Ofrivillig barnlöshet

Skriv ut (ca 8 sidor)

Ibland blir det ingen graviditet när man försöker att befrukta ett ägg med spermier. När man har försökt att få till en befruktning i mer än ett år brukar det kallas för ofrivillig barnlöshet. Att det inte blir någon graviditet kan bero på olika saker. Det är vanligt med barnlöshet och det kan finnas hjälp och behandling.

Skriv ut

Här tar vi upp orsaker, utredning och behandlingar. 

När ska vi söka vård?

När ska vi söka vård?

Sök vård när ni själva har försökt få till en graviditet under minst ett år.

Sök vård tidigare om ni vet att en graviditet kan vara svår att få till utan hjälp. Det kan till exempel vara om ett eller flera av följande påståenden stämmer in:

  • Du som vill bli gravid är över 35 år gammal.
  • Du som vill bli gravid har oregelbunden mens.
  • Du som vill bli gravid har opererats i magen och det blev komplikationer.
  • Någon av er har haft en tumörsjukdom och behandlats med cellgifter tidigare.
Fäll ihop

Var kan vi söka vård?

Var kan vi söka vård?

Kontakta en gynekologisk mottagning, en kvinnoklinik eller en infertilitetsklinik på ett sjukhus för att få en barnlöshetsutredning eller behandling. Det går också bra att söka hjälp på en vårdcentral, där en läkare kan remittera vidare till lämplig specialist.

Enligt patientlagen kan du söka vård på vilken öppen specialistmottagning du vill i hela landet. Om du söker hjälp i ett annat landsting står du i samma kö som de som hör till det landstinget eller den regionen. Resor får du betala själv.

Vårdgarantin gäller bara i det landsting eller den region där du är folkbokförd.

Ni kan alltid ringa sjukvårdsrådgivningen på telefon 1177 för att få råd om var ni kan söka hjälp.

Stockholms län

Kontakta någon av följande gynekologer som kan utreda orsaken till varför ni inte får barn. Om det behövs vidare utredning och behandling skickar sedan gynekologen en remiss till Fertilitetsmottagningen på Karolinska Universitetssjukhuset, Huddinge.  

Råd på andra språk

  • Råd med tolk på arabiska, tel 0771-1177 90, öppet: 08:00-12.00
  • Råd med tolk på somaliska, tel 0771-1177 91, öppet: 08:00-12.00
  • Råd på finska, tel 1177, knappval 8, öppet: 08:00-12.00
  • Råd på engelska, tel 1177, knappval 5
                      
Fäll ihop

Orsaker till ofrivillig barnlöshet

Orsaker till ofrivillig barnlöshet

Fertilitet betyder förmåga att fortplanta sig. Den kan påverkas av flera saker.
Här kan du läsa mer om hur befruktningen går till.

När befruktningen inte lyckas kan det bero flera orsaker:

  • Hos ungefär en tredjedel beror barnlösheten på kvalitén hos spermierna.
  • Hos en tredjedel är det livmodern eller äggen som är problemet.
  • Hos en tredjedel hittar läkaren ingen förklaring, då visar undersökningarna inga avvikelser.

För att ta reda på orsaker behöver ni göra en del undersökningar.

Fäll ihop

När barnlösheten beror på spermierna

När barnlösheten beror på spermierna

Barnlöshet kan bero på spermierna. De kanske inte fungerar som de ska, är för få eller så finns det inte några spermier alls. Oftast går det inte att veta varför det är så.

Men det kan bero på en eller flera av följande orsaker:

Spermier och ålder

Spermier börjar produceras i puberteten. Sedan bildas det nya spermier hela livet. När du blir äldre kan du ha sämre spermier, men det behöver inte vara så.

Fäll ihop

När barnlösheten beror på ägg eller livmoder

När barnlösheten beror på ägg eller livmoder

Ibland beror på barnlösheten på problem med ägglossning eller förändringar i äggledare eller livmoder. Det kan bero på en eller flera av följande orsaker:

  • Utebliven ägglossning, till exempel vid PCOS.
  • Äggledarna fungerar sämre efter en infektion som klamydia eller gonorré.
  • Du kan ha sjukdomen endometrios.
  • Du kan ha påverkats av till exempel strålning, cellgifter eller anabola steroider.
  • Du kan ha polyper eller muskelknutor i livmodern eller livmoderhalsen.
  • Du kan vara underviktig eller kraftigt överviktig. Ägglossningen kan påverkas av hur mycket du väger.
  • Det kan bero på ett medfött tillstånd som till exempel Turners syndrom.
  • Du kanske röker, det kan påverka äggen negativt.

Äggen kvalitet försämras med åldern

Du kan endast bli gravid under en viss period av livet. Först måste du ha fått mens. Då är du könsmogen och kan bli gravid. När du blir äldre minskar förmågan att få barn. Från 35 år sjunker fertiliteten kraftigt. Efter 40-42 år blir det oftast mycket svårt att få barn. Men fertiliteten är individuell. Vissa kan bli gravida utan svårighet i 40-årsåldern, andra kan ha svårt redan i 25-årsåldern. Efter klimakteriet går det inte alls att få biologiska barn. Då har ägglossningarna upphört.

Vissa läkemedel kan påverka

Vissa värkmediciner kan tillfälligt påverka ägglossningen. Det gäller till exempel så kallade coxhämmare eller NSAID, som används mot smärta och inflammation. Det kan vara till exempel ibuprofen i Ipren, diklofenak i Voltaren och naproxen i Naprosyn. Prata med en läkare för att få råd om du regelbundet tar dessa läkemedel och samtidigt försöker bli gravid.

Folsyra

Folsyra påverkar inte chansen att få till en graviditet. Men det är ändå bra att äta extra folsyra när du vill bli gravid. Folsyra är en sorts B-vitamin som ökar chanserna för att fostret utvecklas som det ska, om det blir ett foster. Brist på folsyra kan orsaka tidiga missfall eller missbildningar som exempelvis ryggmärgsbråck hos fostret. Ibland får vi i oss för lite folsyra genom maten. Därför rekommenderas extra folsyra när du vill bli gravid. Du kan fråga om folsyra på ett apotek.

Fäll ihop

Oförklarad barnlöshet

Oförklarad barnlöshet

Ibland hittar läkarna ingen förklaring till barnlösheten. Undersökningar och prover kan inte visa var problemet sitter. Det kallas för oförklarad barnlöshet.

Påverkar stress förmågan att få barn?

Det är svårt att veta om stress kan påverka fertiliteten. En del studier hittar inget samband mellan stress och barnlöshet. Enligt andra studier kan stress göra att en del får svårare att få till en graviditet. 

Fäll ihop

Primär och sekundär infertilitet

Primär och sekundär infertilitet

Det kallas för primär fertilitet när du aldrig fått biologiska barn eller varit gravid. Det finns också något som kallas för sekundär barnlöshet. Då har man fått till en graviditet tidigare, men inte lyckats igen.

Fäll ihop

Utredning och undersökningar

Utredning och undersökningar

En utredning kan ibland förklara barnlösheten. Utredningen kan ta ett par månader, men det är olika vid olika klinker. I en utredning ingår flera olika prov och tester.

Spermaprov

Med ett spermaprov går det att se om det finns några spermier. Det går också att se hur mycket spermier det finns och hur de rör sig. 

Sperman ska vara färsk vid provtillfället. På kliniken brukar det finnas särskilda rum där det går att onanera. Det går också bra om du kan transportera sperman till kliniken inom en viss tid. Du får en burk att ha sperman i. Sedan måste sperman hållas kroppvarm, till exempel genom att ha burken i armhålan. Du bör ha sperman på kliniken inom ungefär en timme efter utlösningen.

Du kan ibland få lämna ett prov till om det visar att spermierna är få eller rör sig dåligt. Det är troligt att det är spermierna som är orsaken till barnlösheten om även det andra provet visar samma resultat som det första.

Test av ägg och livmoder

En utredning kan också visa om äggstockar, ägglossning, äggledare och livmoder fungerar som de ska. Då får du göra flera tester:

  • För att testa om du har ägglossning kan du använda så kallade LH-stickor. LH är ett hormon som utsöndras i kroppen ungefär ett och ett halvt dygn före ägglossning. LH-hormon finns då i kisset. När du kissar på stickan går det att avläsa om hormonet finns i kroppen. Du gör testet själv hemma.
  • Ett annat sätt att mäta om du har ägglossning är att mäta kroppens temperatur varje morgon. Vid ägglossning får du något högre temperatur. Du gör testet själv hemma.
  • Du kan också få lämna ett blodprov som visar om du haft ägglossning. Det lämnar du en vecka innan mensen, om du har regelbunden mens.
  • En läkare gör ett vaginalt ultraljud där hen undersöker äggstockarna och livmodern. Läkaren tittar om äggledarna är öppna eller stängda. För att kunna se det spolar hen in lite kontrastvätska i livmodern. En del tycker att det känns ungefär som mensvärk. Du kan få smärtstillande tabletter om du behöver.
  • Du får också lämna ett blodprov som ska visa om vissa hormoner fungerar bra. Du lämnar provet under de första tre eller fyra dagarna efter mens, om du har regelbunden mens. Du som inte har regelbunden mens kan lämna prov när som helst.
  • Det kan hända att läkaren behöver göra en titthålsoperation för att komma fram till vad barnlösheten kan bero på, med det är inte så vanligt.

När utredningen är klar

När alla tester är gjorda och utredningen är klar kan ni och läkaren diskutera vilken behandling som kan passa bäst. Ibland bedömer läkaren att chansen att få barn är så stor att ni inte får någon behandling, utan får försöka själva lite till. Ibland kan läkaren konstatera att det inte finns några ägg eller spermier. Då kan det bli aktuellt med donation.

Fäll ihop

Behandling

Behandling

Det finns behandlingar som kan hjälpa för att få till en graviditet. Vilken behandling som passar bäst beror på orsaken till barnlösheten. Ibland kan det behövas flera olika behandlingar.

De behandlingar som finns är

Om din livsstil gör att du har svårt att bli gravid kan behandlingen gå ut på att du ska ändra vanor. Det kan innebära att du ska sluta röka eller gå upp eller ner i vikt.

Stimulering till ägglossning

Det finns flera hormonbehandlingar som kan stimulera äggstockarna till ägglossning, om ägglossningen är oregelbunden.

Insemination

Insemination är en behandling som du kan få på en fertilitetsklinik. Insemination hjälper spermierna in i livmodern. Spermierna behöver då inte simma så långt. Behandlingen passar bra om de egna spermierna inte fungerar. Den används också vid spermiedonation. För att behandlingen ska fungera måste äggledaren vara bra.

Vid insemination använder läkaren en tunn plastslang för att placera sperman direkt in i livmodern.

Det är viktigt gör det vid rätt tidpunkt. Inseminationen ska göras strax före eller samtidigt som en ägglossning. En del behöver behandling för att stimulera ägglossningen. En del par behöver få spermier från en donator.

Provrörsbefruktning, IVF

Den mest avancerade behandlingen är IVF, eller provrörsbefruktning. Många som är ofrivilligt barnlösa kan behandlas med IVF. Vid IVF hämtar en läkare ut ägg direkt från äggstocken. Äggen ska sedan befruktas utanför kroppen. Om befruktningen lyckas sätts ett befruktat ägg in i livmodern efter några dagar. Ett befruktat ägg kallas embryo. En förutsättning för IVF är att det finns ägg och spermier, antingen egna eller donerade. Dessutom måste livmodern fungera.

Donation med ägg eller spermier

Det går att få donerade ägg eller spermier om ens egna inte fungerar. Det går inte att få både donerade spermier och ägg. Ni som vill bli föräldrar måste själva ha antingen ägg eller spermier.

När det gäller ägg så måste ägget placeras tillbaka i livmodern på den person som ägget kommer ifrån.

Operation

En del som vill bli gravida kan få göra en operation. Det kan vara om en undersökning eller utredning visar att ett eller flera av följande påståenden stämmer in på dig:

  • Du har polyper eller muskelknutor i livmodern.
  • Du har vätskefyllda äggledare.
  • Du har sammanväxningar kring äggledarna.
  • Du har endometrios.

Det är vanligast med titthålsoperationer.

Fäll ihop

Hur lång tid tar det innan vi kan få behandling?

Hur lång tid tar det innan vi kan få behandling?

Väntetiderna för behandling är olika. En del landsting eller regioner har beslutat att behandlingarna ska ingå i vårdgarantin och då är väntetiden tre månader. I landsting där behandling inte omfattas av vårdgarantin kan väntetiden vara upp till två år. Privatkliniker brukar ha kort eller ingen väntetid, men avgifterna är dyrare. Det är oftast längre väntetider om ni behöver donerade ägg eller spermier.

Fäll ihop

Hur mycket kostar en behandling?

Hur mycket kostar en behandling?

På offentligt finansierade kliniker betalar du en patientavgift för de undersökningar och behandlingar du går igenom. Avgiftens storlek kan variera mellan olika landsting. Både behandlingar och läkemedel omfattas av högkostnadsskyddet.

På en privat klinik får du betala hela kostnaden själv. Hur mycket det kostar beror typen av behandling och vilken klinik du vänder dig till.

Fäll ihop

Hur påverkas förhållandet?

Hur påverkas förhållandet?

Det är vanligt att barnlöshet skapar känslor av sorg och frustration. Det kan vara svårt att förstå sig på sina känslor. För en del utlöser barnlösheten en kris.

Ni kanske hanterar barnlösheten olika. Kanske har ni olika åsikter om att söka vård.

Det är vanligt att allt känns bättre efter att man kontaktat vården för att få hjälp. Sedan kan det ta tid med utredningar och behandlingar. Behandlingarna kanske inte går som ni hoppas. Det finns inget säkert svar på om ni kommer att få ett biologiskt barn eller inte. Det ger en osäkerhet.

Det är också vanligt att barnlösheten påverkar sexlivet negativt. Det är lätt att blanda ihop sex med barnlösheten. Sex kan förknippas med krav och prestation. Då är det lätt att tappa lusten.

Det kan hjälpa att prata

En del vill prata, andra behåller tankar och känslor inom sig. Ofta hjälper det om ni vågar prata med varandra. Om det inte går att prata kanske ni kan skriva till varandra. Det kan också kännas bra att få prata med någon inom vården. De är vana vid att prata om de känslorna som kan komma vid barnlöshet. De flesta fertilitetskliniker har kuratorer och erfaren personal som kan ge stöd.

Fäll ihop

Allmänt om dina rättigheter

Allmänt om dina rättigheter

Vårdpersonalen ska berätta vilka behandlingsalternativ som finns. De ska se till att du förstår vad de olika alternativen betyder, vilka biverkningar som finns och var du kan få behandling. På så sätt kan du vara med och besluta vilken behandling som passar dig.

För att du ska kunna vara delaktig i din vård och ta beslut är det viktigt att du förstår informationen du får av vårdpersonalen. Ställ frågor om du inte förstår. Du kan också be att få informationen utskriven så att du kan läsa den i lugn och ro. Om du inte talar svenska kan du ha rätt att få hjälp av en tolk. Om du har en hörselnedsättning kan du ha rätt att få tolkhjälp.

Fäll ihop
Skriv ut (ca 8 sidor)
Senast uppdaterad:
2017-05-23
Redaktör:

Kristin Bengtsson, 1177 Vårdguiden

Granskare:

Kenny Rodriguez-Wallberg, läkare, specialist i gynekologi-obstetrik och reproduktionsmedicin, avdelningen för gynekologi och reproduktionsmedicin Karolinska Universitetssjukhuset, Karolinska Institutet, Stockholm


Stockholms län
Tillägg uppdaterade:
2017-05-23
Redaktör:
Åsa Schöldéen
Granskare:
Kerstin Lundberg, avtalshandläggare på Hälso- och sjukvårdsförvaltningen