Knöl i bröstet

Skriv ut (ca 7 sidor)

En knöl i bröstet kan bero på många saker som är ofarliga. Men ibland kan en knöl vara cancer. Därför ska du alltid låta en läkare undersöka en ny knöl. Risken för cancer är högre ju äldre du är.

Skriv ut

Brösten förändras hela livet eftersom de påverkas av kroppens hormoner. Det gör att brösten kan vara knöliga eller göra ont ibland, utan att det betyder att något är fel.

När och var ska jag söka vård?

När och var ska jag söka vård?

Kontakta en vårdcentral om du får en ny knöl i bröstet. Många sjukhus har också särskilda bröstmottagningar som du kan kontakta direkt utan remiss.

Många vårdcentraler och mottagningar kan du kontakta genom att logga in.

Vänta med att kontakta vården om du känner knölen precis före mens. Känn efter igen när mensen är över. Kontakta vården om du fortfarande känner en knöl.

Ring telefonnummer 1177 om du vill ha sjukvårdsrådgivning. Då kan du få hjälp att bedöma symtom eller hjälp med var du kan söka vård.

Fäll ihop

Söka vård och stöd i Stockholms län

Stockholms län

Söka vård och stöd i Stockholms län

Här hittar du bröstmottagningar i Stockholms län.

Vill du ha råd via telefon, ring telefonnummer 1177. Du kan ringa dygnet runt. 

Råd på andra språk

Klockan 8:0022:00 kan du även få råd på arabiska och somaliska och klockan 8:0012:00 på finska.

 
Fäll ihop

Vad kan jag göra själv?

Vad kan jag göra själv?

Känn igenom brösten ibland. Då du lär du dig hur de brukar kännas och det blir lättare för dig att veta om något förändras, till exempel om du får en knöl.

Gå varje gång du får en kallelse till hälsokontroll med mammografi. Då kan du öka dina chanser att bli frisk, om det skulle visa sig att du har bröstcancer. Du får regelbundet kallelser till mammografi när du är 40-74 år.

Fäll ihop

Så går undersökningarna till

Så går undersökningarna till

Läkaren känner igenom dina bröst om du söker vård för en knöl i bröstet. Läkaren känner också efter om du har svullna lymfkörtlar i armhålorna. Du får svara på frågor om bland annat symtom, sjukdomar och om sådant som kan ha med hormonernas påverkan på brösten att göra. Exempel på frågor kan vara:

  • Hur länge har du känt knölen?
  • Har du haft andra problem med brösten?
  • Har någon i släkten haft bröstcancer eller äggstockscancer?
  • Har du fött barn?
  • Har du mens regelbundet?
  • Använder du några mediciner eller hälsokostpreparat?

Mammografi och ultraljud

Efter läkarundersökningen röntgas båda brösten. En sådan undersökning kallas mammografi. Mammografiläkaren kan också vilja undersöka brösten med ultraljud för att bättre kunna bedöma hur bröstets vävnader ser ut.

Cellprov eller vävnadsprov

Oftast behöver du också lämna ett cellprov eller vävnadsprov. Läkaren tar provet genom en tunn nål som förs in i knölen. Provet skickas till en patologläkare som undersöker det i mikroskop. Provtagningen kan verka obehaglig men de flesta tycker inte att det gör ont.

Fäll ihop

Undersökningarna visar om knölen är godartad

Undersökningarna visar om knölen är godartad

Undersökningarna hjälper läkaren att avgöra om knölen är en godartad förändring eller cancer. Oftast är svaret klart efter 3–5 dagar, men det kan variera hur lång tid det tar innan du får svaret.

Ibland är resultatet oklart

Du kan behöva lämna ett nytt vävnadsprov om svaret på undersökningarna är oklart. Ibland föreslår läkaren att du ska operera bort knölen.

Fäll ihop

Fibroadenom

Fibroadenom

Brösten växer och ombildas oregelbundet. En del av bröstet kan växa snabbare än den omgivande vävnaden. Då kan godartade bindvävsknölar bildas. Sådana knölar kallas fibroadenom. Fibroadenom är den vanligaste orsaken till knöl i bröstet om du är yngre.

Behandling: Fibroadenom är ett godartat och ofarligt tillstånd. Oftast behöver du ingen behandling och behöver inte göra några uppföljande kontroller. Du kan bli opererad om fibroadenomet är stort, växer eller gör ont.

Fäll ihop

Fibroadenomatos

Fibroadenomatos

Många har bröst som känns knöliga mer eller mindre hela tiden, men särskilt inför mensen. Då kan brösten också göra extra ont.

Ofta känns vissa delar av bröstet mer knöliga, men det är svårt att känna någon enskild knöl tydligt. Om det är så för dig kan du ha fibroadenomatos.

Det är oklart varför man har fibroadenomatos. Det kan bero på att bröstkörtelvävnaden reagerar extra mycket på kroppens egna könshormoner. Fibroadenomatos är en vanlig orsak till knöliga bröst om du är mellan 30 och 45 år.

Behandling: Fibroadenomatos är ett godartat och ofarligt tillstånd. Det kan vara besvärligt om brösten gör ont. Tala med en läkare som får undersöka dig och ställa diagnos.

Läkaren kan visa dig hur du undersöker brösten så att du vet hur de brukar kännas under menscykeln. Det kan göra att besvären känns lättare att leva med och ökar chansen att du märker om du får andra förändringar.

Fibroadenomatos påverkar ofta hela bröstkörteln. Därför är det ingen idé att operera bort det knöliga området.

Det finns teorier om att drycker med koffein kan förvärra besvären, och att motion kan lindra dem, men det är inte klarlagt. Besvären brukar avta efter klimakteriet.

Fäll ihop

Bröstcystor

Bröstcystor

En bröstcysta är en vätskefylld blåsa i bröstkörteln. Cystor är vanligast under åren omkring klimakteriet när bröstens körtlar omvandlas till fett. Cystan kan göra ont om den växer fort.

Behandling: Oftast behövs ingen behandling. De flesta cystor försvinner av sig själv. Cystan kan tas bort om den gör ont. Då för läkaren in en tunn nål och suger ut vätskan ur cystan så att den helt försvinner. Ibland undersöks cellerna i vätskan i mikroskop. Se till att bli undersökt igen om cystan kommer tillbaka på samma ställe.

Fäll ihop

Fettvävsnekros

Fettvävsnekros

Fettvävnad läker inte så bra om den har blivit skadad. Små områden med skadade fettceller kan bli förkalkade och hårda. Det kallas fettvävsnekros. Ibland kan du känna fettvävsnekrosen som en knöl. 

Fettvävsnekros kan du få efter ett slag mot bröstet, eller om du har diabetes eller någon annan sjukdom som påverkar de små blodkärlen i fettväven.

Behandling: Fettvävsnekros är ofarligt. Du behöver ingen behandling om du har blivit undersökt av läkare och fått diagnosen fettvävsnekros.

Fäll ihop

Bröstinflammation

Bröstinflammation

Bröstinflammation är vanligast om du ammar men du kan få det även om du inte ammar. En bröstinflammation kan kännas som en eller flera knölar.

Ibland kan en bröstinflammation leda till att det bildas en bröstböld. En bröstböld innehåller var.

En inflammation eller en infektion i bröstet kallas mastit.

Bröstinflammation om du ammar

Bröstinflammation om du ammar kallas också för mjölkstockning. Då har en eller flera mjölkgångar blivit tilltäppta. Mjölken hindras från att komma ut och irriterar så att det blir en inflammation. Det kan kännas som en öm knöl eller en förhårdnad. Ibland är bröstet mer jämnt svullet. Du kan ha feber.

Inflammationen kan bli en bröstinfektion om det kommer in bakterier genom sprickor eller sår i bröstvårtan. Ibland kan infektionen göra att det bildas en bröstböld. Bröstbölden är varm och röd och känns som en knöl eller förhårdnad.

Behandling: Försök att få ut mjölken ur bröstet om du tror att du har mjölkstockning. Det bästa är om du låter barnet suga. Du kan också massera bröstet i riktning mot bröstvårtan för att hjälpa till.

Mjölkstockning som inte går över behöver undersökas av läkare. En bröströstböld behöver tömmas på var. Då för läkaren in en nål i bröstbölden med hjälp av ultraljud. Ibland sätter läkaren in en liten, tunn, mjuk plastslang som varet får rinna ut genom under någon eller några dagar. Du behöver också antibiotika.

Bröstinflammation om du inte ammar

Du kan få bröstinflammation även om du inte ammar. Det är vanligast hos rökare. Rökningen gör att mjölkgångarna bakom bröstvårtan blir vida och slingrande. Sekret samlas där så att det blir en inflammation.

Bröstinflammationen kan göra att det bildas en bröstböld. Den sitter ofta vid kanten på vårtgården. Bröstbölden gör ont, och huden kan bli röd och varm.

Behandling: Bröstbölden innehåller var som kan behöva tömmas ut. Då för läkaren in en nål i bröstbölden med hjälp av ultraljud. Ibland behövs antibiotika. Du behöver undersökas med mammografi efter sex till åtta veckor för att läkaren ska bli helt säker på att det inte finns cancer i bröstet.

Fäll ihop

Minskad vikt förändrar brösten

Minskad vikt förändrar brösten

Bröst innehåller mycket fett. Brösten blir mindre om du går ner i vikt. Då kan du upptäcka knölar som du har haft länge men som du inte har märkt tidigare. Se till att du blir undersökt om du upptäcker en ny knöl.

Fäll ihop

Bröstcancer

Bröstcancer

Bröstcancer förekommer i alla åldrar men är vanligare efter 40 års ålder. Ju äldre du är, desto större är risken att en ny knöl i bröstet kan vara cancer.

Behandling: Oftast behövs en operation där cancerknölen tas bort. Oftast räcker en mindre operation, men ibland behöver hela bröstet tas bort. Det är också vanligt att en eller flera lymfkörtlar i armhålan behöver tas bort. Efteråt kommer du att behöva mer behandling. Här kan du läsa mer om bröstcancer.

Fäll ihop

Vanligt att brösten förändras genom livet

Vanligt att brösten förändras genom livet

Brösten kan förändras och kännas på olika sätt genom livet, utan att det är ett tecken på sjukdom:

  • Tonåren: Brösten växer och utvecklas. Då kan de göra ont. Ibland kan du känna en svullnad bakom bröstvårtan.
  • Mens: Det är ganska vanligt att brösten blir knöliga på grund av hormonförändringar i samband med ägglossning och veckan innan mensen kommer. Det är också vanligt att brösten gör ont strax före mens. Oftast försvinner symtomen när mensen kommer.
  • Graviditet: Bröstkörtlarna förbereder sig för att producera mjölk. Redan tidigt under graviditeten upplever många att brösten svullnar och gör ont.
  • Amning: Brösten blir stora och spända när mjölken rinner till. Mjölkproduktionen styrs av hur mycket barnet suger och anpassas successivt till barnets behov. Ibland händer det att mjölkproduktionen kommer i otakt. Då kan du få mjölkstockning.
  • Vid klimakteriet: Bröstkörtlarna ersätts av fett åren omkring klimakteriet. Då kan brösten kännas mjukare än tidigare.
Fäll ihop

Personer med manskropp kan också ha knöl i bröstet

Personer med manskropp kan också ha knöl i bröstet

Det är vanligt att pojkar i puberteten får en svullnad som kan göra ont bakom bröstvårtan. Ibland kan det kännas mer i det ena bröstet än i det andra.

Det är ganska vanligt i alla åldrar att personer med manskropp har en godartad förstoring av bröstkörteln. Vissa läkemedel kan också få bröstkörteln att svullna.

Se till att bli undersökt om du upptäcker en knöl i bröstet, oavsett ditt kön. Det är ovanligt att personer med manskropp får bröstcancer, men det händer.

Fäll ihop

Påverka och delta i din vård

Påverka och delta i din vård

Du kan söka vård på vilken vårdcentral eller öppen specialistmottagning du vill i hela landet. Ibland krävs det remiss till den öppna specialiserade vården.

Du ska förstå informationen

För att du ska kunna vara delaktig i din vård och behandling är det viktigt att du förstår informationen du får av vårdpersonalen. Ställ frågor om du inte förstår. Du ska till exempel få information om behandlingsalternativ och hur länge du kan behöva vänta på vård och behandling.

Du har möjlighet att få hjälp av en tolk om du inte pratar svenska. Du har också möjlighet att få hjälp av en tolk om du har en hörselnedsättning.

Fäll ihop
Skriv ut (ca 7 sidor)
Senast uppdaterad:
2018-05-22
Redaktör:

Susanna Olzon Schultz, 1177 Vårdguiden 

Granskare:

Irma Fredriksson, överläkare, Bröstcentrum, Karolinska Universitetssjukhuset, Stockholm


Stockholms län
Tillägg uppdaterade:
2018-05-18