Att ta läkemedel när du är äldre

Skriv ut (ca 10 sidor)

Att bli äldre kan innebära att du måste behandlas med mer läkemedel än tidigare. Samtidigt påverkar åldrandet kroppens sätt att ta hand om läkemedel och du kan lättare få biverkningar. Det finns en del du kan tänka på som kan minska vissa besvär och få behandlingen att fungera bättre.

Skriv ut

När kroppen åldras

När kroppen åldras

När du blir äldre sker förändringar i kroppen som kan påverka effekten av många läkemedel. Dels förändras kroppens förmåga att omsätta läkemedel, det vill säga ta upp, fördela, bryta ner och utsöndra läkemedel. Dels blir olika organ i kroppen känsligare för läkemedel.

Åldersförändringarna är olika stora och sker olika snabbt hos olika personer.

Njurarnas funktion försämras

De allra flesta lämnar kroppen via njurarna, med urinen. Den åldersförändring som har störst betydelse för effekterna av läkemedel är att njurarnas funktion försämras. Förändringen börjar redan i 30-40-årsåldern och fortsätter sedan långsamt men stadigt livet ut. När du är 80 år kan njurarna ha förlorat hälften av sin ursprungliga förmåga.

Det leder till att läkemedel som utsöndras via njurarna utsöndras långsammare och stannar kvar längre i kroppen. För läkemedel som utsöndras direkt genom njurarna har detta stor betydelse. Exempel på sådana läkemedel är vissa läkemedel mot hjärt-kärlsjukdomar, vissa urindrivande läkemedel, en del typer av antibiotika, vissa läkemedel mot diabetes, de flesta starkare smärtstillande medel som liknar morfin samt en del läkemedel mot inflammation.

Många gånger går det att anpassa behandlingen genom en lägre dos. Men ibland måste du sluta med ett läkemedel helt för att slippa biverkningar.

Minskad mängd vatten i kroppen

Med åldern minskar mängden vatten i kroppen, vilket gör att andelen fett ökar. Läkemedel som är fettlösliga kan då sprida sig i en större del av kroppen. Detta gör att de kan finnas kvar i kroppen och verka under längre tid. Det kan bland annat förklara varför äldre personer kan känna sig dåsiga dagen efter de har tagit vissa lugnande läkemedel och sömnmedel, som är fettlösliga.

Leverns förmåga att bryta ner läkemedel minskar

En del läkemedel måste brytas ner i levern innan de kan lämna kroppen. Leverns förmåga att bryta ner vissa läkemedel minskar med åldern. Läkemedel som först måste brytas ner innan de kan utsöndras kan då bli kvar längre i kroppen. Det kan leda till att läkemedlen verkar längre, att deras effekt blir starkare och att risken för biverkningar ökar. Det gäller bland annat de flesta medel mot psykiska besvär, och läkemedel mot smärta som innehåller morfin eller liknande ämnen.

Hjärnan och nervsystemet blir känsligare

I takt med att du åldras blir hjärnan känsligare för många läkemedel som har effekter på nervsystemet. Därmed ökar risken för biverkningar som trötthet, yrsel, förvirring och risk för att ramla. Exempel på sådana läkemedel är olika läkemedel mot psykiska besvär, sömnmedel och smärtstillande läkemedel.

Kroppens förmåga att reglera blodtrycket försämras

Kroppens förmåga att hålla blodtrycket på en normal nivå påverkas när du blir äldre. Den reflex som reglerar blodtrycket när du reser dig upp från sittande eller liggande fungerar sämre. Förmågan att reglera blodtrycket när du lägger dig ner är också försämrad.

Dessutom minskar halterna av vissa blodtryckshöjande hormoner, och blodkärlen i benen förlorar en del av sin spänst. Dessa förändringar kan göra att du blir känsligare för läkemedel som har blodtryckssänkande effekter och du kan till exempel bli yr, känna dig ostadig eller svimma.

Magen och tarmarna påverkas

Åldrandet påverkar också magsäcken och tarmarna. Magsäcksslemhinnans skydd mot det sura maginnehållet fungerar sämre när du blir äldre. Då ökar risken för att läkemedel som kan irritera slemhinnan orsakar sår eller blödningar. Det gäller framför allt läkemedel mot smärta och inflammation, så kallade NSAID eller cox-hämmare.

Det är vanligt med förstoppning. Det beror inte så mycket på åldrandet i sig, utan snarare på att du inte rör dig tillräckligt mycket, inte dricker tillräckligt mycket och inte äter tillräckligt mycket kostfibrer. Om du har problem med förstoppning är du också mer känslig för läkemedel som har förstoppande effekt, till exempel morfin eller morfinliknande smärtstillande läkemedel.

Fäll ihop

Du kan få många läkemedel

Du kan få många läkemedel

  • Foto som visar en doseringsask

Det finns flera orsaker till att du som är äldre behöver använda många olika läkemedel. Det är vanligt att ha flera sjukdomar eller besvär som behöver behandlas. Ibland behövs ett läkemedel för att lindra biverkningar av ett annat.

Det kan hända att du får läkemedel utskrivna av flera olika läkare. Det kan leda till att du använder flera läkemedel som innehåller samma verksamma ämne eller läkemedel som inte passar ihop. Ibland kan det vara så att du fortsätter ta ett läkemedel som du inte längre behöver. När du träffar en läkare är det därför viktigt att berätta om vilka läkemedel du tar.

De här läkemedlen är vanliga:

  • Läkemedel mot hjärt-kärlsjukdomar.
  • Blodförtunnande läkemedel.
  • Läkemedel mot oro och sömnsvårigheter och mot depression.
  • Smärtstillande läkemedel.
  • Läkemedel mot mag- och tarmbesvär, främst medel mot magsyra och laxermedel.

Det kan vara besvärligt att ta flera läkemedel

Vissa läkemedel kan påverka varandra om de tas samtidigt. Risken för detta är större om du använder många olika läkemedel. Effekten av ett läkemedel kan minska eller öka beroende på vilka andra läkemedel du tar. En ökad effekt innebär en ökad risk för biverkningar.

Det kan vara svårt att hålla reda på vilka läkemedel du ska ta, när du ska ta dem och i vilka doser, om du använder många läkemedel. Det kan leda till att du använder dina läkemedel på fel sätt, vilket i sin tur kan göra att läkemedlen inte hjälper eller att risken för biverkningar ökar.

Det viktigt att du använder dina läkemedel på rätt sätt för att behandlingen ska fungera bra. Därför är det viktigt att du berättar för din läkare om du upplever biverkningar eller av någon anledning har problem med att ta dina läkemedel.

Fäll ihop

När du tar läkemedel mot sjukdomar i hjärta och kärl

När du tar läkemedel mot sjukdomar i hjärta och kärl

Läkemedel som sänker blodtrycket

Det finns många olika läkemedel som kan sänka blodtrycket. Det kan vara läkemedel som används mot högt blodtryck, kärlkramp och hjärtsvikt, men också vissa läkemedel mot psykiska besvär, Parkinsons sjukdom och prostatabesvär.

Med åldern förändras kroppens egen kontroll av blodtrycket. Därför är det större risk att få blodtrycksfall om du använder läkemedel med blodtryckssänkande effekt. Oftast ger det besvär när du reser dig från liggande eller sittande. Du kan bli yr, känna dig ostadig eller svimma. Det gör att du kan ramla och slå dig. En del kan också bli förvirrade.

Vätskedrivande medel

Vätskedrivande medel används ofta vid hjärtsvikt och ibland vid högt blodtryck. Då samlas lätt vatten i kroppen och du kan till exempel få svullna ben eller lätt bli andfådd. Vätskedrivande läkemedel ökar utsöndringen av salt och vatten från njurarna. Du kan få vätskebrist om effekten blir för kraftig. Det kan leda till att du blir trött och får förstoppning. Vätskebrist kan också göra att du får lågt blodtryck, yrsel eller huvudvärk.

Vissa läkemedel har en så kraftig vätskedrivande effekt att du blir väldigt kissnödig och får svårt att hålla dig. Ibland går det bra att vänta med en dos för att till exempel kunna gå ut och handla en stund. Men du ska inte ändra doseringen utan att först prata med din läkare.

Digitalis

Digitalis är en hjärtmedicin som du kan få om du har förmaksflimmer. Läkemedlet bromsar hjärtrytmen.

Hur stor effekten blir beror i hög grad på hur bra njurarna fungerar. Det är bara en liten skillnad mellan den dos digitalis som ger bra effekt och den dos som ger biverkningar. Därför är det extra viktigt att du tar rätt dos och att du regelbundet får njurarnas funktion kontrollerad genom blodprov.

En för hög dos av digitalis ge symtom som trötthet, ibland mindre aptit och illamående. Du kan också bli förvirrad och det kan vara det första tecknet på överdosering. Även allvarliga biverkningar som till exempel rubbning av hjärtrytmen kan förekomma.

Fäll ihop

När du tar läkemedel mot smärta

När du tar läkemedel mot smärta

Läkemedel som innehåller paracetamol

Det verksamma ämnet paracetamol är ett vanligt smärtstillande medel, som kan köpas receptfritt. Paracetamol ger sällan biverkningar och kan användas av de flesta. Men om du får i dig en för hög dos kan du få allvarliga leverskador. Därför är det viktigt att aldrig ta mer än vad som står på förpackningen. Det finns läkemedel som innehåller paracetamol tillsammans med något annat verksamt ämne. Därför är det viktigt att du tar reda på vad dina läkemedel innehåller så att du inte av misstag får i dig för hög dos.

Inflammationshämmande läkemedel

Läkemedel som kallas NSAID eller cox-hämmare lindrar smärta och dämpar inflammation. Många NSAID kan du köpa receptfritt. Exempel på NSAID är läkemedel som innehåller naproxen eller ibuprofen. De används bland annat vid ledsjukdomar som ledgångsreumatism och artros.

När du blir äldre ökar risken för att denna typ av läkemedel ger sår och blödningar i magsäcken. Med stigande ålder ökar också risken för att läkemedlen ska försämra njurarnas funktion. De kan också utlösa eller försämra en hjärtsvikt och motverka effekten av de läkemedel som används vid hjärtsvikt. Använd därför NSAID med försiktighet. Läkemedlen bör bara användas då andra smärtstillande läkemedel inte hjälper och inte under längre tid än ett par veckor.

Opioider

Opioider är ett samlingsnamn på morfin och morfinliknande smärtstillande medel. Äldre personer är känsligare än yngre för opioider. Vanliga biverkningar är trötthet, dåsighet, yrsel och illamående. Opioider ökar risken för fallolyckor. Dessa läkemedel kan dessutom vara kraftigt förstoppande och ge besvär från gallan. De kan också påverka minnet och tankeförmågan och orsaka förvirring.

Fäll ihop

När du tar läkemedel mot oro eller sömnsvårigheter

När du tar läkemedel mot oro eller sömnsvårigheter

En vanlig biverkning av lugnande medel och sömnmedel är att du blir dåsig och trött dagen efter. Du kan också bli yr, få problem med balansen eller bli svag i musklerna. Då ökar risken för att du ska ramla och skada dig. Läkemedlen kan också försämra minnet och orsaka förvirring.

Dessa typer av läkemedel finns oftast kvar längre i kroppen när du är äldre, så att effekten sitter i längre tid än hos yngre.

Prata med din läkare om du känner dig trött dagen efter du har tagit sömnmedel. Ibland kan du känna dig piggare på dagen genom att sänka dosen eller byta till ett annat sömnmedel.

Du bör inte ta sömnmedel under längre tid än fyra veckor i taget, annars vänjer sig kroppen vid deras sömngivande verkan, vilket gör att deras effekt minskart. 

Fäll ihop

När du tar läkemedel mot psykiska besvär

När du tar läkemedel mot psykiska besvär

Läkemedel mot depression

Antidepressiva läkemedel är en typ av läkemedel som används av många äldre.

Oftast används den typ av antidepressiva som kallas SSRI, till exempel läkemedel som innehåller citalopram, sertralin och mirtazapin. De vanligaste biverkningarna av SSRI är magbesvär, viktförändring, trötthet, yrsel, huvudvärk och sömnbesvär. De kan också sänka blodtrycket och öka risken för att ramla.

Den äldre typen av antidepressiva medel, så kallade tricykliska antidepressiva, är inte lämpliga för dig som är äldre eftersom de kan ge kraftiga biverkningar. De kan till exempel orsaka muntorrhet, svårigheter att kissa, förstoppning, blodtrycksfall och påverka minnet och tankeförmågan.

Läkemedel mot psykos

Antipsykotiska läkemedel kallas också neuroleptika. Du bör inte använda neuroleptika när du är äldre. Vissa av dem kan göra att du blir trött eller oklar i huvudet. Neuroleptika kan orsaka blodtrycksfall och förvirringstillstånd.

Neuroleptika kan också ge biverkningar som påverkar styrningen av muskelrörelserna. De vanligaste liknar symtomen vid Parkinsons sjukdom, med stelhet och minskad rörlighet. Du kan också få något som kallas akatisi, en inre oro som gör att du får svårt att vara stilla. Neuroleptika kan öka risken för stroke eller störningar i hjärtrytmen.

Fäll ihop

När du har förstoppning

När du har förstoppning

Det är vanligt att få förstoppning. Det kan bero på att du inte rör på dig så mycket, inte dricker tillräckligt mycket vätska eller inte äter fiberrik kost. Dessutom kan en del läkemedel ge förstoppning som biverkan.

En del tycker det fungerar bra att använda laxermedel. De ger oftast inte så besvärliga biverkningar, men du kan få problem med magknip och diarré. 

Fäll ihop

Använd dina läkemedel rätt

Använd dina läkemedel rätt

Tveka inte att ställa frågor när läkaren eller sjuksköterskan skriver ut ett nytt läkemedel till dig. Det finns flera saker som är bra att ta reda på:

  • Varför du ska ta läkemedlet och vilken effekt det är tänkt att ge.
  • Hur du ska ta läkemedlet.
  • Hur länge du ska använda läkemedlet.
  • Om läkemedlet kan ge några biverkningar.
  • Om det är något speciellt du måste tänka på när du använder läkemedlet.
  • Vad du ska göra om du glömt att ta läkemedlet, eller inte kommer ihåg om du har tagit det.

Du kan be läkaren att skriva ner svaren.

Det är också bra att berätta för läkaren om vilka andra läkemedel du använder, även receptfria.

Följ läkarens instruktioner

Det är viktigt att läkemedel används på rätt sätt för att de ska fungera bra. Du ska ta den dos läkaren har ordinerat. Du ska också följa de instruktioner du har fått av läkaren eller på apoteket om hur du ska ta läkemedlet. Det kan till exempel vara att du ska ta läkemedlet i samband med måltid eller att vissa tabletter inte får delas eller krossas.

En läkemedelslista kan vara bra

Du kan få för mycket läkemedel utskrivet om du går du till flera olika läkare. Det finns då en risk för att du får flera läkemedel mot samma besvär eller läkemedel som inte passar ihop, om de olika läkarna inte vet vilka andra läkemedel du tar. Därför är det bra att ta med en lista över alla läkemedel du använder. Det gäller även receptfria läkemedel, naturläkemedel och växtbaserade läkemedel.

Den lista du kan få på ett apotek är en sammanställning av de läkemedel du har fått utskrivna på recept. Tänk dock på att den listan kan innehålla läkemedel som du inte längre ska ta, eller doseringar som inte stämmer om läkaren ändrat doseringen sedan receptet skrevs ut. Därför bör du i första hand be din läkare om en aktuell läkemedelslista.

En del förpackningar är svåra att öppna

Berätta för din läkare om du har svårt att öppna eller använda vissa läkemedelsförpackningar. Till exempel kan reumatism eller symtom efter stroke göra att du får svårt att använda dina händer. Du kan också ha svårt att minnas eller förstå hur du ska hantera förpackningen.

Du kan fråga din läkare eller på ett apotek om samma eller ett likvärdigt läkemedel finns i en förpackning som är enklare att öppna. Det finns också öppningsverktyg att köpa på apotek.

Läkemedel kan vara svåra att svälja

Berätta för din läkare om du har svårt att svälja tabletter och kapslar. Ibland går det att byta till en lösning, mindre tabletter eller tabletter som smälter i munnen.

En del tabletter och kapslar går att dela eller krossa, men det gäller inte alla. En del är till och med direkt olämpliga att krossa. Vissa tabletter och kapslar är gjorda för att lösas upp långsamt i mage och tarm. Sådana tabletter fungerar inte som de ska om du delar eller krossar dem. Du kan alltid fråga på ett apotek om du är osäker.

Det står i bipacksedeln hur du ska ta läkemedlet. Bipacksedeln är det informationsblad som följer med läkemedelsförpackningen.

Tips för att komma ihåg att ta dina läkemedel

Doseringsask

Det kan vara besvärligt att behöva ta ett läkemedel flera gånger per dag. Då kan du ibland ha möjlighet att byta till ett annat läkemedel som har en mer långvarig effekt, som du bara behöver ta en gång per dag.

En doseringsask kan vara ett bra hjälpmedel om du har flera olika sorters tabletter eller kapslar som du ska ta vid olika tidpunkter. I asken finns små fack där du lägger dina läkemedel för olika tidpunkter på dagen. Asken brukar rymma medicinering för en vecka i taget. Doseringsaskar kan köpas på apotek.

Vissa läkemedel kan vara känsliga för ljus eller fukt och ska därför inte förvaras i doseringsask. Sådan information brukar stå på förpackningen eller i bipacksedeln. Bipacksedeln är det informationsblad som följer med läkemedelsförpackningen. Du kan också fråga på ett apotek.

Ibland kan det vara bra att be en anhörig eller en distriktssköterska om hjälp med att fylla doseringsasken en gång i veckan.

Det är bra att prata med läkaren om du har svårt att komma ihåg att ta dina läkemedel. Det finns hjälp att få. Du kan få hämta ut dina läkemedel i färdigförpackade påsar, om läkaren bedömer att du behöver det. Det kallas för dosexpediering eller dosdispensering. Då innehåller varje påse de läkemedel som du ska ta vid en viss tidpunkt. Det finns också elektroniska doseringshjälpmedel som påminner med en ljudsignal varje gång det är dags att ta läkemedel.

Startförpackning kan vara bra

Många har stora mängder oanvända läkemedel hemma. Anledningen kan till exempel vara att behandlingen har avbrutits på grund av biverkningar eller att den inte hjälpte. Det kan också vara så att den sjukdom som du har fått läkemedlet för har gått över.

Du kan fråga läkaren om det går att få en mindre förpackning första gången du får ett nytt läkemedel. Det brukar kallas en startförpackning. Om läkemedlet fungerar bra kan du sedan hämta ut en större förpackning.

Närstående kan hjälpa till

Det vara bra att få hjälp av närstående, till exempel anhöriga, vänner eller kontaktpersoner om du har möjlighet till det. De kan hjälpa till med att hålla ordning på vilka läkemedel du ska ta. Till exempel kan de fylla på doseringsaskar och se till att läkemedel som du inte längre behöver lämnas in till ett apotek. Närstående kan också följa med dig till läkaren.

Det kan ibland vara svårt att ta till sig det läkaren berättar. Då kan en närstående ställa frågor till läkaren och skriva ner vad denne säger.

Viktigt att sköta tänderna

Det finns många läkemedel som kan göra att du blir torr i munnen på grund av att mängden saliv minskar. Det leder i sin tur till ökad risk för hål i tänderna eller inflammation i tandköttet och munslemhinnan. Risken för muntorrhet ökar om du använder flera olika läkemedel samtidigt. Därför är det extra viktigt att sköta tänderna om du använder många läkemedel. Det är också bra att besöka tandläkare eller tandhygienist regelbundet.

Du bör prata med din läkare om du har stora besvär med muntorrhet. Läkaren kanske kan avsluta eller ändra medicineringar som orsakar muntorrhet, eller ordinera läkemedel som skyddar tänderna och stimulerar salivproduktionen.

Prata med din läkare om du får problem med din behandling

Tala om för din läkare om du har svårt att ta dina läkemedel som det är tänkt. Gör det så snart som möjligt och försöka förklara orsaken. Berätta också om du får symtom som kan vara tecken på biverkningar.

Fäll ihop

Du kan få en läkemedelsgenomgång

Du kan få en läkemedelsgenomgång

Du kan tillsammans med din läkare göra en noggrann genomgång av de läkemedel du använder.

En läkare ansvarar för läkemedelsgenomgången. Ibland kan också andra delta, till exempel en sjuksköterska, apotekare eller personal i äldreomsorgen. Om du vill ha en läkemedelsgenomgång kan du prata med din läkare.

Det är bra om du själv är med vid läkemedelsgenomgången. En närstående kan hjälpa till om du vill ha hjälp eller inte själv kan lämna uppgifterna vid en läkemedelsgenomgång.

En läkemedelsgenomgång kan förhindra att du tar läkemedel som du inte längre behöver eller läkemedel som är olämpliga för äldre. Dessutom kan den minska risken för att du tar läkemedel som påverkar varandra, är olämpliga vid sjukdomar du har eller orsakar biverkningar.

Efter en läkemedelsgenomgång får du en uppdaterad läkemedelslista över alla läkemedel du använder.

Enkel läkemedelsgenomgång

Vid en enkel läkemedelsgenomgång kartläggs vilka läkemedel du använder och om läkemedelsbehandlingen har bra effekt och är säker. Du kan få en enkel läkemedelsgenomgång om du är 75 år eller äldre och tar fem eller fler läkemedel. Du kan också få en läkemedelsgenomgång om du har problem med din läkemedelsbehandling.

Fördjupad läkemedelsgenomgång

Du kan få en fördjupad läkemedelsgenomgång om du efter en enkel läkemedelsgenomgång fortfarande har problem med din läkemedelsbehandling. Vid en fördjupad läkemedelsgenomgång görs en omprövning av varje ordinerat läkemedel utifrån hur du mår och vilka behov du har, hur lämpligt läkemedlet är, om dosen är lagom och hur det passar ihop med de övriga läkemedlen.

Fäll ihop
Skriv ut (ca 10 sidor)
Senast uppdaterad:
2017-11-13
Skribent och redaktör:

Åsa Schelin, farmaceut, 1177 Vårdguiden

Granskare:

Johan Fastbom, läkare, professor i geriatrisk farmakologi, Aging Research Center (ARC), Karolinska institutet, Solna

Fotograf:

Juliana Wiklund