Mun, läppar och tunga

De flesta får någon gång blåsor eller sår i munnen. Det kan bero på en infektion eller att du har skadat dig i munnen, men ofta går det inte att veta vad besvären beror på. Risken för att få blåsor och sår i munnen ökar om du har muntorrhet under en längre tid eller använder vissa läkemedel.

Dålig andedräkt kommer oftast från munnen. Det beror på att det samlas bakterier på tänderna och tungan som börjar lukta om de inte tas bort.

En del barn föds med en skåra i läpp, käke eller gom. Skåran kallas ofta för spalt, eller LKG-spalt om det är flera stycken. Det innebär att vissa delar i barnets ansikte inte vuxit ihop som de brukar. LKG-spalt går att operera med bra resultat.

Munmotorik är förmågan att röra på munnens olika delar. Funktionen påverkas av muskelstyrka, känsel och rörlighet hos musklerna i och runt munnen.

Herpes är ett mycket vanligt virus, som kan ge munsår. Oftast stannar viruset kvar i kroppen, då kan du får nya munsår igen. Undvik att pussas, kyssas eller ha munsex när du själv eller någon annan har munsår med blåsor.

Muntorrhet beror på att du har för lite saliv i munnen eller att salivens sammansättning förändrats. Saliv behövs för att du ska kunna tugga och svälja utan problem. Saliven skyddar också tänderna, till exempel från att få hål.

Barnet kan ha ont i munnen om hen inte vill äta och dreglar mer än vanligt.

När barn får en svampinfektion i munnen blir det en vitaktig hinna på bland annat tungan och insidan av kinderna. Ibland kan barnet få svårt att äta. Svampinfektion i munnen är inte skadligt och går oftast över av sig själv.