Läkemedel vid astma

Skriv ut (ca 13 sidor)

Vid astma drar luftrören ihop sig och det blir tungt att andas. Behandlingen består bland annat av olika typer av läkemedel som du andas in, så kallad inhalering. Ofta behöver du använda både kortison och läkemedel som vidgar luftrören.

Skriv ut

Det finns olika läkemedel som du kan använda vid astma. De verkar på olika sätt och kombineras ofta för bästa möjliga effekt.

Mål med läkmedelsbehandlingen

Mål med läkmedelsbehandlingen

Det finns flera mål med behandlingen: 

  • Du ska bli av med långvariga astmabesvär som gör att du orkar mindre eller sover sämre.
  • Du ska inte ha några besvär av astman i vardagen.
  • Behandlingen ska minska risken för astmaanfall.
  • Du ska snabbt bli bättre om du får ett astmaanfall.
  • Dina lungor ska fungera så bra som möjligt i framtiden.

Vad är astma?

Astma beror på en inflammation i luftrörens slemhinna, som gör att luftrören blir extra känsliga för vissa saker. Det kan till exempel vara pollen, kvalster, kall luft och starka dofter.

Astma är en livslång sjukdom och du kan därför behöva ta läkemedel under lång tid för att hålla besvären under kontroll. Annars finns det risk att astman förvärras och ger allvarliga astmaanfall.

Fäll ihop

Läkemedel vid astma hos barn

Läkemedel vid astma hos barn

Astma hos barn behandlas med samma läkemedel som vuxna får, men i lägre doser. Vilka doser och läkemedel som barnet behöver beror på barnets ålder och hur mycket astmabesvär hen har.

Behandling vid förkylningsastma

Barn kan få en särskild typ av astma när de är förkylda, så kallad förkylningsastma eller infektionsastma. Den formen av astma beror på att barns lungor inte är fullt utvecklade.

Förkylningsastma är inte en livslång sjukdom och barnet behöver oftast bara ta läkemedel under de dagar hen är förkyld. Risken att få förkylningsastma minskar när barnet blir äldre och försvinner helt när barnet är cirka sex-sju år.

Behandlingen består oftast av att barnet får andas in kortverkande läkemedel som vidgar luftrören. Det gör att det blir lättare att andas, men läkemedlet påverkar inte infektionen i sig.

Barnet kan också behöva få behandling med kortison och långverkande luftrörsvidgande läkemedel under en längre tid om besvären är svårare eller kommer ofta.

Läs mer om astma hos barn.

Fäll ihop

Läkemedel som används vid astma

Läkemedel som används vid astma

De läkemedel som används vid astma kan delas in i olika grupper beroende på hur de fungerar. Vilka läkemedel du får beror på dina besvär.

Det här är exempel på olika typer av läkemedel som används vid behandling mot astma:

Luftrörsvidgande läkemedel

Dessa läkemedel vidgar luftrören genom att musklerna i luftrören slappnar av. Läkemedlen används dagligen för att förebygga astmabesvär och vid astmaanfall. De kallas även beta-2-stimulerare.

Kortison  
Kortison dämpar inflammationen i luftrören och läker irriterad vävnad. För de allra flesta med astma är det bra att andas in kortison regelbundet. Du behöver andas in kortison varje dag under någon eller några veckor för att få full effekt.

Antileukotriener
Denna typ av läkemedel blockerar vissa inflammatoriska reaktioner i luftvägarna. Läkemedlet hjälper inte vid akuta astmabesvär, utan används varje dag i förebyggande syfte.

Övriga läkemedel mot astma
I denna grupp finns till exempel luftrörsvidgande antikolinerga läkemedel, kromoglikat och teofylliner.

Den här texten tar inte upp läkemedel mot hosta, varken slemlösande eller andra sorter. Antihistaminer som finns i allergitabletter kommer inte heller att beskrivas. Inget av dessa läkemedel räknas som astmaläkemedel.

Kombinationsläkemedel

Det finns några läkemedel som innehåller två olika typer av astmaläkemedel, oftast luftrörsvidgande medel och kortisonpulver. Du får alltså i dig båda läkemedlen samtidigt när du tar ett sådant kombinationsläkemedel.

Kombinationsläkemedel kan passa både barn och vuxna som behöver samma läkemedel och samma dosering varje dag. Det är också bra om du har lätt att glömma dina läkemedel.

Fäll ihop

Så används läkemedel vid astma

Så används läkemedel vid astma

Besvären vid astma kan variera mycket. Vissa är besvärsfria i långa perioder, medan andra har ständiga besvär, trots behandling. Det beror på dina besvär hur mycket och vilka läkemedel du behöver använda.

Se till att få en behandlingsplan av din läkare. Där ska det stå vad du ska göra om du får mer besvär av din astma. Det är bra att veta hur du ska anpassa medicineringen om du till exempel får en luftvägsinfektion eller om du får ökade besvär under pollensäsongen.

Behandling vid tillfälliga astmabesvär

Har du besvär vid enstaka tillfällen kan det räcka med kortverkande, luftrörsvidgande läkemedel när du får besvär. Läkemedlen andas du in. Kortverkande innebär att läkemedlen har snabb effekt och att effekten inte varar så länge.

Du bör använda inflammationshämmande läkemedel regelbundet om du behöver ta kortverkande luftrörsvidgande läkemedel mer än två gånger per vecka. Det gäller även om besvären är lindriga. Du använder oftast kortison som du andas in.

Det finns andra behandlingsalternativ om du fortsätter ha astmabesvär, trots att du andas in kortison varje dag.

Behandling vid lindriga astmabesvär

Vid lindriga astmabesvär har du ofta mått bra flera dagar i följd, och det är inte så jobbigt med astman. Under dessa perioder kan du ta kortverkande, luftrörsvidgande läkemedel flera gånger. Du kan även öka mängden kortison som du andas in.

Prata med din läkare om hur du ska använda dina läkemedel, gärna i förväg så att du vet hur du ska göra om du får mer besvär.

Behandling vid måttliga astmabesvär

Måttliga astmabesvär kan komma efter en period när du haft mer besvär av din astma. Det kan kännas tungt i bröstet när du andas och läkemedlen hjälper inte lika bra som de brukar. Även under dessa perioder kan du ta kortverkande luftrörsvidgande läkemedel flera gånger. Du bör även öka kortisondosen och du kan ibland behöva ta kortisontabletter.

Prata med din läkare för att diskutera om du behöver ändra din medicinering.

Behandling vid svåra astmabesvär och vid akuta försämringar

Vid svåra astmabesvär är det jobbigt att ligga ner och du har svårt att andas. Besvären kan bli sämre när du hostar eller pratar, och det känns som att läkemedlet inte hjälper alls.

Alla som har astma kan få akut astma, det vill säga ett astmaanfall. Ofta kan du klara astmabesvären hemma, men det kan hända att du behöver åka till en akutmottagning på sjukhus för att få behandling.

På sjukhuset kan du få andas in luftrörsvidgande läkemedel. Du kan också få läkemedel med hjälp av spruta om inte inhalationerna har tillräcklig effekt. Du får också mer kortison i tablettform. Om du får i dig för lite syre så får du syrgas. Oftast får du stanna tills anfallet har släppt. Det kan ta från några timmar upp till ett dygn.  

Du behöver ta kontakt med din läkare för att ta reda på vad det var som gjorde att du fick astmaanfallet.

Ha alltid med dig dina läkemedel mot astma. Fråga din läkare eller sjuksköterska om du är osäker på vilket läkemedel du ska ta vid ett astmaanfall.

Fäll ihop

Hur tar jag läkemedel mot astma?

Hur tar jag läkemedel mot astma?

Vid astma används framför allt läkemedel i form av sprej och pulver som du andas in, så kallade inhalering.

Du andas in läkemedlen med hjälp av en inhalator, antingen med en inhalator för sprej eller med en inhalator för pulver. Det är viktigt att använda inhalatorn på rätt sätt för att du ska få i dig läkemedlet. Träna tillsammans med din astmasjuksköterska om du är osäker på hur du ska göra.

Ett barn kan börja använda inhalatorer för pulver när hen kan hantera den själv, vid ungefär fem till sex års ålder, men det är viktigt att fortsätta kontrollera hur barnet använder sin inhalator.

Hjälpmedel för att andas in läkemedlen

Det finns olika hjälpmedel för barn som har svårt att använda en inhalator och att andas in sina läkemedel. Hjälpmedlen är även bra för vuxna som har svårt att använda inhalatorer.

Andningsbehållare

Med en andningsbehållare kan barnet andas in läkemedlet i eget tempo. Ett annat namn för andningsbehållare är spacer.

Andningsbehållaren består av ett litet rör med en andningsmask i ena änden som en vuxen sätter över barnets mun och näsa. I rörets andra ände sätts en sprejbehållare med läkemedlet. När du eller barnet ger en puff av läkemedlet hamnar det i röret, och barnet kan sedan lugnt andas in läkemedlet genom andningsmasken.

Andningsbehållaren används till astmaläkemedel som finns i sprejform.

Nebulisator

Nebulisator är ett hjälpmedel för att andas in läkemedelsvätska. Nebulisatorn finfördelar vätskan till ånga som barnet kan andas in. Den kan användas om barnet har svårt att inhalera på annat sätt.

En läkare eller astmasjuksköterska kan skriva ut andningsbehållare eller nebulisator som hjälpmedel.

Viktigt att hjälpa barn med behandlingen

Barn kan behöva hjälp av en vuxen med att ta sitt läkemedel, oavsett om barnet använder inhalator, andningsbehållare eller nebulisator. En läkare eller astmasjuksköterska kan visa hur hjälpmedlen ska användas.

Det är viktigt att både barnet och den eller de vuxna som hjälper barnet lär sig att hantera läkemedlen, så att barnen får i sig läkemedlen.

Fäll ihop

Graviditet

Graviditet

Det är viktigt att du mår så bra som möjligt om du är gravid. Därför ska du fortsätta ta dina läkemedel så att du har så lite astmabesvär som möjligt. Det är större risk att barnet skadas av att du som är gravid har en dåligt behandlad astma, än av läkemedel.

Prata med din läkare om du planerar att bli gravid eller om du är gravid. Öka eller minska inte din medicinering utan att först prata med din läkare.

Fäll ihop

Luftrörsvidgande läkemedel

Luftrörsvidgande läkemedel

Luftrörsvidgande läkemedel avbryter muskelkrampen i luftvägarna, så att musklerna slappnar av och luftrören vidgas. Då blir det lättare att andas. Nästan alla som har astma använder något läkemedel från denna grupp.

Luftrörsvidgande läkemedel har nästan alltid effekt, men de påverkar inte den inflammation som finns i luftvägarna. Därför ska luftrörsvidgande läkemedel bara användas som enda behandling om du har mycket lätta astmabesvär, eller om du får enstaka besvär.

Luftrörsvidgande läkemedel finns både som kortverkande och långverkande läkemedel.

Här beskrivs luftrörsvidgande läkemedel från gruppen beta-2-stimulerare. Senare i texten kan du läsa om antikolinerga läkemedel, som är en annan typ av luftrörsvidgande läkemedel.

Kortverkande luftrörsvidgande läkemedel

De kortverkande, luftrörsvidgande läkemedlen är bäst vid kraftiga, plötsliga besvär. När du tar läkemedlet bryts muskelkrampen i luftrören inom några minuter. Effekten sitter i upp till sex timmar.

Kortverkande luftrörsvidgande läkemedel används också vid förkylningsastma hos barn, under de dagar som barnet är förkylt. Läkemedlet kan också användas för att undvika att få ett astmaanfall, till exempel innan du ska träna eller göra något annat ansträngande.

Barn i alla åldrar kan använda de snabbverkande, luftrörsvidgande läkemedlen.

Långverkande luftrörsvidgande läkemedel

Långverkande, luftrörsvidgande läkemedel ger effekt under längre tid, upp till tolv timmar. Det är praktiskt om du har besvär under natten eller om du känner av din astma flera gånger under en dag. Det finns också ultralångverkande luftrörsvidgande läkemedel som har effekt i 24 timmar.  Dessa finns än så länge bara i kombination med kortison och kan användas av vuxna och barn över 12 år.

De långverkande läkemedlen passar bättre för dagliga besvär som inte är så stora. Läkemedlen rekommenderas inte till barn under 4 år. Det beror på att man inte studerat läkemedlens effekt och säkerhet på barn i den åldern.

Läkemedlen kan användas under lång tid

Luftrörsvidgande läkemedel kan användas hela livet med god effekt.

Läkemedlen går bra att använda om du är gravid.

Adrenalin

Adrenalin vidgar luftrören, men påverkar också hjärtat så att det slår snabbare och mer intensivt.

Du kan få en spruta med adrenalin på ett sjukhus eller på en vårdcentral om du har akut, svår astma. Om du har mycket svår allergi kan du ibland få adrenalinsprutor utskrivna av din läkare så att du alltid kan ha dem med dig.

Viktigt om luftrörsvidgande läkemedel

Du ska använda ett kortverkande astmaläkemedel som innehåller terbutalin eller salbutamol om du får ett astmaanfall. Det är för att effekten kommer snabbt med de kortverkande astmaläkemedlen. Terbutalin finns bland annat i Bricanyl och salbutamol finns bland annat i Ventoline.

Luftrörsvidgande läkemedel från gruppen beta-2-stimulerare har framför allt effekt på luftrörens muskler, men de kan ibland även påverka hjärtat. Om du har en allvarlig hjärtsjukdom kan de här läkemedlen ytterligare öka ansträngningen för hjärtat. Likaså kan luftrörsvidgande läkemedel göra situationen värre om du har svår giftstruma.  

Biverkningar

De vanligaste biverkningarna av dessa läkemedel beror på att läkemedlet påverkar olika muskler i kroppen. Biverkningarna kan kännas lite obehagliga, men de går över. Det här är de vanligaste biverkningarna:

  • hjärtklappning
  • muskelskakningar
  • att du känner dig darrig
  • huvudvärk
  • muskelkramp i armar, ben och fingrar.

Det kan vara bra att byta läkemedel om du får besvär varje gång du tar det. Prata med din läkare.

Exempel på luftrörsvidgande läkemedel

Det här är exempel på kortverkande, luftrörsvidgande läkemedel:

Det här är exempel på långverkande, luftrörsvidgande läkemedel:

Alfa- och betastimulerare

  • Adrenalin Mylan
  • Efedrin Mylan

Kombinationsmedel

Fäll ihop

Kortison

Kortison

Kortison dämpar inflammationen i luftvägarna och läker skadad vävnad. Du ska andas in kortisonet varje dag under en längre period för att få bra effekt. Kortison kan användas under flera år utan att effekten avtar. För de allra flesta med astma är det bra att andas in kortison regelbundet.

Kortison finns både som pulver och sprej som du andas in. Det finns också som lösning för nebulisator. Om du har en kraftig astmaförsämring kan du behöva ta kortison som tabletter under en period.

Fortsätt att andas in kortison, även om du mår bra. Risken finns annars att du får tillbaka inflammationen i luftvägarna och därmed astmabesvären. Prata alltid med din läkare om du känner dig osäker med ditt läkemedel.

Det fullständiga namnet på de här läkemedlen är glukokortikosteroider, men de kallas oftast bara för kortison eller steroider.

Biverkningar

De flesta andas in kortison som pulver eller sprej och kortisonet hamnar då direkt i luftrören.

Kortison som du andas in ger nästan inga biverkningar i kroppen. Du kan däremot få en del besvär av kortison som stannar kvar i munnen. Det kan till exempel vara något eller några av dessa besvär:

  • Du blir hes.
  • Du får sveda på tungan och i munnen.
  • Du får svamp i munnen. Då kan det se lite rött ut, ofta på tungan eller i gommen.

För att minska risken för biverkningar i munnen ska du skölja munnen med vatten eller borsta tungan med en mjuk tandborste efter att du har andats in kortisonet. Ta kontakt med en läkare om du ändå får symtom på svamp i munnen.

En längre tids behandling med kortisontabletter kan bland annat försvaga skelettet och göra din hud tunn och skör. Därför ska du alltid noggrant följa den ordination du får av din läkare.

Kortison kan påverka hur barn växer. Barn som regelbundet andas in kortison får komma till vården och mätas en till två gånger per år.

Exempel på kortisonläkemedel

Kortison som du andas in:

Kombinationsmedel

Kortisontabletter

Fäll ihop

Antileukotriener

Antileukotriener

Leukotriener är ämnen som medverkar till astmainflammationen. Ämnena sätter igång inflammatoriska reaktioner, bland annat i luftrören. Läkemedel i gruppen antileukotriener blockerar vissa av de här reaktionerna.

Läkemedlen hjälper inte vid akut astma utan används för att undvika astmabesvär. Antileukotriener är inte heller lika effektiva som kortison, utan används som tillägg till din andra behandling.

Ungefär hälften av de personer som har astma har nytta av dessa läkemedel.

Hur tar jag antileukotriener?

Du tar de här läkemedlen som tabletter. Det går inte att andas in antileukotriener. Läkemedlet finns också som pulver, som du till exempel kan strö över maten. Det är bra om du ska ge läkemedlet till ett barn, eller om du har svårt att svälja tabletter. Läkemedlet finns också i form av en tuggtablett.

Graviditet och antileukotriener

Du bör inte börja en behandling med antileukotriener om du är gravid. Du kan däremot få fortsätta använda läkemedlet om du har använt det innan du blev gravid. Du kan få börja med antileukotriener om din astma blir sämre under graviditeten. Prata med din läkare om din astmabehandling om du planerar att bli eller är gravid.

Biverkningar

Du kan få huvudvärk eller hosta av antileukotriener.

Exempel på antileukotriener

Fäll ihop

Övriga astmaläkemedel

Övriga astmaläkemedel

Det finns andra typer av astmaläkemedel, till exempel antikolinerga läkemedel, kromoglikat och teofylliner.

Så här fungerar antikolinerga läkemedel

Antikolinerga läkemedel som du andas in gör att den muskelkramp som uppstår i luftrören vid astma släpper. Det kan vara ett bra alternativ om du har svårt att tåla andra luftrörsvidgande läkemedel på grund av biverkningar. Det är vanligast att använda läkemedlen regelbundet för att din astma inte ska bli sämre, men de hjälper också vid ett astmaanfall.

Du kan använda samma dos under lång tid, och om du tillfälligt blir sämre kan dosen ökas.

De här läkemedlen verkar inte lika snabbt som de andra luftrörsvidgande läkemedlen.

Viktigt om antikolinerga läkemedel

Antikolinerga läkemedel påverkar även nervsignaler i andra delar av kroppen och kan ge biverkningar. Har du prostataförstoring och använder större mängder av antikolinerga läkemedel kan det bli extra svårt att kissa.

Biverkningar

Du kan bli torr i munnen av antikolinerga läkemedel. Ett fåtal personer som provar läkemedlen kan få huvudvärk och vissa märker att de får svårt att fokusera blicken. Det beror på att ögats lins kan påverkas av läkemedlet så att den inte hinner ställa om mellan att se på nära och långt håll lika snabbt som vanligt. Det går över. För det mesta får man lindriga biverkningar av antikolinerga läkemedel.

Exempel på antikolinerga läkemedel 

Exempel på kombinationsmedel

Så här fungerar kromoglikat

Kromoglikat har effekt på muskelkrampen i luftrören som orsakas av ansträngning, kall luft och ämnen som kan ge en allergisk reaktion. Det är inte klarlagt hur kromoglikat fungerar, men förmodligen hindrar läkemedlet vissa celler i blodet från att sätta igång en allergisk reaktion.

Krampen i luftrören kan förebyggas om du tar en dos innan du ska göra något som kan ge en reaktion. Det kan till exempel vara innan du ska träna, innan du ska vistas i kall luft eller ska befinna dig i en miljö som kan försämra astman. Ta läkemedlet några timmar innan så kan du förhindra att få astmabesvär. Läkemedlet är inte tillräckligt effektiv för att användas vid akuta besvär.

Är du gravid går det bra att använda kromoglikat, och även barn kan använda det.

De här läkemedlen har nästan inga biverkningar. En del personer kan få en lindrig irritation i halsen eller rethosta.

Exempel på kromoglikat

Så här fungerar teofylliner

Teofyllin gör att muskelkrampen i luftrören släpper tillfälligt. De kan användas som behandling av svår akut astma, särskilt om andra läkemedel inte har gett effekt. Du får teofyllinet på sjukhus.

Det går bra att använda teofylliner om du är gravid, och även barn och äldre kan använda det.

Biverkningar

Av teofylliner kan du få en eller fler av följande biverkningar:

  • Du kan må illa.
  • Du kan tappa matlusten
  • Du kan få problem med sömnen.
  • Du kan få huvudvärk.
  • Du kan få rubbad hjärtrytm.

Vissa barn kan bli överaktiva eller oroliga.

Biverkningarna hänger ihop med hur mycket läkemedel som du har i blodet. Därför ska du regelbundet kontrollera att mängden läkemedel är lagom. Din läkare ansvarar för detta, och du får oftast lämna ett blodprov när du kommer på återbesök.

Det finns risk för att läkemedlen påverkar varandra, om du tar teofyllin samtidigt med vissa andra läkemedel. Berätta därför alltid för läkaren vilka andra läkemedel, naturläkemedel eller hälsokostpreparat som du använder.

Exempel på teofylliner

  • Theo-Dur
Fäll ihop

Logga in och förnya dina recept

Stockholms län

Logga in och förnya dina recept

Börjar ditt läkemedel ta slut? Logga in och skicka en förfrågan om att förnya receptet till din mottagning. Din läkare gör en bedömning om du kan få ett nytt recept på en gång eller om ni behöver träffas först.

Fäll ihop

Påverka och delta i din vård

Påverka och delta i din vård

För att du ska kunna vara delaktig i din vård och behandling är det viktigt att du förstår informationen du får av vårdpersonalen. Ställ frågor om du inte förstår. Du ska till exempel få information om behandlingsalternativ.

Du har möjlighet att få hjälp av en tolk om du inte pratar svenska. Du har också möjlighet att få hjälp av en tolk om du har en hörselnedsättning

Om du behöver hjälpmedel ska du få information om vad som finns och hur du får det.

Barn ska ha möjlighet att vara delaktiga  

Det finns ingen åldersgräns för när ett barn kan ha inflytande över sin vård. Barnets möjlighet att vara delaktig hänger ihop med barnets mognad.

Ju äldre barnet är desto viktigare är det att hen får vara delaktig i sin vård. För att kunna vara aktiva i vården och ta beslut är det viktigt att du som vuxen och barnet förstår den information ni får av vårdpersonalen.

Fäll ihop
Skriv ut (ca 13 sidor)
Senast uppdaterad:
2018-05-31
Redaktör:

Klara Johansson, 1177 Vårdguiden

Granskare:

Alf Tunsäter, läkare, specialist i invärtes medicin och allergologi, Kunskapscentrum för allergi, astma och kol, KAAK, Skånes Universitetssjukhus, Lund


Stockholms län
Tillägg uppdaterade:
2018-06-08