.
  • Barnet kan få segt slem i näsan och luftrören.
  • Barnet orkar inte äta eller dricka.
  • Barn som är yngre än ett år kan få andningsuppehåll. Det gäller särskilt om barnet är för tidigt född.

En stor del av de besvär som de yngsta barnen får vid en RS-infektion beror på att det sega slemmet hindrar andningen. Barn som är yngre än ett år andas mest genom näsan. De får ofta svårt att orka äta, eftersom den jobbiga andningen med täppt näsa tar mycket kraft.

Hos barn som är yngre än framför allt sex månader beror de svårare besvären ofta på att viruset har orsakat en infektion i de minsta luftrören. Det kallas bronkiolit.

En RS-infektion varar ofta längre än en vanlig förkylning, ibland upp till en månad.

Fäll ihop

När och var ska jag söka vård?

När och var ska jag söka vård?

Sök genast vård på en vårdcentral eller en jouröppen mottagning om ditt barn har ett eller flera av nedanstående besvär. Om det är stängt på vårdcentralen eller den jouröppna mottagningen, sök vård på en akutmottagning.

  • Barnet har symtom på en infektion med RS-virus och tillhör en riskgrupp. Du kan läsa mer om riskgrupperna under nästa rubrik.
  • Barnet verkar mycket trött och du får inte samma kontakt med barnet som vanligt.
  • Barnet har ansträngd andning, till exempel snabb eller ytlig andning.
  • Barnet är blek eller blåaktig i huden. Det blåa kan synas mest på läpparna och under naglarna.
  • Barnet inte orkar äta eller dricka.

Ring genast 112 om följande stämmer:

  • Barnet har andningsuppehåll.

Du kan alltid ringa telefonnummer 1177 för att få hjälp att bedöma symtomen hos ditt barn eller för att få råd om var ni ska söka vård. 

Ni kan söka vård på vilken vårdcentral ni vill i hela landet.

Barn som tillhör en riskgrupp

Vissa barn har större risk att bli svårare sjuka vid en RS-infektion. Om något av följande stämmer räknas ditt barn till en riskgrupp:

  • Barnet är yngre än två månader.
  • Barnet är född mer än fem veckor för tidigt, fram till att hen är ett år gammal.
  • Barnet har någon immunbristsjukdom.
  • Barnet är under två år och har en kronisk lungsjukdom.
  • Barnet är under två år och har någon hjärtsjukdom.
  • Barnet är under två år och har någon neurologisk sjukdom.
Stockholms län

 

Här hittar du Stockholms läns alla vårdcentraler.
Om du behöver vård när vårdcentralen är stängd, kontakta närmaste närakut.
Om läget är akut, finns följande barnakutmottagningar.

Råd och stöd

Vill du ha råd via telefon, ring nummer 1177. Du kan ringa dygnet runt. 

Klockan 8 - 22 kan du även få råd på arabiska och somaliska och klockan 8 -12 på finska.

 
Fäll ihop

Vad kan jag göra själv?

Vad kan jag göra själv?

Har barnet lättare besvär kan du försöka lindra dem på samma sätt som vid en vanlig förkylning.

Näsdroppar kan göra det lättare att andas

Om barnet är täppt i näsan kan du använda näsdroppar med koksaltlösning, framför allt när barnet ska äta och sova. Försök droppa eller spruta i lösningen i barnets näsa flera gånger. Det kan göra att slemmet löser upp sig.  

Till barn över ett år kan du också använda receptfria avsvällande näsdroppar. De gör det lättare för barnet att andas genom näsan.

Sova med huvudet högt

Höj huvudändan på barnets säng genom att till exempel bädda med extra kuddar under madrassen. Då blir det ofta lättare för barnet att andas, eftersom svullnaden i näsans slemhinnor minskar om barnet har huvudet högt.

Barnet kan också sova i till exempel en bärsele, i knät eller i en babysitter.

Ge mat oftare

Ge mat eller amma oftare än vanligt om barnet inte orkar äta så mycket varje gång.

Ge dricka oftare

Det är viktigt att barnet får i sig tillräckligt med vätska. Ge därför barnet vätska ofta. Barn upp till ett år kan ammas eller få mjölkersättning oftare än vanligt.

Använd en nässug

Du kan använda en nässug för att suga ut det sega slemmet ur näsan. Det kan du köpa på ett apotek. Ge gärna näsdroppar med koksaltlösning innan, eftersom det löser upp slemmet och gör det mindre segt.

Ge febernedsättande läkemedel

Ge febernedsättande läkemedel om barnet mår märkbart dåligt av febern, till exempel är trött och inte orkar äta eller dricka. Kontakta alltid vården innan du ger barn som är yngre än sex månader läkemedel.

Tvätta barnets ögon

Om ögonen är irriterade och kladdiga kan du tvätta dem med en bomullstuss med koksaltvatten eller ljummet vatten.

Fäll ihop

Hur smittar RS-virus?

Hur smittar RS-virus?

Det tar tre till fem dagar från det att barnet har smittats med RS-virus till insjuknandet.

Viruset sprids på olika sätt:

  • Genom direktkontakt, till exempel om du eller barnet tar en sjuk person i handen.
  • Genom föremål som en sjuk person har tagit i eller hostat på. Det kan till exempel vara leksaker och nappar som sjuka barn haft i munnen. Det kallas indirekt kontakt. RS-viruset kan överleva i flera timmar på leksaker, handtag och kläder.
  • Genom droppsmitta. När en sjuk person nyser eller hostar bildas ett moln av små droppar med viruset. Dropparna faller ner på ytor eller föremål och därifrån kan viruset spridas vidare. Du kan också smittas direkt genom att en sjuk person nyser på dig.

Ett barn som har blivit sjuk av RS-virus en gång är inte helt immun mot sjukdomen. Därför kan barnet bli sjukt igen, men oftast blir besvären lindrigare jämfört med första gången.

Under vintern smittas fler

Varje år under några månader på vinterhalvåret ökar antalet barn som blir sjuka av RS-virus. När perioden börjar och hur många som blir sjuka varierar från år till år. Det kan också variera över Sverige.

Oftast börjar perioden tidigt under vintern och flest personer brukar insjukna i februari eller mars. Vartannat år brukar utbrottet brukar bli kraftigare. Hos Folkhälsomyndigheten kan du följa antalet inrapporterade fall av RS-virus.

Fäll ihop

Hur kan jag minska risken för att barnet smittas?

Hur kan jag minska risken för att barnet smittas?

Du kan minska risken att du eller barnet ska smittas av RS-virus genom att vara noggrann med hygienen. Om du eller barnet är sjukt gäller samma råd för att försöka undvika att smittan sprids vidare:

  • Tvätta händerna ofta och använd gärna handsprit.
  • Hosta och nys i armvecket eller i en näsduk. Nys inte rakt ut i luften eller i handen.

Var extra försiktig under perioder med många sjuka

Under några månader på vinterhalvåret får RS-viruset större spridning, och många blir smittade och sjuka. Då är det bra om du är extra försiktig. Ju yngre ditt barn är desto viktigare är det. Det är också viktigt att försöka skydda barn som tillhör en riskgrupp, till exempel är för tidigt födda eller har en hjärtsjukdom eller lungsjukdom.

Försök att se till att barnet inte i onödan utsätts för situationer där det kan finnas smitta:

  • Undvik kontakt med förkylda barn och vuxna.
  • Välj aktiviteter där ni träffas utomhus.
Fäll ihop

Undersökningar

Undersökningar

Om barnet behöver läggas in på sjukhus för vård tar en sjuksköterska prov för att se om symtomen beror på RS-virus.

Sjuksköterskan suger lite slem från näsan med en tunn slang. Det går snabbt och gör inte ont. Provet skickas sedan för att analyseras och ofta kommer svaret samma dag.

Fäll ihop

Behandling

Behandling

Barn och vuxna med vanliga förkylningssymtom kan oftast vårdas hemma.

Har barnet lindriga förkylningsbesvär kan hen få hjälp på vårdcentralen.

Ibland behövs vård på sjukhus

Barn som är upp till ett år och barn som tillhör en riskgrupp kan få svårare besvär när de blir sjuka. De kan behöva vård på sjukhus. Det gäller även äldre personer och vuxna som har immunbristsjukdomar.

Behandlingen går ut på att lindra de besvär som infektionen ger.

Barnet får hjälp med vätska och näring

På sjukhuset får barnet i första hand hjälp med att få i sig tillräckligt mycket vätska och näring. Barnet får näringen genom en plastslang som går till magsäcken via näsan eller munnen. Plastslangen kallas sond.

Barnet kan också få vätska och näring direkt i blodet via en tunn plastslang, så kallat dropp.

Barnet får hjälp med andningen

För att göra det lättare att andas kan barnet få näsdroppar och läkemedel som ska andas in, så kallade inhalationsbehandlingar.

Om det behövs kan barnet få syrgas. Det kan hen få genom antingen en så kallad plastgrimma som sätts i näsan eller genom en mask som placeras över näsan och munnen. Det behövs om barnet har syrebrist i blodet. Barnet kan också få en så kallad högflödesgrimma.

Det är ovanligt, men ibland behöver barnet hjälp att andas med en så kallad CPAP eller en respirator. CPAP består av en mask som placeras över barnets näsa. Genom masken kan barnet andas in en blandning av luft och syrgas.

Fäll ihop

Förebyggande behandling

Förebyggande behandling

Ibland kan barnet få förebyggande behandling för att minska risken att bli allvarligt sjuk av RS-viruset. Det gäller till exempel barn som är mycket för tidigt födda och barn med vissa hjärtsjukdomar eller lungsjukdomar. Behandlingen ges framför allt till barn som är yngre än ett år.

Vid behandlingen får barnet en spruta med ett särskilt virushämmande läkemedel. Sprutan ges en gång i månaden under den period på året då viruset är som mest aktivt. Om barnet redan har fått en infektion av RS-virus hjälper inte behandlingen.

Det är en läkare som gör bedömningen om ditt barn behöver få förebyggande behandling mot RS-viruset. Ta kontakt med en läkare om du undrar om det kan vara aktuellt. 

Fäll ihop

Fortsatta astmaliknande besvär

Fortsatta astmaliknande besvär

Barn som är yngre än ett år och som har haft en allvarlig RS-infektion får ofta fortsatta astmaliknande andningsbesvär, framför allt när de är förkylda. 

Forskningen tyder på att barn får astma framför allt på grund av att de har ärftliga anlag för det. De behöver alltså inte ha haft någon RS-infektion för att utveckla astma.

Men samtidigt verkar det om att vissa virus, till exempel RS, ökar risken för att astman ska utvecklas hos de barn som redan har anlag för det. 

Fäll ihop
Skriv ut (ca 6 sidor)
Senast uppdaterad:
2017-04-19
Redaktör:

Klara Johansson, 1177 Vårdguiden

Granskare:

Emma Goksör, barnläkare, Drottning Silvias barn- och ungdomssjukhus, Göteborg.


Stockholms län
Tillägg uppdaterade:
2017-04-19