Ont i hälen

Skriv ut (ca 8 sidor)

Det är mycket vanligt att ha ont i hälen. Besvären kan kännas på olika sätt. För en del sitter besvären i och under hälen, medan det för andra känns mest baktill runt hälsenan.

Skriv ut

Du kan få besvär om du har belastat hälen för kraftigt eller för mycket under för lång tid. Problemen kan också bero på dåliga skor. Hälen kan också skadas om du ramlar, trampar snett eller får ett slag mot hälen.

Besvären går oftast över av sig själv även om det kan ta tid. Ibland kan du behöva någon form av behandling.

Varför får man ont i hälen?

Varför får man ont i hälen?

Det finns fem muskler på underbenets baksida. Vadmuskeln är den kraftigaste av dem. När du går och springer är det vadmuskeln som möjliggör själva avstampet i steget, medan andra muskler till exempel böjer tårna. Vadmuskeln sitter fast på tre ställen: lårbenet, skenbenet och vadbenet, och binds samman med hälbenet med hjälp av kroppens starkaste sena, hälsenan.

Hälen är en stötdämpare

Hälbenet är det största benet i foten. Under hälbenet sitter fjädrande vävnader som fungerar som en kudde. De dämpar trycket mot hälbenet när du går och springer och hjälper på det sättet till att minska belastningen på de stora lederna som bär upp kroppstyngden: fotlederna, knälederna, höftlederna och nedre delen av ryggen.

I hålfoten sitter en bred och tjock sena som kallas plantarfascian. Senan fäster i hälbenet på undersidan av foten och är ett viktigt stöd för foten.

Runt senorna och lederna i hälen finns också så kallade slemsäckar. Slemsäckar är små vätskefyllda påsar som bland annat har till uppgift att skydda lederna och underlätta rörelserna genom att bilda vätska som fungerar som smörjmedel åt leder och senor.

Överbelastning och dåliga skor

Du kan få ont i hälen både som ung och äldre. Det är ett vanligt besvär och kan bero på många olika saker. Ibland kan man få besvär utan någon tydlig orsak, men den vanligaste orsaken till att man får ont är att man belastat hälen för mycket under för lång tid, så kallad överbelastning.

Många problem har också med dåliga skor att göra. Dålig stötdämpning i sulorna eller en sko som inte är tillräckligt uppbyggd så att den ger stöd åt foten kan göra att du belastar foten fel när du går eller springer. Om bakdelen av skon sitter för hårt eller för löst kan du få skavsår, och om bakdelen sitter för hårt kan trycket mot hälen göra att du får ont.

Om du redan har problem med hälarna av någon annan anledning kan dåliga skor göra problemet värre.

Du kan få en skada

Även om hälen är tålig och klarar en belastning som är många gånger högre än kroppsvikten så kan den skadas om du till exempel ramlar, trampar snett eller får ett slag mot den. Då kan du till exempel få en bristning i hälsenans fäste eller i hälsenan. Om du får en bristning utan att hälsenan går av kan det ibland ge långvariga besvär som behöver tränas bort. I enstaka fall kan man behöva en operation om träningen inte ger resultat. Det kan även hända att hälsenan går helt av.

Om du får ett slag mot hälen kan du få en inflammation i slemsäcken som sitter utanpå hälsenan.

Om du till exempel faller från hög höjd eller är med om en trafikolycka kan hälbenet brytas. Hos äldre med skört skelett kan benbrott i hälen uppstå även efter lindrigare olyckor.

Fäll ihop

Söka vård

Söka vård

När ska jag söka vård?

Ont i hälen är sällan tecken på något allvarligt. Du kan i första hand pröva att se över dina skor och försöka ta reda på vad som utlöst problemen. Om du prövat att behandla dig själv och inte blivit bra på ett par veckor kan du kontakta en vårdcentral.

Om du får ont när du motionerar eller idrottar kan du vända dig till en fysioterapeut, naprapat eller kiropraktor. På en del ställen i landet finns också så kallade idrottsskademottagningar som du kan kontakta.

Du bör söka vård direkt på en vårdcentral eller akutmottagning om du får mycket ont eller har svårt att gå efter till exempel en olycka.

Du kan alltid ringa och få sjukvårdsrådgivning på telefonnummer 1177.

Stockholms län

Söka vård och stöd i Stockholms län

Adress och telefonnummer till en vårdmottagning hittar du under Hitta vård. Du kan även kontakta vissa mottagningar och beställa en tid genom att logga in.

 

Hitta din vårdcentral

Fäll ihop

Undersökningar och utredningar

Undersökningar och utredningar

När du är på vårdcentralen gör läkaren en bedömning av dina besvär. Du får bland annat berätta om hur de började och beskriva i vilka situationer det gör ont. Läkaren undersöker sedan hälen genom att titta och känna på den.

Oftast räcker detta för att ställa diagnos, men ibland kan det också behövas andra undersökningar, som till exempel röntgen eller ultraljud.

Fäll ihop

Olika typer av besvär

Olika typer av besvär

  • Fot i genomskärning med hälsporre

    Hälsporren beror på en överbelastning av den breda senan under foten.

    Mer information
    Fot i genomskärning med hälsporre

    Den vanligaste orsaken till att man får ont i hälen är att den breda, tjocka senan under foten överbelastats. Då kan man få ont i senfästet under hälen och det kan bildas en kalkpåbyggnad - en så kallad hälsporre. Förkalkningen känns inte och kan inte ses med ögat.

  • Bristning av hälsenan

    Hälsenebristning innebär att hälsenan går av, helt eller delvis.

    Mer information
    Bristning av hälsenan

    När hälsenan går av får man plötsligt mycket ont på baksidan av underbenet ovanför hälen. Oftast händer det i samband med någon idrottsaktivitet.

Smärta och andra problem med hälarna kan sitta på olika ställen och kännas på olika sätt. Även när man har en irritation i fotleden på grund av överbelastning eller inflammation vid ledsjukdomar brukar man ibland känna det i hälen.

Hälsporrebesvär

Den vanligaste orsaken till att man får ont i hälen är att den breda, tjocka senan under foten överbelastats. Då brukar det göra ont under, eller på insidan av hälen när du går och står. Smärtan brukar vara som värst vid de första stegen på morgonen och avtar ofta när du gått en stund.

Om besvären håller i sig länge kan kroppen reagera med att bilda en kalkpåbyggnad på hälen för att skydda och avlasta det ömma området. Själva förkalkningen känns inte. Den kan inte heller ses med ögat, men på röntgen ser den ut som en sporre, därav namnet hälsporre.

När du har besvär av hälsporre är det bra att avlasta det onda området. Det kan du göra med bra skor och olika former av inlägg i skorna. Om de inte hjälper kan du behöva personligt utformade inlägg i skorna. Behandling med sjukgymnastik där du bland annat får stretcha kan lindra besvären.

Om inget annat hjälper kan du få en kortisonspruta. Det gör att smärtan försvinner, men innebär också att risken att du överbelastar och skadar foten ökar. Därför brukar läkare försöka undvika det.

Besvär med hälsporre kan sitta i länge, ofta flera månader, men sällan mer än i ett par år. De flesta blir bra från sina besvär.

Smärtor i hälsenans fäste

När du har smärtor i hälsenans fäste brukar det göra ont och vara ömt baktill på hälen. Du kan också vara lite svullen och hälsenan kan kännas stel. Det som oftast utlöser besvären är att du har gått eller tränat mer än vanligt, men för det mesta går de över igen om du vilar en period från träning och långpromenader.

Om du har ont i området vid hälsenans fäste brukar fysioterapi vara den viktigaste behandlingen. Du får ofta styrketräna och stretcha enligt ett individuellt upplagt program. De flesta blir bra av denna behandling. Om du inte blir bra kan du behöva annan behandling, ibland en operation. Efter en operation behöver du träna under en lång tid för att bli bra.

Slemsäcksinflammation

Slemsäckarna kan bli irriterade om en led eller sena överbelastas eller utsätts för långvarigt tryck. När en slemsäck irriteras kan en inflammation uppstå. Då bildas mer vätska i slemsäcken och den blir större och kan börja ömma. Slemsäcksinflammation kallas också för bursit. Om du har en reumatisk sjukdom kan du också få inflammation i slemsäckarna som en del av sjukdomen. Besvären är vanligast hos kvinnor.

Inflammation i slemsäcken på baksidan av hälen, vid hälsenefästet, beror ofta på att en sko, pjäxa eller skridsko har tryckt mot hälen. Du kan ofta både se och känna att det finns en svullnad, som en liten kudde, på baksidan av hälen. Svullnaden kan sitta bara på ena sidan, eller på båda sidorna av hälsenan. Ibland kan det också kännas ömt.

Om inflammationen sitter i slemsäcken innanför hälsenans fäste känns det ofta irriterat där. Ibland kan det värka, och göra ont när du går eller springer. Det kan också kännas ömt när du trycker på området. Det är oftast löpning som utlöser sådana besvär, men de kan också bero på att du fått ett slag eller spark mot hälen.

Irritationen av slemsäcken på baksidan av hälen försvinner oftast efter några veckor om man byter till skor som inte trycker mot hälen. Ibland kan man också behöva ändra träningsmetoder under en period eller vila.

Slemsäcksinflammation innanför hälsenans fäste kan vara svårare att behandla och kräver ofta vila från träning under flera veckor. Ibland kan en kortisonspruta hjälpa.

Om du har mycket ont kan du pröva receptfria läkemedel som har både antiinflammatorisk och smärtstillande verkan, så kallade NSAID eller coxhämmare, men om du inte blivit bättre inom ett par veckor kan du kontakta vården. Om besvären inte går över av sig själv kan du behöva en operation. Ibland, men det är ovanligt, kan slemsäcken bli infekterad. Då gör det intensivt ont och man kan få feber. Då kan man behöva behandlas med antibiotika.

Haglunds sjukdom

Om inflammationen i slemsäcken på baksidan av hälen blir långvarig kan en bestående knöl bildas där. Detta kallas ibland för Haglunds sjukdom eller Haglunds häl och är vanligare hos unga kvinnor än hos män. Den som från början har ett utstående hälben har större risk att få besvär.

Behandlingen är att försöka anpassa de skor som trycker på det svullna området eller byta skor. Om inte detta hjälper kan du i undantagsfall behöva en operation.

Stressfraktur

En stressfraktur, eller utmattningsbrott som det också kallas, innebär att man får en spricka i skelettet på grund av att skelettet belastats för hårt under en längre tid. Stressfraktur i hälen är vanligast hos löpare och hårt idrottande ungdomar.

Om du har fått en stressfraktur gör det ont när du går och står på hälen och känns ömt när du trycker på området. Du kan också bli svullen. Smärtan kan komma både plötsligt och smygande och det kan ibland vara mycket svårt att skilja en stressfraktur från hälsporrebesvär eller besvär med hälkudden.

Om du har en stressfraktur i hälen måste du oftast avstå från fysisk aktivitet som belastar hälen i flera månader. Du behöver vila foten för att skelettet ska läka och ibland behöver du använda kryckor som extra avlastning. Du får successivt öka belastningen efteråt.

Det är också viktigt att du ser över sina löparskor. Det kan till exempel vara bra att använda individuellt anpassade fotbäddar i skorna som avlastar hälen. Du bör också försöka ta reda på vad den bakomliggande orsaken till brottet var så att du kan göra något åt den. Du kan till exempel behöva ändra din träning och träna på ett annat sätt.

Problem med hälkudden

Om du har besvär med hälkudden, som sitter under hälen, brukar det göra ont i och under hälen när du går.

Hälkudden blir stelare ju äldre du blir. En stel hälkudde dämpar inte lika bra och då ökar belastningen på hälen. Du får lättare ont. Den som är överviktig eller har diabetes kan också få en stelare hälkudde.

Du kan lindra och bli av med besvären genom att använda bra skor med inlägg som avlastar det onda området och hjälper till att stötdämpa när du går. Besvären kan ibland hålla i sig under en längre tid. Då kan du pröva andra motionsformer och till exempel byta ut långpromenader mot simning och cykling.

Bristningar

Om en sena utsätts för en plötslig och stor belastning kan den gå av, helt eller delvis. När hälsenan går av nära hälen får du plötsligt mycket ont på baksidan av underbenet ovanför hälen. Oftast händer det i samband med någon idrottsaktivitet.

När hälsenan gått av helt opereras den oftast, och sedan får du ha gips eller annat stödbandage i upp till åtta veckor. Efter femtioårsåldern är det ganska vanligt att du inte opereras utan bara gipsas. För de flesta över 50 år blir det lika bra resultat av gipsning som av operation. Efter en hälsenebristning när senan gått av helt behöver du oftast gå med kryckor under ett par månader. Sedan krävs det ofta långvarig fysioterapi för att du ska bli bra igen.

Tarsaltunnelsyndrom

På insidan av fotleden löper en nerv som i vissa fall kan komma i kläm. Det är ovanligt att det händer, men om nerven kommer i kläm kan det göra ont och hälen kan domna på fotens insida. En operation kan lätta trycket på nerven.

Fäll ihop

Behandling

Behandling

I de allra flesta fall är ont i hälen inte symtom på någon allvarlig sjukdom. Oftast går besvären över av sig själv även om det kan ta tid.

Den behandling som ibland behövs när du har ont i hälen beror på orsaken till dina problem. Ofta räcker det med att du ser över de skor du använder och kanske anpassar eller ändrar din träning. Ibland behöver du fysioterapi, speciella skor eller inlägg. Du kan också behöva opereras för att bli av med problemen.

Besvär med hälarna kan bli långvariga och därför bör du ta tag i problemen så tidigt som möjligt och försöka göra något åt dem.

Om besvären beror på att du har en bakomliggande sjukdom behöver du i första hand behandling för den sjukdomen. Det kan till exempel vara fallet om du har en ledsjukdom eller en reumatisk sjukdom.

Bra skor

Många problem med hälarna kan ha med dåliga skor att göra. Och även om det inte är skorna som är orsak, kan dåliga skor göra problemet värre.

En bra sko bör vara stabil, stötdämpande, lagom rymlig och ha en stadig sula utan klack. Du kan själv pröva om sulan är stadig genom att ta tag i skon med ena handen över hälen och den andra över tårna och vrida skon som en skurtrasa. En stadig sula går knappt att vrida alls. Prövar du att vika sulan ska den vika sig i den främre delen, inte mitt på.

Avlasta området som gör ont

Du kan pröva att använda stötdämpande eller avlastande inlägg som finns att köpa i välsorterade skoaffärer, apotek och sportbutiker. Om inte bra skor och stötdämpande inlägg hjälper kan du behöva personligt utformade inlägg, så kallade fotbäddar, i skorna. De görs hos en ortopedingenjör. Du kan rådfråga din läkare eller fysioterapeut om du behöver hjälp med att komma i kontakt med en ortopedtekniker eller ortopedingenjör.

Minska belastningen

Hälen utsätts för kraftig belastning när du springer och går. Därför är det ofta nödvändigt att du minskar eller ändrar dina fysiska aktiviteter under en period för att besvären ska läka. Det gäller särskilt om besvären orsakas av överbelastning. Ibland kan du också behöva vila.

Om du är överviktig är det också bra att försöka gå ner i vikt för att minska belastningen på hälen.

Du kan behöva ändra träningsform

Du kan ändra dina fysiska aktiviteter om du tränar och vill fortsätta vara aktiv när du samtidigt behöver minska belastningen. Du kan till exempel prova att springa eller gå, men göra det på kortare sträckor och i långsammare tempo.

Du kan också prova cykling och simning. Cykling kan vara bra både om du har ont under hälen, och om du har problem med hälsenorna. Om du har besvär med hälsenorna kan du cykla på låg belastning, det vill säga på låg växel och undvika backar där du måste ta i.

Fysioterapi

Om du har problem med senorna i foten är fysioterapi ofta en viktig behandling.

Fysioterapi går ut på att träna kroppen så att den blir starkare och rörligare och kan ofta minska och lindra hälbesvär. Du får hjälp av fysioterapeuten att lägga upp ett träningsprogram som är anpassat efter den skada du söker för. Du får övningar som du kan göra hemma eller på ett gym.

Antiinflammatoriska läkemedel

Om smärtan beror på en inflammation kan du prova läkemedel som har både en antiinflammatorisk och smärtstillande verkan, så kallade NSAID eller coxhämmare. Exempel på NSAID är läkemedel som innehåller ibuprofen, till exempel Ipren, och naproxen, till exempel Pronaxen.

En nackdel med NSAID är att de kan irritera magslemhinnan. Om du får besvär när du tar läkemedlen ska du kontakta din läkare.

Operation

Om inget annat hjälper kan man ibland behöva en operation. Operationer mot hälbesvär görs ofta som dagoperation, vilket innebär att du kommer till sjukhuset, opereras och får åka hem igen samma dag.

Fäll ihop
Skriv ut (ca 8 sidor)
Senast uppdaterad:
2017-04-21
Redaktör:

Ernesto Martinez, 1177 Vårdguiden

Granskare:

Rikard Viberg, läkare, specialist i allmänmedicin, Stockholm

Illustratör:

Kari C Toverud, certifierad medicinsk illustratör, Oslo, Norge


Stockholms län
Tillägg uppdaterade:
2017-04-21