Halsfluss

Skriv ut (ca 7 sidor)

Halsfluss är en infektion i halsmandlarna som kan bero på virus eller bakterier. Den vanligaste bakterien är streptokocker grupp A. Det gör ont i halsen när du sväljer och du kan ha feber om du har halsfluss. Infektionen kan gå över av sig själv, men ibland behöver du behandling.

Skriv ut

Symtom

Symtom

Vanliga symtom vid halsfluss som beror på bakterier:

  • Du har ont i halsen när du sväljer.
  • Du har feber.
  • Lymfkörtlarna i halsen kan svullna, oftast de vid käkvinklarna. Då kan du känna dem som ömma kulor under huden.

Små barn kan ha svårt att säga var det gör ont. De visar ofta att de har ont genom att de inte vill äta eller dricka. Barn kan klaga på huvudvärk, ont upp mot öronen och ont i magen.

Vanliga symtom vid halsinfektion som beror på virus

Du kan ha ont i halsen utan att det beror på bakterier. Då är det vanligt att samtidigt har andra symtom som snuva, hosta och heshet. Det beror ofta på en förkylning som orsakats av virus.

Fäll ihop

När ska jag söka vård?

När ska jag söka vård?

De flesta som har ont i halsen behöver inte söka vård utan besvären brukar gå över av sig själv.

Kontakta en vårdcentral eller en jouröppen mottagning om du har ett eller flera av följande besvär:

  • Du har ont i halsen och feber i två dagar, men inga förkylningssymtom som snuva, hosta eller nästäppa.
  • Du har ont i halsen och är samtidigt svullen utanpå halsen.
  • Du har ont i halsen, feber och små knottriga utslag.
  • Du har ont i halsen i ett par veckor och har inte har några andra symtom.   

Om det är stängt kan du vänta tills den jouröppna mottagningen eller vårdcentralen öppnar.

Kontakta genast en vårdcentral eller en jouröppen mottagning om du har ett eller flera av följande besvär:

  • Du har mycket ont på ena sidan av halsen och har svårt att gapa.
  • Du har nedsatt immunförsvar på grund av en annan sjukdom eller läkemedelsbehandling.

Om det är stängt, sök vård på en akutmottagning.

Ring telefonnummer 1177 om du vill ha sjukvårdsrådgivning. Då får du hjälp att bedöma dina symtom och råd om vad du kan göra själv.

Stockholms län

Här finns information om vilka mottagningar du kan kontakta i Stockholms län.

Behöver du råd på andra språk?

Klockan 8:0022:00 kan du få råd på arabiska och somaliska och klockan 8:0012:00 på finska.

 
Fäll ihop

Vad kan jag göra själv?

Vad kan jag göra själv?

Matlusten kan minska när du har ont i halsen men det är bra att försöka dricka, även om du har svårt att svälja. Kall och varm dryck kan ha en lenande effekt på halsen. Det kan också kännas bra att äta något kallt som yoghurt eller glass.

Ibland känns det bättre att ha något att suga på och då kan du pröva halstabletter som finns på apotek och i vissa matvaruaffärer. De minskar inte själva svullnaden i halsen, men det kan kännas lenande. Det bästa för tänderna är att välja sockerfria tabletter.

Receptfria smärtstillande läkemedel

Det finns flera olika receptfria läkemedel mot smärta och feber. Ett exempel är läkemedel med paracetamol, som Alvedon eller Panodil. Ett annat är läkemedel med ibuprofen, till exempel Ibumetin och Ipren. Du som är över 75 år, har någon hjärt-kärlsjukdom, har haft magsår eller är gravid bör använda läkemedel som innehåller paracetamol.

Det finns sugtabletter och sprej som har antiinflammatorisk effekt. Det innebär att de lindrar smärta och svullnad i halsen. Det finns också sugtabletter som verkar bedövande i halsen. Du kan köpa läkemedlen på ett apotek. En del av dessa läkemedel kan användas av både barn och vuxna, men inte alla. Läs på förpackningen eller fråga på apoteket om du känner dig osäker.

Fäll ihop

Undersökning

Undersökning

På vårdcentralen får du berätta om dina symtom, därefter undersöker läkaren dig.  

Vid undersökningen tittar läkaren in i munnen och svalget med hjälp av en lampa. Hen använder också en platt träpinne för att hålla ner tungan. Det gör att hen ser svalget bättre. Läkaren kan då se om halsmandlarna är röda, vilket är vanligt vid halsfluss. Hen kan också se om du har varproppar i halsmandlarnas fickor.

Vid undersökningen kan läkaren också se om du har en halsböld. Då brukar gombågen på den sidan som du har halsbölden på bukta ut.

Undersökningen kan kännas lite obehaglig men tar bara några sekunder.

Läkaren brukar också undersöka halsen på utsidan. Läkaren känner på halsen och kring käkarna med händerna för att ta reda på om lymfkörtlarna är förstorade och ömma.

Ibland görs ett snabbtest eller en bakterieodling

Ibland tar läkaren ett prov från halsmandlarna med hjälp av en bomullsklädd pinne. Provet visar om halsflussen beror på bakterier som kallas streptokocker. Det här provet kallas för snabbtest.

Du får inte lämna något prov för snabbtest om något av följande stämmer:

  • Läkaren bedömer att halsinfektionen är lindrig och att antibiotika inte kommer hjälpa.
  • Du har nyligen haft en infektion med streptokocker. Det beror på att det kan finnas döda bakterier kvar som gör att testet visar fel.

Läkaren kan också ta ett prov från halsmandlarna för att göra en bakterieodling. Det görs på samma sätt som snabbtestet, med en bomullsklädd pinne. Det här provet tas ibland om du har fått halsfluss igen inom några veckor. Det kan också tas om snabbtestet var negativt men läkaren misstänker ändå att du har infektion med bakterier. Du får provsvaret efter några dagar.  

Fäll ihop

Behandling

Behandling

Du kan få behandling med antibiotika om infektionen beror på bakterier samtidigt som du har stora besvär.

Du får oftast ta antibiotika under tio dagar. Du slutar smitta efter ungefär två dagar. Det kan därför vara bra att stanna hemma i åtminstone två dagar. Därefter kan du gå tillbaka till skola, eller arbete när du orkar med det.

Biverkningar av antibiotikan

Du kan få biverkningar av antibiotika. Du kan till exempel få diarré på grund av att bakterierna i tarmen påverkas, eller känna dig illamående och behöva kräkas.

Du kan också få utslag av antibiotika. Kontakta vården om du får utslag i samband med att du tar antibiotika.

Du kan få halsfluss igen

Det är ganska vanligt att få halsfluss en gång till inom en månad. Det kan bero på att du har blivit smittad på nytt eller att bakterierna finns kvar inne i halsmandlarna.

Du får ofta en annan sorts antibiotika om du har fått halsfluss på nytt inom en månad. 

Tips för att inte bli smittad igen

Du som har fått antibiotika mot halsfluss ska byta ut eller koka din tandborste tre till fyra dagar efter att du har påbörjat kuren. Det beror på att bakterierna annars kan överleva i tandborsten. Då kan du bli sjuk igen när antibiotikakuren är avslutad.

Det är också bra om du kan diska nappar och leksaker som barnet stoppar i munnen om hen har fått en antibiotikakur mot halsfluss.

Operera bort halsmandlarna

Du kan få operera bort halsmandlarna om du får halsfluss ofta. För att det ska bli aktuellt ska du ha haft tre till fem återfall under ett eller två års tid. Du ska inte heller ha blivit hjälpt av antibiotikabehandling med antibiotikasorterna klindamycin eller cefadroxil.

Flera i hushållet kan behöva undersökas och behandlas

Halsfluss smittar lätt och det är lätt att flera personer som bor tillsammans blir sjuka. Det kan vara bra att läkaren undersöker alla som bor tillsammans om det är flera som har täta infektioner med streptokocker. Det gäller även de som är friska eftersom de kan bära på sjukdomen och smitta andra utan att vara sjuka själva. Då kan det behövas behandling så att ni inte fortsätter smitta varandra. 

Fäll ihop

Hur smittar halsfluss?

Hur smittar halsfluss?

Du kan bli smittad av halsfluss genom direktkontakt, till exempel när du tar någon i hand och därefter tar dig själv i ansiktet, eller om du kysser någon. Det tar ofta två till fyra dagar från att du har blivit smittad tills du börjar få symtom.

Hur kan jag skydda mig?

Du kan skydda dig genom att tvätta händerna ofta och undvika att ta sjuka personer i hand. För små barn är det bra att vara utomhus för att undvika att bli smittade.

Det är bra om ni har var sin handduk om ni är flera som bor tillsammans och en har halsfluss.

Fäll ihop

Vad är halsfluss?

Vad är halsfluss?

  • Tonsiller

    Vid halsfluss blir halsmandlarna svullna.

    Mer information
    Tonsiller

    Oftast används ordet halsfluss för att beskriva en infektion i halsmandlarna som orsakas av streptokockbakterien typ A, som även kallas streptococcus pyogenes. När halsmandlarna drabbas av en infektion blir de inflammerade, röda och svullna och gör ont.

    Om man får en halsböld till följd av halsfluss brukar framförallt den främre gombågen bukta inåt mot munhålan.

Halsfluss kan orsakas av bakterier eller av virus. Den vanligaste sorten bakterier som orsakar halsfluss är streptokocker grupp A. Det finns andra bakterier som kan orsaka halsfluss men det är ovanligt.

Du kan ha streptokockbakterier i svalget utan att ha några symtom. Det är vanligt hos barn som går på förskola. Du smittar oftast inte och behöver heller inte behandlas om du mår bra.

Halsmandlarna sitter på var sin sida om svalget, längst bak i munnen. De är en del av kroppens immunförsvar som skyddar mot infektioner. Halsmandlarna består av lymfvävnad.

Halsmandlarna kan bli större om du får en infektion eller om du har fått flera infektioner.

Det finns veck och fickor på halsmandlarna. Där samlas det slemhinneceller. De kan synas som vita proppar, men brukar inte ge några symtom och behöver inte behandlas.

Fäll ihop

Komplikationer och följdsjukdomar

Komplikationer och följdsjukdomar

Det är ovanligt med följdsjukdomar efter en halsfluss. En följdsjukdom som du kan få är halsböld. Då har det bildats var bakom halsmandeln och svullnaden kan sprida sig ner i halsen. Oftast utvecklas halsböld bara på ena sidan av svalget.

Vanliga symtom på halsböld:

  • Du får feber igen.
  • Du känner dig trött och slö.
  • Du har svårt att gapa.
  • Du har svårare att svälja och andas.

En halsböld behandlas oftast av en öron-näsa-halsläkare. Du sitter upp under behandlingen och får först bedövningssprej och sedan en spruta med bedövningsmedel i munnen. Läkaren öppnar sedan bölden så att varet kan rinna ut. Oftast använder läkaren ett speciellt instrument som gör det lättare att få ut varet. Behandlingen tar några minuter och du får sedan antibiotikatabletter att ta hemma.

Det brukar göra ont efter behandlingen, men inte lika ont som det gjorde innan bölden öppnades. Det brukar göra mindre ont efter några dagar om det läker som det ska. Du får en tid för återbesök i samband med att bölden öppnas. Det beror på att bölden kan fyllas på med mer var efter ett tag.

Barn som får halsböld eller vuxna som har haft två halsbölder kan behöva operera bort halsmandlarna.

Andra följdsjukdomar som kan förekomma efter en halsfluss är öroninflammation och reumatisk feber, men det är ovanligt. En mycket ovanlig följdsjukdom är njurinflammation.

Fäll ihop

Påverka och delta i din vård

Påverka och delta i din vård

Du kan söka vård på vilken vårdcentral eller öppen specialistmottagning du vill i hela landet. Ibland krävs det remiss till den öppna specialiserade vården.

Du ska förstå informationen

För att du ska kunna vara delaktig i din vård och behandling är det viktigt att du förstår informationen du får av vårdpersonalen. Ställ frågor om du inte förstår. Du ska till exempel få information om behandlingsalternativ och hur länge du kan behöva vänta på vård och behandling.

Även barn ska vara delaktiga i sin vård. Ju äldre barnet är desto viktigare är det.

Du har möjlighet att få hjälp av en tolk om du inte pratar svenska. Du har också möjlighet att få hjälp av en tolk om du har en hörselnedsättning. 

Fäll ihop
Skriv ut (ca 7 sidor)
Senast uppdaterad:
2018-03-26
Redaktör:

Jenny Andersson, 1177 Vårdguiden

Granskare:

Georgios Papatziamos, läkare, specialist i öron-näsa-halssjukdomar, Karolinska Universitetssjukhuset, Stockholm.

Illustratör:

Kari C Toverud, certifierad medicinsk illustratör, Oslo, Norge


Stockholms län
Tillägg uppdaterade:
2018-04-03