Lymfödem

Skriv ut (ca 8 sidor)

Lymfödem är en svullnad på kroppen. Svullnaden beror på att den vätska i kroppen som kallas för lymfan har svårt att transporteras och istället samlas upp på ett ställe. Behandlingen går ut på att minska svullnaden och att förhindra att lymfödemet blir större.

Skriv ut

Vad är lymfödem?

Vad är lymfödem?

  • Man sätter på sig en stödstrumpa

    Stödstrumpor kan minska svullnaden vid lymfödem

Lymfsystemet är en del av kroppens immunförsvar. Systemet består dels av lymfkörtlar, mjälten, brässen och av lymfkärl. Lymfkärl finns spridda i hela kroppen och transporterar den vätska som kallas lymfan.

Lymfödem innebär att en kroppsdel blir svullen. Det är vanligast att få lymfödem i armarna eller i benen men du även kan få lymfödem i ansiktet, på halsen, på bröstet och i underlivet.

De flesta lymfödem är kroniska. Det betyder att det inte går att bli av med sjukdomen, men det finns behandling som gör att besvären kan minska.

Sekundära och primära lymfödem

Det finns primära och sekundära lymfödem.

Primära lymfödem

Primära lymfödem är medfödda och kan finnas hos barn och vuxna. Då fungerar inte lymfsystemet som det ska eller så har du för få lymfkärl. Primära lymfödem är mycket ovanligt.

Primära lymfödem kan uppkomma hos nyfödda, men även senare i livet. Det kan till exempel upptäckas i tonåren då kroppen växer mycket. Det kan också upptäckas senare, oftast i 30- till 40-årsåldern.

Sekundära lymfödem

Sekundära lymfödem är vanligare än primära lymfödem. Sekundära lymfödem beror på att lymfkörtlar eller lymfkärl har tagits bort eller skadats. Det kan till exempel hänt i samband med en operation eller en strålbehandling. Lymfkärl kan också skadas vid till exempel ett benbrott.

Lymfödem kan uppkomma på olika delar av kroppen

Var du får lymfödem beror på vilka lymfkärl och lymfkörtlar som har skadats eller tagits bort. Du kan till exempel få lymfödem i armen eller på bröstet om du har opererat bort lymfkörtlar i armhålan. Du kan även få lymfödem i benen eller i underlivet om du har fått strålbehandling eller opererat bort lymfkörtlar i ljumskarna.

Fäll ihop

Symtom

Symtom

Det första symtomet är att huden blir tjockare. Du kan ofta känna en spänning i huden när lymfödemet håller på att bildas.

Därefter är det vanligt att det syns en svullnad, till exempel vid anklarna eller runt armbågen. Du kan känna att det spänner och känns tungt i kroppsdelen. Du kan också få märken på huden efter kläder eller smycken som sitter för hårt åt.

Rörligheten och kraften i kroppsdelen kan minska om lymfödemet blir större. Det kan också göra ont och du kan få hudbesvär. Risken ökar också för att du ska få en infektion i den svullna kroppsdelen. 

Fäll ihop

När och var ska jag söka vård?

När och var ska jag söka vård?

Kontakta en vårdcentral om en kroppsdel blir svullen. Många mottagningar kan du kontakta genom att logga in.

Om det är bråttom

Kontakta genast en vårdcentral eller en jouröppen mottagning om svullnaden kommer snabbt eller om du får mycket ont. Om det är stängt, sök vård på en akutmottagning.

Ring telefonnummer 1177 om du vill ha sjukvårdsrådgivning. Då kan du få hjälp att bedöma symtom eller hjälp med var du kan söka vård.

Stockholms län

Råd på andra språk

På telefonnummer 1177 kan du få råd på arabiska och somaliska klockan 822 och på finska klockan 812.

Fäll ihop

Undersökningar och utredningar

Undersökningar och utredningar

Först gör läkaren en kroppsundersökning om du söker vård för att du har en svullen kroppsdel. Läkaren känner också på kroppsdelen och mäter den.

Oftast görs fler undersökningar på en annan vårdmottagning eller på ett sjukhus.

Lymfskintigrafi

Ibland görs en lymfskintigrafi. Då mäts flödet i lymfbanorna. Undersökningen kan visa om det finns några skador i själva lymfsystemet.

Inför undersökningen sprutas ett svagt radioaktivt ämne in under huden. Ämnet tas upp av lymfkärlen och transporteras vidare i lymfsystemet. Med en så kallad gammakamera kan läkaren se hur det radioaktiva ämnet transporteras i lymfkärlen och hur snabbt det går.

Du ligger ner under tiden som gammakameran tar bilder. Undersökningen kan ta från två till flera timmar.

Fäll ihop

Behandling

Behandling

Ett lymfödem blir oftast lättare att behandla om du söker vård tidigt. Det är därför bra om en läkare undersöker dig om du har fått svullnader, även om de inte ger besvär. Svullnaden blir oftast större om du inte får behandling. Det kan också bildas fett och bindväv i den svullna kroppsdelen om du har ett obehandlat lymfödem.  

Behandling med kompression

Ett sätt att behandla lymfödem är tryck. Det finns särskilda bandage eller kläder som kan användas för att trycka mot lymfödemet. De kan minska svullnaden. Sådana hjälpmedel brukar kallas kompressionsdelar.

Kompressionsdelar för till exempel fötterna har högre tryck än stödstrumpor. Det ökade trycket mot vävnaden gör att svullnaden minskar.

Det finns kompressionsdelar både för armar och ben med extra delar för händer och fötter. Delarna finns i flera storlekar men kan också måttbeställas. Även lymfödem på bålen, huvudet och könsorganen kan behandlas med kompression.

Kompressionsdelar är ett hjälpmedel som är gratis i en del landsting och regioner men som du kan få betala för i andra.

Det är viktigt att du får kompressionsdelar som är anpassade efter dig och dina besvär. Kompressionsdelar med för lågt tryck kan göra att svullnaden ökar och ett för högt tryck kan påverka blodflödet.

Det är vanligt att ha kompressionsdelarna på sig under dagtid. Då är lymfsystemet mer belastat. En del behöver ha dem dygnet runt. Det kan kännas besvärligt i början, men det brukar göra att svullnaden minskar snabbt.

Ta hand om kompressionsdelarna

När du använder kompressionsdelarna töjs de ut och trycket minskar. Kompressionsdelarna bör därför sköljas upp och torkas varje dag så att de får tillbaka sitt tryck. När de är torra igen har de fått tillbaka sitt tryck.

Kompressionsdelarna bör även bytas ut regelbundet. Det varierar hur ofta de behöver bytas ut, det kan bero på vilken typ av lymfödem du har men även hur mycket de slits.

Det är viktigt att du följer instruktionerna för hur kompressionsdelarna ska skötas.

Träning

Det är bra att träna om du har lymfödem, det kan minska svullnaden. Att träna regelbundet hjälper lymfsystemet och vensystemet att transportera bort lymfan från området med lymfödem. Du ska göra rörelser med hela armen eller benet för att få igång stora muskelgrupper. Då kan träningen påverka lymfödemet. Det räcker inte att bara göra rörelser med handen eller foten. Att till exempel bära tungt en längre sträcka med stillahängande armar gör att cirkulationen minskar. Det kan förvärra ett lymfödem.

Anpassa belastningen av musklerna

Det kan vara bra att träna med professionell hjälp i början så att du bygger upp styrka och förmågan i lymfsystemet. Många tunga lyft eller annan tung träning kan göra lymfödemet värre om du inte har tränat så mycket.

Det varierar från person till person hur stor kapacitet man har i musklerna och i lymfsystemet. En del tycker att styrketräning känns bra och andra tycker att det gör lymfödemet värre.

Oftast ökar vätskevolymen direkt efter träning eller tungt kroppsarbete och du kan bli mer svullen. Svullnaden brukar minska inom ett dygn även i området där du har lymfödem om du använder kompressionsdelar.

Du kan träna med kompressionsdelar om det känns bra

En del tycker att det känns bra att träna med kompressionsdelar, andra tycker att det är obekvämt. Det spelar ingen roll om du har kompressionsdelarna på dig när du tränar. Det viktiga är att du tar på dem direkt efteråt och följer anvisningarna.

Lymfdränage och lymfpulsator

Ibland hjälper det inte med bara behandling med kompressionsdelar. Då kan du få tilläggsbehandling med en speciell form av massage som kallas för lymfdränage. Då får du lätta rytmiska tryck mot den svullna kroppsdelen. Du får behandlingen dagligen under en till två veckor. Det är viktigt att behandling med lymfdränage kombineras med någon form av kompression.

Du kan också få behandling med en så kallad lymfpulsator. Det är en elektrisk luftpump som kan provas ut på en särskild mottagning och som du kan ha hemma. Vid behandlingen lägger du den svullna kroppsdelen i ett fodral. Fodralet fylls sedan med luft för att sedan tömmas. På det sättet får du ett pulserande tryck på lymfödemet. Hur ofta, vilket tryck, och hur länge lymfpulsatorn ska användas varierar från person till person.

Behandling av lymfödem hos barn

Barn behandlas på samma sätt som vuxna. Men barn kan behöva speciella hjälpmedel förutom kompressionsdelarna.   

Fäll ihop

Vad kan jag göra själv?

Vad kan jag göra själv?

Du kan behöva vila den svullna kroppsdelen i högt läge. För att det ska ge en bra effekt bör vilan vara under en längre tid, till exempel när du sover. Hur du ska göra beror på i vilken kroppsdel du har lymfödem.

Tvätta, torka och smörj in

Det är också viktigt att du håller huden vid lymfödemet ren och mjuk för att undvika sprickor och infektioner i huden. Du kan använda en mjukgörande hudkräm som du trivs med.

Det är viktigt att du får behandling om du har svampinfektioner, eksem, sår eller allergiska reaktioner på huden. Kontakta en vårdcentral om du har besvär med detta.

På arbetsplatsen

Du som har lymfödem och har ett arbete då du sitter stilla mycket bör ta paus ofta och röra på dig. Du som har lymfödem i en arm behöver göra stora rörelser med armen. Du som har lymfödem i benen behöver röra på dem. Det kan till exempel vara genom att promenera i rask takt eller gå i trappor. Ibland kan det hjälpa att lägga upp fötterna på skrivbordet om du har ett arbete där det fungerar.

Ofta kan du hitta bra lösningar som passar för dig. Du kan kontakta företagshälsovården om du behöver hjälp att anpassa din arbetsplats eller om du behöver ändrade arbetsuppgifter.

Fäll ihop

Uppföljning av behandlingen

Uppföljning av behandlingen

Du bör gå på regelbundna kontroller efter att du har fått behandling mot lymfödem. Då mäts storleken på lymfödemet, din vikt och dina kompressionsdelar. I början av behandlingen görs kontrollerna oftast varje månad tills behandlingen ger resultat och ödemet inte blir större. Därefter får du regelbundet mäta själv eller gå på kontroller en till två gånger per år. Det beror på vilka rutiner som finns på mottagningen.

Du kan mäta lymfödemet själv

Du kan själv mäta ditt lymfödem. Det gör du genom att mäta omkretsen på flera ställen där du är svullen, till exempel armen eller benet. Därefter jämför du omkretsen med den andra armen eller benet där du inte har något lymfödem.

Du kan också ta ett hudveck mellan tummen och pekfingret och jämföra med samma område på den sidan av kroppen där du inte har lymfödem. Det kan vara svårt att mäta lymfödem på bålen eller huvudet, men försök att jämföra hudveck.

Fäll ihop

Hur kan jag förebygga lymfödem?

Hur kan jag förebygga lymfödem?

Risken att få lymfödem ökar om du har övervikt och om du är inaktiv och är stilla mycket. Det är vanligt att gå upp i vikt under behandling med cytostatika eller vid antihormonell behandling. Lymfödemet blir större om du går upp i vikt och mindre om du går ner i vikt. Det är därför bra att vara fysiskt aktiv under en cancerbehandling.

Fäll ihop

Komplikationer och följdsjukdomar

Komplikationer och följdsjukdomar

Ett mycket stort lymfödem kan ge värk även i andra delar av kroppen. Till exempel kan ett lymfödem i en arm göra att du får ont i ryggen och i nacken. På samma sätt kan en svullen fot leda till felbelastning som påverkar lederna i benet och ryggen.

Rosfeber kan göra lymfödemet värre

Infektionen rosfeber kan orsaka lymfödem men infektionen kan också göra att lymfödemet blir större. Det är därför viktigt att du söker vård om du har symtom på rosfeber. Du som har haft rosfeberattacker flera gånger kan behöva ha läkemedel hemma om du får symtom eller om du får ett sår eller en stickskada.

Lymfödemet kan omvandlas till fettvävnad

Lymfödemet kan omvandlas till fettvävnad om behandlingen med kompression inte hjälper. Då kan du behandlas med fettsugning. Det innebär att överskottet av fettvävnaden tas bort under en operation. Efter operationen är det viktigt att du använder kompressionsdelar så att lymfödemet inte fylls på igen. 

Fäll ihop

Att leva med lymfödem

Att leva med lymfödem

Det kan kännas jobbigt att behöva ha kompressionsdelar på sig. På sommaren kan värmen vara extra påfrestande. Det är därför viktigt att du har kompressionsdelar som passar bra. Då kan det bli mindre besvärande. 

Du behöver sköta om lymfödemet

Du kan behöva mer tid än tidigare för att sköta om huden. Du kan också behöva mer tid för att vila den svullna kroppsdelen i högläge eller att träna för att hålla igång cirkulationen. Det tar också tid att tvätta kompressionsdelarna och ta hand om dem.

En del som har lymfödem har svårt att hitta kläder och skor som passar. De kan behöva skräddarsydda kläder eller beställa speciella skor. Det är viktigt att du inte har skor och kläder som stramar åt. Det kan göra att lymfvätskan får svårare att transporteras.

Du kan också behöva ändra dina vanor och till exempel inte vara stilla för länge.

Lymfödem i underlivet kan göra det svårt att ta hand om sin hygien. Det kan också påverka sexlivet. På många rehabiliteringsmottagningar finns en sexolog som kan ge råd.

Du som har lymfödem i munnen kan även behöva ändra dina matvanor. Då kan en dietist ge råd.

Fäll ihop

Påverka och delta i din vård

Påverka och delta i din vård

Du kan söka vård på vilken vårdcentral eller öppen specialistmottagning du vill i hela landet. Ibland krävs det remiss till den öppna specialiserade vården.

Du ska förstå informationen

För att du ska kunna vara delaktig i din vård och behandling är det viktigt att du förstår informationen du får av vårdpersonalen. Ställ frågor om du inte förstår. Du ska till exempel få information om behandlingsalternativ och hur länge du kan behöva vänta på vård och behandling.

Även barn ska vara delaktiga i sin vård. Ju äldre barnet är desto viktigare är det.

Du har möjlighet att få hjälp av en tolk om du inte pratar svenska. Du har också möjlighet att få hjälp av en tolk om du har en hörselnedsättning. 

Om du behöver hjälpmedel ska du få information om vad som finns och hur du får det.

Fäll ihop
Skriv ut (ca 8 sidor)
Senast uppdaterad:
2018-06-04
Redaktör:

Jenny Andersson, 1177 Vårdguiden.

Granskare:

Karin Johansson, fysioterapeut, Regionalt Cancer Centrum syd

Fotograf:

Anna-Karin Axelsson, 1177 Vårdguiden


Stockholms län
Tillägg uppdaterade:
2018-06-08
Redaktör:
Caroline Olsson, 1177 Vårdguiden