Skolfrånvaro kan ha många orsaker

Skriv ut (ca 5 sidor)

Ibland märks det i skolan när barn inte mår bra. Det kan ha med skolan att göra, men kan också handla om annat. Det finns många sätt att lösa problemen så barn får den utbildning de har rätt till.

Skriv ut

Den här texten riktar sig till vårdnadshavare med barn i åldrarna sex till arton år. Det handlar om barn som har problem i skolan och därför inte vill gå i skolan. Texten handlar om ogiltig skolfrånvaro, som i vardagligt tal kallas för skolk. 

Barn från sex år ska gå i skolan

Barn från sex år ska gå i skolan

Skolplikten inträder höstterminen det kalenderår då barnet fyller sex år. Det betyder att barnet ska delta i skolans verksamhet om det inte finns giltiga skäl att inte göra så. Varje år stannar tusentals barn hemma från skolan. Det gör att de missar rätten till utbildning som alla barn har. Det kan leda till utanförskap och problem senare i livet.

Fäll ihop

Vad kan problemen bero på?

Vad kan problemen bero på?

Skolk behöver inte bara bero på skolan som arbetsmiljö. Det kan också bero på barnets sociala situation och på hur barnet mår.

Skolan som arbetsmiljö:

  • Barnet kan ha blivit mobbat i skolan utan att någon har upptäckt det.
  • Barnet kanske inte får den hjälp i skolan som hen behöver, hen kan till exempel ha mycket hög begåvning och därför känna att undervisningen inte angår hen.
  • Barnet kanske inte har fått rätt förutsättningar att samarbeta med andra.
  • Barnet kanske inte är engagerad i ämnet på grund av dålig pedagogik och för få utmaningar.
  • Elevhälsan och samarbetet med socialtjänsten kanske fungerar dåligt.
  • Skolan kanske lägger för stor vikt på självständigt arbete, vilket inte alla barn klarar av.
  • Det kan vara för många lärarbyten och för stora klasser. Det kan leda till stress och koncentrationssvårigheter hos en del barn.

Barnets sociala situation och hur barnet mår:

  • Barnet kanske har svagt stöd hemifrån på grund av till exempel sjukdom, skilsmässa eller arbetslöshet. Dålig ekonomi i hemmet kan göra det svårt att delta i aktiviteter som kostar pengar, vilket kan leda till utanförskap.
  • Du som vårdnadshavare kanske har för höga eller för låga förväntningar på ditt barn.
  • Det kan finnas ett grupptryck hos barnets kompisar att inte gå till skolan.
  • Betygshets och prestationskrav kan stressa ditt barn.
Fäll ihop

När ska jag kontakta skolan?

När ska jag kontakta skolan?

Det första du som förälder bör göra är att prata med ditt barn om orsaken till att hen skolkar. Handlar det om mobbing? Läs mer här. 

Du behöver se vad du och barnet kan göra tillsammans för att lösa problemen.

Om det inte räcker ska du ta kontakt med ditt barns mentor eller lärare. Får du inte hjälp av ditt barns mentor eller lärare ska du prata med skolans rektor. Dokumentera allt som sägs och görs. Skriv en logg för dig själv att använda som stöd för fortsatta kontakter.

Får du inte hjälp av rektorn ska du vända dig till skolans huvudman. En huvudman är den som driver skolan. Det är huvudmannen som har ansvar för att verksamheten följer de regler som gäller. Huvudmannen är skyldig att ta emot och utreda klagomål.

Du kan vända dig till den kommunala förvaltning som har ansvaret, till exempel skol- eller utbildningsförvaltningen, om det är en kommunal verksamhet. Om det är en fristående verksamhet ska du vända dig till det företag eller den organisation som driver verksamheten.

Titta på skolans webbplats. Det ska finnas information där. Rektorn ska också kunna berätta hur det fungerar när du vill lämna klagomål och vart du ska vända dig.

Du kan också välja att anmäla direkt till Skolinspektionen och Barn- och elevombudet. 

Fäll ihop

Vad kan jag göra själv?

Vad kan jag göra själv?

Uppmuntra ditt barn att berätta om skolan. Om barnet mår dåligt kan det visa sig på många olika sätt:

  • Barnet sover sämre.
  • Barnet har sämre aptit.
  • Barnet är irriterat och lättretligt.
  • Barnet är ledset och nedstämt.
  • Barnet har ofta huvudvärk och ont i magen.
  • Barnet har sämre resultat i skolan.
  • Barnet vill inte gå till skolan.

Det kan vara bra att utreda vidare om barnet har någon neuropsykiatrisk diagnos som till exempel adhd eller autismspektrumtillstånd. Tre av fyra barn med hög skolfrånvaro har en sådan diagnos.

Fäll ihop

Vad kan skolan göra?

Vad kan skolan göra?

Barn som skolkar behöver hjälp från många olika håll. Det är viktigt att många vuxna samverkar kring barnet. Det kan förutom vårdnadshavarna vara socialtjänst och barn- och ungdomspsykiatrin, bup. Det är viktigt att stärka de barn som skolkar så att deras egen motivation ökar. Hur man stärker ett barn med skolfrånvaro är olika från fall till fall.

Skolan ska erbjuda barn en bra arbetsmiljö, där undervisningen är anpassad och där det finns bra rutiner för att rapportera frånvaro.

Det är skolans ansvar att utreda skolfrånvaro och skapa en trygg miljö för alla barn. Enligt skollagen ska det finnas en elevhälsa, där skolläkare, skolsköterska, psykolog, kurator och personal med specialpedagogisk kompetens ingår. Elevhälsan har bland annat i uppdrag att upptäcka och stödja barn som har det svårt i skolan av olika anledningar.

Det bör också finnas elevrådsrepresentanter och elevskyddsombud.

Skolinspektionen och Barn- och elevombudet finns till för att hålla koll på att det fungerar.

Här kan du se en film från Skolinspektionen om barns rättigheter i skolan.

Fäll ihop

Frågor och svar

UMO om problem i skolan

UMO om problem i skolan

Här finns länkar till texter som handlar om olika problem man kan ha i skolan på UMO, ungdomsmottagningen på nätet.

Att må dåligt

Tips för att trivas i skolan

Tips för att trivas på sin utbildning

Mobbning

Fäll ihop

Hjälp och stöd i Sörmland

Sörmland

Hjälp och stöd i Sörmland

För att få hjälp och stöd kan du vända dig till Elevhälsan. Mer information om hur du kommer i kontakt med Elevhälsan finner du genom din skola, eller genom att klicka på din kommun nedan.

Ungdomar från 13 år upp till 20 (tjejer) eller 23 år (killar) kan vända sig till sin lokala ungdomsmottagning.

Eskilstuna | Flen | Gnesta | Katrineholm | Nyköping | Oxelösund | Strängnäs | Trosa | Vingåker

Telefonjourer

Ibland kan det vara skönt att bara få prata med någon. Här finner du en lista över telefonjourer som du kan ringa för att få rådgivning, oavsett om du är barn, ungdom eller vuxen.

Fäll ihop
Skriv ut (ca 5 sidor)
Senast uppdaterad:
2018-02-16
Skribent och redaktör:

Anna-Maria E. Alsand, 1177 Vårdguiden

Granskare:

Martin Jägervall, barnläkare, barnneurolog och bvc- och skolläkare


Sörmland
Tillägg uppdaterade:
2018-02-16