Hepatit A – smittsam gulsot

Skriv ut (ca 7 sidor)

Hepatit A är en inflammation i levern som orsakas av ett virus. Sjukdomen går vanligtvis över av sig själv, men du kan vara trött under många månader efteråt. Hepatit A smittar oftast genom mat och dryck. Du som har hepatit behöver följa vissa regler för att inte föra smittan vidare.

Skriv ut

Hepatit A är en ovanlig sjukdom i Sverige. Ungefär 100 personer får hepatit A varje år och hälften av dem smittas utomlands. Du kan vaccinera dig mot sjukdomen, till exempel inför en resa.

Symtom på hepatit A

Symtom på hepatit A

De flesta som får hepatit A går igenom tre faser med olika symtom. Hur kraftiga symtomen blir kan variera mycket från person till person. Alla blir exempelvis inte gula i huden. En del får inga symtom alls.

Barn upp till fem år får sällan några symtom om de får hepatit A.

De första symtomen

Den första fasen vid hepatit A varar mellan några dagar och upp till en vecka. Då har du symtom som påminner om influensa, med huvudvärk, feber, trötthet och värk i kroppen. Dessutom kan du tappa aptiten, må illa och även kräkas. En del får också ledvärk och klåda.

Det tar mellan två till sex veckor från att du har blivit smittad till de första symtomen kommer. Det är vanligast att det tar ungefär fyra veckor innan du får symtom.

Du blir gulaktig

Under den andra fasen blir huden gulaktig. Den gula färgen syns tydligast i ögonvitorna. Det är ofta där man först upptäcker det gula. Dessutom blir urinen ofta mörkfärgad och avföringen blir ljus. 

Om du har ljus hy kan det se ut som att du har en solbränna med gulröd underton. Om du har mörk hy kan det gula synas mindre.

Det är också vanligt att bli öm under revbenen på höger sida av magen. Där sitter levern, som svullnar upp när den blir inflammerad.

När den gula färgen på huden och i ögonen kommer brukar ofta de första symtomen bli lindrigare.

Fasen pågår i en till flera veckor.

Du blir frisk

Gulsot varar vanligtvis i ungefär tre veckor. Men det är vanligt att du är trött och har minskad matlust i flera veckor eller månader efter att du har blivit sjuk. Du kan känna dig trött både fysiskt och psykiskt. Det kan ta flera månader att återhämta sig helt.

Fäll ihop

När och var ska jag söka vård?

När och var ska jag söka vård?

Kontakta en vårdcentral eller infektionsmottagning om något av följande stämmer:

  • Du har symtom som gula ögonvitor och gulaktig hud.

  • Du har haft nära kontakt med någon som har hepatit A.

Ring telefonnummer 1177 om du vill ha sjukvårdsrådgivning

Stockholms län

Behöver du råd på andra språk?

På telefon 1177 kan du få råd på arabiska och somaliska klockan 8 - 22 och på finska klockan 8 - 12.

Fäll ihop

Så smittar hepatit A

Så smittar hepatit A

En person med hepatit A är smittsam ungefär två veckor innan de första symtomen har kommit och sedan i en till två veckor efter det.

Smittar via bajset

Hepatit A-virus finns i bajset hos smittade personer. Om personen inte tvättar händerna noggrant efter ett toalettbesök kan smittan föras vidare till mat eller vatten. Då kan andra som äter maten eller dricker vattnet bli sjuka.

Kan smitta genom vatten och livsmedel

Hepatit A-viruset kan överleva länge i vatten. Smittan kan spridas vidare från avloppsvatten till andra typer av vatten. Ibland finns viruset i ostron och musslor som levt i vatten där smittan finns.

Hepatit A kan också finnas i färska eller frysta bär, glass eller råa grönsaker. Då har antingen någon som är smittad rört vid livsmedlen eller så har de vattnats med förorenat vatten.

Det är bara människor som kan få hepatit A.

Kan smitta vid nära kroppskontakt

Hepatit A kan smitta mellan människor vid nära kroppskontakt.

Du blir immun

Du kan bara få hepatit A en gång. Sedan blir du immun. Du kan däremot fortfarande få andra sorters hepatit.

Hepatit A är ovanligt i Sverige

Hepatit A är ovanligt i Sverige, men vanligt i många länder i Afrika, Asien, Sydamerika, Mellanöstern och östra Europa.

Hepatit A ska anmälas

Hepatit A är en så kallad allmänfarlig sjukdom som är anmälningspliktig enligt smittskyddslagen. Det innebär att den läkare som upptäcker att någon har sjukdomen ska rapportera detta till smittskyddsläkaren och Folkhälsomyndigheten. Det är viktigt att hitta varifrån smittan kommer för att kunna begränsa att sjukdomen sprids.

Vårdpersonalen kartlägger vilka kontakter den som är sjuk har haft. Om du har varit i nära kontakt med någon som är sjuk eller som har fått i sig smittat livsmedel får du information om det. Du kan behöva lämna ett blodprov.

Du ska informera din arbetsgivare om att du är smittad om du arbetar med livsmedel. Du kan behöva bli omplacerad eller bli tillfälligt avstängd från arbetet, för att undvika att smitta andra. I så fall kan du få så kallad smittbärarpenning från Försäkringskassan.

Fäll ihop

Hur kan jag förebygga hepatit A?

Hur kan jag förebygga hepatit A?

Du kan vaccinera dig mot hepatit A. Det är det säkraste sättet att undvika att bli sjuk om du kommer i kontakt med smitta.  

Vaccination rekommenderas till följande vuxna och barn som är över ett år. Ibland kan även barn som är yngre än ett år få vaccin. 

  • Du är närstående till någon som har hepatit A.

  • Du har haft nära kontakt med någon som har hepatit A.

  • Du ska resa till ett land där hepatit A är vanligt.

  • Du har en kronisk leversjukdom.

Vaccination rekommenderas om du ska resa till Östeuropa, Sydamerika, Afrika och Asien inklusive Mellanöstern. Du behöver vanligtvis inte vaccinera dig om du ska resa inom övriga Europa, Nordamerika, Australien och Nya Zeeland.

Hos Folkhälsomyndigheten kan du få information om aktuella utbrott av hepatit A.

Immunglobulin i stället för vaccin

I enstaka fall kan du i stället för vaccin få något som kallas immunglobulin. Då tillförs kroppen redan färdiga antikroppar mot hepatit A i förebyggande syfte. Det kallas passiv immunisering och ger ett tillfälligt skydd mot sjukdomen i ungefär två månader.

Immunglobulin ges i stort sett bara till personer med någon närstående som har hepatit A och till personer som på grund av andra sjukdomar eller läkemedel inte får effekt av vanlig vaccination.

Tvätta händerna ofta

Var noggrann med hygienen om du umgås med någon som har hepatit A. Tvätta händerna noggrant och ofta.

Var också noggrann med hygienen om du reser i länder där hepatit A är vanligt. Undvik mat som inte har varit upphettad, till exempelvis råa grönsaker och frukter eller bär som inte skalas, isbitar och glass.

Fäll ihop

Du som har hepatit A måste följa vissa regler

Du som har hepatit A måste följa vissa regler

Om du har fått hepatit A är det viktigt att undvika att föra smittan vidare, under de veckor du är smittsam. Vanligen ger din läkare eller smittskyddsläkaren besked om vilka regler du ska följa. Du ska få information om du kan arbeta eller om ett smittsamt barn kan gå till förskolan eller skola.

Här är de råd som smittade personer vanligtvis får:

  • Tvätta händerna noga efter varje toalettbesök och före varje måltid.

  • Använd egen tvål och gärna handsprit.

  • Använd egen handduk eller engångshanddukar.

  • Duscha i stället för att bada i badkar. Bada inte i bubbelpool eller bassänger.

  • Laga inte mat åt andra och rör inte andras mat.

  • Tänk på att smittan kan överföras vid nära kroppskontakt.

  • Tvätta händerna efter att du bytt blöja på ett barn som har smittan. Tvätta även skötbordet med handsprit. Lägg den använda blöjan i en plastpåse som du knyter ihop innan du slänger den.  

  • Du är skyldig att komma på de vårdbesök och de provtagningar som du blir kallad till.

Barn som har hepatit A och går i förskolan ska stanna hemma så länge de kan smitta andra. Skolbarn kan gå till skolan, men bör inte delta i gymnastiken eller laga mat med andra barn. De ska heller inte använda gemensamma toaletter.

Om du har en torr- eller förmultningstoalett så hör med miljö- och hälsoskyddsnämnden i din kommun hur avfallet ska hanteras för att inte sprida smittan vidare.

Fäll ihop

Vad kan jag göra själv?

Vad kan jag göra själv?

Hepatit A kan göra dig mycket trött. Oftast behöver du vila den första tiden. Det kan ibland kännas bättre att undvika fet mat om du mår illa, men det avgör du själv.

Undvik alkohol och var försiktig med läkemedel

När du har hepatit A behöver din lever vila för att kunna läka. Undvik därför ämnen som kan skada eller belasta levern. Undvika att dricka alkohol i minst tre månader. Undvik också p-piller och rådgör med din läkare om vilka läkemedel som du kan använda. 

Fäll ihop

Behandling

Behandling

Det finns ingen behandling mot hepatit A. Sjukdomen går vanligtvis över av sig själv inom en månad.

Du som arbetar kan behöva vara sjukskriven under de första veckorna, när du är som sjukast. Det är sen olika från person till person hur fort man tillfrisknar och kan börja arbeta igen.

De flesta blir helt friska från hepatit A. Inom tre månader brukar levern bli helt återställd.

Undvik vissa läkemedel

Be alltid din läkare om råd om du behöver läkemedel för att lindra symtomen. Vissa läkemedel kan vara olämpliga om du har en leverinflammation. Det gäller även receptfria läkemedel som till exempel Alvedon och Ipren. 

Fäll ihop

Undersökningar

Undersökningar

Om du har symtom på hepatit A får du lämna ett blodprov på vårdcentralen. Blodprovet visar om viruset finns i blodet och om levern är påverkad.

Fäll ihop

Hepatit A och graviditet

Hepatit A och graviditet

Om du är gravid och får hepatit A är det inte farligt för barnet i magen. Det finns en liten risk att barnet smittas vid förlossningen om du som gravid är smittsam just då. Barnet får vanligtvis inga symtom, men kan föra smittan vidare under de veckor som infektionen pågår.

Fäll ihop

Följdsjukdomar

Följdsjukdomar

Det vanligaste är att du blir helt frisk om du får hepatit A.

I mycket ovanliga fall kan sjukdomen leda till en allvarlig leverskada, där leverinflammationen blir så kraftig att levern inte längre fungerar. De första tecknen på detta är förvirring, oro och kraftig trötthet. Sjukdomen är då så allvarlig att man behöver läggas in på sjukhus och få intensivvård.

Det är större risk att bli allvarligt sjuk om du redan har en annan leversjukdom, som till exempel skrumplever eller kronisk hepatit B eller C.

Fäll ihop

Om hepatit A

Om hepatit A

  • Levern

    Levern är kroppens största körtel och har många viktiga funktioner.

    Mer information
    Bild av levern

    Levern finns högt upp i buken på höger sida och har bland annat till uppgift att ta hand om färgämnet bilirubin som finns i blodkropparna. Bilirubin ger avföringen och urinen dess färg.

    Om levern inte kan bryta ner bilirubinet förs färgämnet i stället ut i vävnaderna via blodet. När mängden bilirubin blir för hög i blodet gulnar huden och ögonvitorna.

Levern renar blodet i kroppen, lagrar fett och socker och bryter ner vissa ämnen. Levern påverkar också vissa hormoner och blodets förmåga att stoppa blödningar.

Hepatit är en virussjukdom som orsakar en inflammation i levern. Den gör att levern inte klarar av att bryta ner vissa ämnen, som alkohol eller olika läkemedel.

En frisk lever rensar bort det gula ämnet bilirubin ur kroppen. Om levern är inflammerad klarar den inte av det. Det gör att du då kan få gulaktig hud, gula ögonvitor och mörkare urin än vanligt.

Det finns flera sorters hepatit

Det finns flera sorters hepatitsjukdomar som orsakas av virus: Hepatit A, hepatit B, hepatit C, hepatit D och hepatit E. Hepatit brukar även kallas för gulsot eftersom huden ofta blir gulfärgad om du får sjukdomen.

Hepatit A är inte en kronisk sjukdom, till skillnad från hepatit B, C och D som ibland kan orsaka kronisk hepatit.

Den gulsot nyfödda barn kan få är inte hepatit och är inte smittsam. 

Fäll ihop

Påverka och delta i din vård

Påverka och delta i din vård

För att du ska kunna vara delaktig i din vård och ta beslut är det viktigt att du förstår informationen du får av vårdpersonalen. Ställ frågor om du inte förstår. Du kan också be att få informationen utskriven så att du kan läsa den i lugn och ro.

Du har möjlighet att få hjälp av en tolk om du inte talar svenska. Du har möjlighet att få hjälp av en tolk om du har en hörselnedsättning.

Du kan söka vård på vilken vårdcentral du vill i hela landet.

Fäll ihop
Skriv ut (ca 7 sidor)
Senast uppdaterad:
2017-10-19
Redaktör:

Klara Johansson, 1177 Vårdguiden

Granskare:

Ann-Sofi Duberg, överläkare, Infektionskliniken, Universitetssjukhuset Örebro

Illustratör:

Kari C. Toverud, certifierad medicinsk illustratör, Oslo, Norge


Stockholms län
Tillägg uppdaterade:
2017-10-23