Hjärtat är en muskel, stor som en knuten hand, som pumpar ut syrerikt blod till kroppens alla organ. Själva hjärtmuskulaturen behöver också syrerikt blod för sitt ständiga arbete. Det är kranskärlen som försörjer hjärtat med blod. De ligger i fåror på hjärtats utsida och fylls med blod när hjärtmuskeln vilar mellan varje hjärtslag.
En förträngning av kärlen
Kärlkramp, så kallad angina pectoris, beror oftast på en förträngning i ett eller flera kranskärl. Förträngningen orsakas av åderförfettning, som betyder att bland annat fett, blodkroppar och bindväv har lagrats i den inre kärlväggen under en längre tid. Detta benämns ibland också för åderförkalkning.
Höga halter av blodfetter ökar risken
Kolesterolhalten i blodet är en riskfaktor för att utveckla kranskärlssjukdom. En viss mängd kolesterol behövs, till exempel för att kroppen ska kunna bilda hormoner. Kolesterolnivåerna i kroppen påverkas av ärftliga anlag, men vad du äter har också stor betydelse. Om du äter för mycket mättat fett får kroppen mer kolesterol än den behöver och kolesterolet inlagras då i kärlväggarna. Mättat fett finns bland annat i mjölk, smör, grädde och annat fett som kommer från djur.
Det finns två grupper av kolesterol. Den ena kallas för LDL-kolesterolet, eller det skadliga kolesterolet, och står för huvuddelen av det kolesterol som finns i blodet. Det transporteras runt i blodet och lagras i cellväggen. Risken för förträngningar i blodkärlen ökar ju högre nivå du har av LDL-kolesterol.
HDL-kolesterolet, eller det nyttiga kolesterolet, har en skyddande funktion eftersom det transporterar kolesterol till levern där det bryts ned. Det är alltså bra med en hög nivå av HDL-kolesterol i blodet.
Syrebrist leder till bröstsmärta
Du får syrebrist i hjärtmuskulaturen om blodet inte kan passera optimalt på grund av kranskärlsförträngningar. Då visar sig de första tecknen på kärlkramp, som bröstsmärtor och tryckkänsla. Andra symtom är andfåddhet som kommer snabbt eller en känsla av att det är trångt i bröstet. Symtomen kommer vanligtvis när du anstränger dig kroppsligt, till exempel då du går uppför en backe eller bär tungt. De kan också komma i samband med en stark psykisk påfrestning. Symtomen upphör oftast snabbt efter att ansträngningen har avslutats.
Kranskärlen som försörjer hjärtat med blod ligger i fåror på hjärtats utsida. När det blir en förträngning i ett eller flera kranskärl kan det orsaka kärlkramp.
Förträngningen orsakas av att fett, blodkroppar och bindväv lagrats in i kärlväggen under en längre tid, så kallad åderförfettning. Syrebrist uppstår när blodet inte kan passera tillräckligt förbi förträngningar i kranskärlet och nå hjärtats muskelceller . Då kan du känna smärtor i bröstet, som oftast är det första tecknet på kärlkramp. Andra symtom är att man snabbt blir andfådd eller får en känsla av att det är trångt i bröstet.
Andra orsaker till kärlkramp
En mindre vanlig orsak till kärlkramp är en tillfällig muskelspasm eller sammandragningar i kranskärlet som förhindrar tillräckligt med blod att passera ut i hjärtat. Det kallas spasmkärlkramp eller spasmangina.
Du kan också få symtom som påminner om symtomen vid kärlkramp utan att du har några förträngningar i kärlen. Det kan till exempel bero på förändringar i en eller flera hjärtklaffar eller att hjärtmuskeln är förtjockad.