Att du hör sämre kan bero på många saker. Den vanligaste orsaken är att kroppen och hörselorganen åldras. Den här typen av hörselnedsättning märks mest när du lyssnar till ljud med hög frekvens, det vill säga i diskanten. Konsonanter innehåller ofta höga toner så därför har du inte bara svårt att uppfatta syrsor och småfåglar utan också konsonantljud i talet. Det här gör i sin tur att språkförståelsen kan bli lidande. Det kan också vara svårt för dig att skilja ut vem det är som talar.
Både arv och miljö påverkar vid vilken ålder man får problem med hörseln. Det kan finnas ärftliga problem men hörseln påverkas också av buller, sjukdomar, skador, vissa läkemedel och andra yttre faktorer.
Var i örat besvär uppstår har betydelse för hur besvären behandlas och hur det går med hörseln i framtiden. Problem med hörsel brukar delas in i ledningshinder och neurogen hörselnedsättning.
Ledningshinder
Problem kan ha uppkommit i hörselgången, trumhinnan eller i hörselbenen, det vill säga hammaren, städet eller stigbygeln. Örats förmåga att leda in ljud från omvärlden in till innerörat fungerar inte som det ska. Ofta går det att helt avhjälpa problemen eller kraftigt förbättra hörseln med olika tekniska hjälpmedel eller med kirurgi. Denna typ av hörselnedsättning kallas för ledningshinder.
Neurogen nedsättning
Du kan ha fel på själva innerörat, hörselnerven eller hörselcentrat i hjärnan. Denna typ av nedsatt hörsel kallas för neurogen hörselnedsättning. En skada på innerörat, hörselnerven eller hörselcentrat är oftast bestående, men du kan använda olika tekniska hjälpmedel för att försöka förbättra hörseln. Hörapparat kan vara till hjälp om du har nedsatt funktion på innerörat. Ibland behövs ett så kallat kokleaimplantat eller CI, som opereras in i innerörat. I sällsynta fall kan sjukdomar orsaka övergående neurogen hörselnedsättning. Om du plötsligt får neurogen hörselnedsättning bör det utredas så snart som möjligt.
Orsaker till ledningshinder i örat
Ett ledningshinder orsakas vanligtvis av sjukdomar i hörselgången, trumhinnan, hörselbenen eller mellanörat. Hur stor hörselnedsättningen blir varierar, men den går ofta att behandla. Ibland kan även den här formen av hörselnedsättning bli så stor att du bara hör tal på nära håll.
Det finns olika orsaker till att du får ett ledningshinder i örat, till exempel
- vaxpropp
- öroninflammation
- öronkatarr
- skador på trumhinnan och hörselbenen
- otoskleros, en sjukdom som gör stigbygeln orörlig
- missbildningar i hörselgången, trumhinnan och mellanörat.
Vaxpropp i örat
Öronvax är oftast mjukt och tillverkas av körtlar i yttre delen av hörselgången. Vaxets uppgift är att hålla hörselgången ren. Vaxet rinner långsamt ut och tar med sig skräp. Hos en del människor blir vaxet segare när det kommer vatten i öronen. Om huden i hörselgången blir inflammerad kan du få hörselgångseksem.
Om du har för vana att peta in vaxet med fingret, handduken eller med en bomullspinne kan det orsaka en vaxpropp. Om örat blir helt tätt av en vaxpropp, blir hörseln sämre. Ett tidigt tecken kan vara att det slår lock när du har duschat eller badat, eftersom vattnet hålls kvar i hörselgången av vaxproppen.
Öroninflammation
Öroninflammation är en infektion i mellanörat som framförallt drabbar små barn. Om du har en öroninflammation samlas varig vätska i mellanörat och du får då tillfälligt nedsatt hörsel. Om du misstänker öroninflammation bör du söka läkare. Barn kan ofta avstå från antibiotikabehandling men vuxna behöver alltid behandlas.
Öronkatarr
Har du öronkatarr, så kallad sekretorisk otit, samlas icke-varig vätska bakom trumhinnan och gör att du får svårare att höra och upplever lock i örat. Det här händer oftast i samband med förkylning eller efter en öroninflammation och är särskilt vanligt hos barn.
Utrymmet innanför trumhinnan, det vill säga mellanörat, ska vara fyllt med luft. Varje gång du sväljer eller gäspar förs ny luft in i mellanörat från svalget via örontrumpeten. Om slemhinnan i örontrumpeten svullnar, kommer det ibland för lite luft till örat. Det blir undertryck, vätska bildas och fyller helt eller delvis mellanörat. Följden blir att trumhinnan inte blir lika rörlig, ljudvågorna dämpas, och hörseln blir sämre. Det kan kännas som om du har lock för örat. Oftast försvinner vätskan ganska snart av sig själv, men om den blir kvar länge blir den seg. När besvären behandlats hör du bra igen.
Problem kan också uppstå vid snabba tryckförändringar som till exempel vid flygning eller dykning. Oftast går det att tryckutjämna genom att blåsa upp luft i mellanörat och lösa problemet. Sök vård om hörselnedsättningen kvarstår och är kraftig och kombinerad med yrsel.
Skador
Slag på örat eller huvudet kan orsaka hål på trumhinnan och nedsatt hörsel tills hålet har läkt. Våld mot örat eller huvudet kan också ge skador på mellanörat eller innerörat. Du bör därför söka läkare om du har fått nedsatt hörsel efter slag mot skallen.
Otoskleros innebär att stigbygeln blir orörlig
Otoskleros innebär att stigbygeln och förbindelsen mellan mellanörat och innerörat blir allt mindre elastisk på grund av förbening. Ljudet kan då inte ledas in till innerörat. Så småningom kan du också få otoskleros i innerörat.
Det är oftast vuxna kvinnor som får otoskleros, men även män och ungdomar kan få det.
Medfödda skador i ytterörat och mellanörat
Du kan vara född utan ytteröra, hörselgång eller mellanöra. Du kan också ha medfödda skador i mellanörat. Då är hörseln mycket nedsatt redan från födseln.
Orsaker till att nervsystemet i örat blir skadat
Sjukdomar, slag mot huvudet eller något i den yttre miljön, exempelvis buller, kan skada nervcellerna i snäckan, hörselnerven eller hjärnan. Det är ofta allvarligt när delar av det nervsystem som skickar vidare hörselimpulser till hjärnan skadas. En skadad nerv kan oftast inte bli hel igen. Här nedan återges några vanliga orsaker till nedsatt hörsel på grund av nervskador.
Bullerskador
Om du utsätts för buller kan de små nervcellerna i snäckan skadas för alltid. Hur allvarliga besvär du får med hörseln beror på hur omfattande skadorna har blivit.
Hur du reagerar mot buller och vad som är skadliga nivåer varierar från person till person. Du kan även få hörselskador av kraftigt ljud som du tycker om.
Både en plötslig smäll eller långvarigt buller kan skada hörseln tillfälligt. Det brukar börja med en tillfällig hörselnedsättning som förbättras efter timmar, dagar eller veckor. Vid upprepade smällar eller upprepat starkt ljud, till exempel från rockkonserter eller ljud i hörlurar, kan inte örat återhämta sig utan den nedsatta hörseln kan bli bestående.
Om du utsätts för långvarigt buller genom ditt arbete kan hörselskadorna också bli bestående. Hur allvarliga besvär du får beror på ljudnivån, hur många timmar per dag och vecka du är utsatt för bullret och hur länge det pågår.
Ljud som kommer plötsligt, så kallat impulsljud, är extra farligt för hörseln. Nervcellerna i snäckan kan skadas direkt och hörselnedsättningen kan bli bestående. Ibland är ena örat mest utsatt. Impulsljud kan komma från till exempel skjutvapen, knallpulver, instrument, verktyg, maskiner eller fyrverkerier.
Om du har fått hörselnedsättning eller tinnitus på grund av buller har du lättare för att få ytterligare hörselnedsättning, antingen på grund av medfödd känslighet eller på grund av skadorna. Därför ska du vara extra noga med att skydda dig mot högt ljud i fortsättningen.
Rubbningar i blodcirkulationen
Hårcellerna i snäckan skadas om innerörat för längre eller kortare tid får försämrad blodcirkulation. Hörseln kan då bli nedsatt en kort tid eller för alltid.
Menières sjukdom
Om du har Menières sjukdom får du yrselattacker som varar några timmar åt gången. Sjukdomen beror troligen på för mycket vätska och salter i innerörat. Samtidigt med yrselattackerna har du sus i örat och tryckkänsla. Symtomen från örat finns vanligen kvar längre tid än yrselanfallen. Mellan anfallen är hörseln oftast som vanligt. När åren går brukar yrselanfallen lugna sig, men hörseln blir ofta nedsatt. Vanligtvis får du sjukdomen på ett öra. Sjukdomen kan behandlas på många olika sätt, men så småningom kan du behöva hörapparat.
Medfödda skador i örats nervsystem
Medfödda nervskador som orsakar hörselnedsättning kan bero på arv, påverkan under fosterlivet eller skador i samband med födseln. Den vanligaste orsaken är genetisk, det vill säga att du har ett arvsanlag för hörselnedsättning. Detta arvsanlag kan finnas hos en eller båda föräldrarna även om de inte har någon hörselnedsättning.
Infektioner hos den blivande mamman kan ge barnet hörselskador. Den infektion som oftast förknippas med medfödda hörselskador är cytomegalovirus, CMV. Innan allmän vaccination mot röda hund infördes var det den vanligaste orsaken till medfödda hörselskador hos barn.
Syrebrist och andra komplikationer i samband med förlossningen och nyföddhetsperioden kan också skada hörseln, särskilt hos mycket för tidigt födda barn.
Även läkemedel kan orsaka nedsatt hörsel
Ämnen som kommer in i mellanörat kan ge upphov till skador på hörseln. Det är därför viktigt att inte använda örondroppar eller andra kemiska ämnen i hörselgången utan att kontakta sjukvården först. Till exempel är klorhexidin, som ofta används för desinfektion, skadligt för innerörat.
Det finns också en del läkemedel med biverkningar som kan orsaka nedsatt hörsel, till exempel vissa antibiotika som ges med dropp och en del cytostatika. Det är viktigt att prata med läkaren om dina läkemedel så att du känner dig trygg med hur läkaren vägt fördelar och nackdelar med de olika läkemedlen.