FÖRE OCH EFTER OPERATION

Operationssår

När du opereras blir det ett sår i din hud. Det såret måste stängas igen efter operationen. Sårkanterna läggs intill varandra och sys ihop med tråd eller häftas ihop med små metallklämmor. Innan du lämnar sjukhuset eller vårdcentralen får du veta hur operationssåret ska skötas.

huden finns små fina linjer. Läkaren försöker alltid göra operationssnittet i samma riktning som linjerna, för då brukar ärret synas mindre.

Förberedelser

Eftersom du redan har fått bedövning eller blivit sövd innan själva operationen behövs ingen ytterligare bedövning. Ibland sprutar läkaren ändå in bedövningsmedel i sårkanterna för det inte ska göra ont de första timmarna efter operationen.

Sluta röka och undvik alkohol före och efter operationen

Det är viktigt att helt undvika tobak en tid före och efter operationen. Det gör att såren läker snabbare och att blodcirkulationen och konditionen förbättras så att du fortare återhämtar dig.

Det bästa är att sluta röka helt, men om du inte klarar det så är det bra om du avstår från rökning helst åtta, men minst fyra veckor före operationen. Du bör också undvika att röka helst åtta, men minst fyra veckor efter operationen.

Prata med läkaren om du behöver hjälp och stöd att sluta röka.

Undvik också att dricka alkohol fyra veckor före operationen och fyra veckor efter.  Då minskar risken för komplikationer.

Läs mer om levnadsvanor i samband med operation.

Så går behandlingen till

Läkaren syr först ihop de vävnader som finns under huden om såret är djupt. Då används tråd som löser upp sig själv efter en tid. Sådan tråd kan bara lösas upp om den är i direkt kontakt med kroppens vätskor och celler. Tråden syns inte på huden.

Ibland syr läkaren bara ytligt i huden, ibland även djupare ner i underhudsfettet. När läkaren syr i huden används antingen en tråd som löser upp sig själv eller en annan sorts tråd som sedan måste tas bort.

Själva stygnet kan göras lite olika beroende på hur djupt såret är och var det sitter. Stygnen kallas även för sutur.

När såret har sytts ihop täcks det med en speciell sårtejp och därefter med ett förband.

I stället för stygn används ibland ett slags häftklamrar av rostfritt stål eller titan, så kallade agraffer. Sådana används särskilt vid långa sår eftersom det går fortare att häfta ihop såret med en maskin än att sy för hand. Häftklamrarna måste alltid plockas bort när såret har läkt.

Dränering

I vissa fall lämnar läkaren kvar en liten öppning i operationssåret där blod och vätska kan rinna ut, i stället för att bli kvar i kroppen. Det kallas för dränering.

Läkaren lägger in ett dränage som består av en liten slang av plast eller silikon. Vätskorna kan sedan ledas ut genom slangen. Oftast slutar slangen en bit ifrån operationssåret. Dränaget brukar få sitta kvar någon eller några dagar och tas sedan bort. Det kan du få hjälp med hos en distriktssköterska.

Efter behandlingen

Innan du lämnar sjukhuset får du veta hur såret ska skötas och hur mycket du kan röra dig med tanke på operationssåret.

Du får också veta om och när stygnen ska tas bort och var de i så fall tas bort.

Håll förbandet rent och torrt

Det är viktigt att hålla förbandet rent och torrt. Om du vill duscha den del av kroppen där förbandet sitter kan du behöva plasta in det. Det finns speciella plastpåsar med klisterkant som du kan använda. Påsarna finns att köpa på apotek. Du kan även använda vanliga fryspåsar och frystejp.

Det finns förband som du kan ha i duschen utan att du behöver plasta in dem. Du får information om detta innan du lämnar sjukhuset.

Du kan behöva lägga om förbandet

Ibland ska hela förbandet sitta kvar, ibland ska det läggas om. Du kan besöka vårdcentralen eller få hembesök av en distriktssköterska om du behöver hjälp med omläggningen. Ofta får du ta bort det yttre förbandet efter en tid och bara behålla sårtejpen tills stygnen ska tas bort.

Det kan vara tecken på en infektion om det ser rött och kladdigt ut när du tar bort det yttre förbandet. Kontakta i så fall sjukhuset där du opererades, en vårdcentral eller en distriktssköterska.

Du kan behöva undvika viss fysisk aktivitet

Hur mycket du får röra dig beror både på själva operationen och på var operationssåret sitter. Din läkare ska informera om vad som gäller för dig.

Stygnen tas bort när såret har läkt

Ärr på hälen. Fotografi.
Till en början är ärren röda och syns ganska tydligt, men med tiden bleknar de och försvinner mer och mer.

Stygnen ska tas bort när såret har läkt men det kan variera lite när du kan bort dina stygn.

Stygn som inte försvinner av sig själva brukar tas bort efter fyra eller fem dagar hos barn, medan vuxna får vänta runt en vecka.

I ansiktet brukar stygnen tas bort efter fyra till fem dagar på barn och efter ungefär en vecka på vuxna. På kroppen i övrigt kan stygnen få sitta kvar en till två veckor. 

Det är bättre att stygnen sitter kvar en extra dag än att de tas bort för tidigt framför allt om de sitter på ett utsatt ställe, till exempel på knäet.

Det gör inte ont att ta bort stygnen, men en del tycker att det känns lite obehagligt.

När stygnen är borttagna är det bra att täcka såret med sårtejp. Du kan behöva använda sårtejp under flera veckor för att ärret ska bli så fint som möjligt. Du ska också skydda ärret mot solen det första halvåret.

De flesta ärr syns mindre med tiden

Till en början är ärren röda och syns ganska tydligt, men med tiden bleknar de och försvinner mer och mer. En del personer har lättare att få ärr som syns oavsett var på kroppen det sitter. Ärr på bröstkorgens övre del blir ofta lite upphöjda även när de läkt färdigt. Ärr efter infekterade sår syns ofta lite mer än andra ärr.

Komplikationer

Ibland kan du få nedsatt känsel vid ärret. Det beror på att små ytliga nervtrådar skurits av vid operationen, något som är svårt att undvika. Känseln brukar komma tillbaka inom ett år när nervtrådarna läker ihop igen.

Infektion i såret

Du kan få en infektion i operationssåret om det kommer in bakterier i såret. Infektionen gör så att läkningen fördröjs och försämras.

Såret blir rött, svullet och ömmar mer än tidigare om du har en infektion i det. Huden runt såret kan också kännas varm. Såret kan vara sig och lukta illa. Du kan även få feber. Det kan också bli en inkapslad varbildning under såret, en så kallad böld. En sådan varansamling måste tömmas ut genom att såret öppnas igen. Oftast räcker det att öppna upp en del av såret.

Ett sår kan spricka innan det har hunnit läka ordentligt, det blir en så kallad sårruptur. Det kan bero på att stygnen har tagits bort för tidigt, att du har belastat såret för mycket eller att såret har blivit infekterat.

Infektion i operationssåret kan i sällsynta fall behandlas med antibiotika om det inte hjälper att öppna upp det.

Kvarlämnad trådbit

Du kan även få en liten ömmande knuta där ett stygn har suttit, ett så kallat suturgranulom. Den ömmande knutan brukar märkas några veckor eller månader efter operationen och beror på att kroppen reagerar på en liten bit av tråden som har blivit kvar. När den tas bort försvinner besvären efter ett tag.

Om såret har blivit infekterat eller ömmar mycket

Kontakta en vårdcentral om du tror att ett sår har infekterats eller att en bit av tråden blivit kvar.

Ibland räcker det att göra rent såret ordentligt, men du kan också behöva antibiotika. Det kan också vara så att såret måste öppnas igen för att tömmas på var.

Ring telefonnummer 1177 om du vill ha sjukvårdsrådgivning. Då får du hjälp att bedöma dina symtom och råd om vad du kan göra själv.

Vissa sår lämnas öppna

Vissa operationssår kan lämnas öppna för att minska risken för infektioner. Närmast såret läggs kompresser med salva eller fuktiga kompresser. Sedan läggs torra kompresser som kan suga upp den vätska som kommer från såret.

Såret får sedan läka av sig själv. Läkningen tar längre tid än sår som sys och ärret blir inte lika fint.

Du ska förstå informationen

För att du ska kunna vara delaktig i din vård och behandling är det viktigt att du förstår informationen du får av vårdpersonalen. Ställ frågor om du inte förstår.

Du har möjlighet att få hjälp av en tolk om du inte pratar svenska. Du har också möjlighet att få hjälp av en tolk om du har en hörselnedsättning.

Till toppen av sidan