Könsstympning – omskärelse av flickors underliv

Skriv ut (ca 6 sidor)

Att omskära flickor och kvinnors underliv är en tradition som har funnits länge. Traditionen är inte är kopplad till någon särskild religion. Det kan påverka både din kropp och hur du mår om du blivit omskuren, men det behöver inte göra det.

Skriv ut

Alla former av omskärelse på flickor är olagligt i Sverige. Det är också olagligt att planera, förbereda eller be någon annan att utföra en omskärelse. Du som arbetar med barn och ungdomar är skyldig att anmäla till socialtjänsten om du känner till eller misstänker att någon riskerar att bli utsatt för omskärelse.

Olika slags omskärelse

Olika slags omskärelse

  • Modeller som visar olika slags könsstympningar

    Modeller som visar olika slags könsstympningar

    Mer information
    Modeller som visar olika slags könsstympningar

    Övre raden: Ett underliv som inte är omskuret. Nedre raden: 1: Klitoridektomi, 2: Excision. 3: Infibulation eller faraonisk omskärelse.

Ett kvinnligt underliv kan vara omskuret på många olika sätt. Det kan vara stora eller små delar av könet som är borttagna. Det kan också vara att någon har stuckit eller skurit i klitoris.

Enligt den definition som Världshälsoorganisationen, WHO har tagit fram finns det fyra olika typer av kvinnlig omskärelse. Det finns också könsstympningar som är en blandning av de olika typerna.

Klitoridektomi

Vid den här typen av omskärelse har delar eller hela klitoristoppen och förhuden på klitoris tagits bort. Det kan vara antingen klitoristoppen eller förhuden på klitoris eller båda två.

Excision

En excision innebär att hela eller delar av klitoristoppen och de inre blygdläpparna tas bort. Ibland tas även de yttre blygdläpparna bort.

Infibulation eller faraonisk omskärelse

Vid den här typen av omskärelse förminskas den vaginala öppningen. Alla yttre könsdelar skärs bort och vävnaden sys ihop. Endast ett litet hål lämnas öppet för att kiss och mensblod ska kunna komma ut.

Andra skadliga ingrepp

Andra skadliga ingrepp på de kvinnliga könsdelarna kan vara att klitoris och vävnaden omkring sticks med ett vasst föremål. Det gör att det kommer lite blod och att känsligheten över området minskas. Det kallas ibland för prickning. Andra former kan vara att bränna eller skrapa på eller i olika delar av underlivet.

Fäll ihop

När och var ska jag söka vård?

När och var ska jag söka vård?

Kontakta en ungdomsmottagning, vårdcentral eller gynekologisk mottagning om du har frågor om eller problem med ditt underliv. Där kan du få träffa någon att prata med. Många mottagningar kan du kontakta genom att logga in.

Du kan söka vård i hela landet

På de stora sjukhusens kvinnokliniker finns personal som har bra kunskap om kvinnlig omskärelse. Du får gå till vilken mottagning du vill i hela Sverige. Du kan ibland behöva en remiss från den gynekolog, läkare eller barnmorska du först träffar.

Ring telefonnummer 1177 om du vill ha sjukvårdsrådgivning och hjälp med var du kan söka vård.

AMEL-mottagningen

På Södersjukhuset i Stockholm finns AMEL-mottagningen som är en specialmottagning för dig som har blivit omskuren. Du behöver ingen remiss  för att söka till mottagningen. Dit kan du söka även om du inte bor i Stockholm.

En omskärelse kan påverka hur du mår

Du kan känna dig nedstämd eller må dåligt på annat sätt. Minnen från ingreppet kan finnas kvar, även om det hände för länge sen. En del blir deprimerade eller nedstämda utan att förstå att det kan bero på själva omskärelsen. En del kommer kanske inte ihåg att de blivit omskurna men känner obehag när en gynekolog eller partner rör vid underlivet.

Det är bra att prata med någon om du känner dig nedstämd eller känner oro. Det kan du göra med till exempel en kurator eller psykolog. För att få kontakt med någon att prata med, kontakta en vårdcentral. Du kan kontakta en ungdomsmottagning eller elevhälsan om du är ung. Alla som jobbar inom hälso- och sjukvården och i skolan har tystnadsplikt.

Fäll ihop

Undersökningar och utredningar

Undersökningar och utredningar

Det går att göra en gynekologisk undersökning och se hur ditt underliv ser ut utan att använda fingrarna eller några instrument i slidöppningen om du vill det. Prata med den som undersöker dig och berätta hur det känns bäst för dig.

Fäll ihop

Behandling

Behandling

Det finns olika behandlingar för att du inte ska behöva få besvär eller ha ont i underlivet.

  • Det går att ta bort ärr och cystor, som kan vara orsaker till att det gör ont.
  • Ett hopsytt underliv kan opereras så att det blir lättare att kissa, ha mens och ha sex.
  • Du kan få samtalsstöd där du kan prata om det som hänt och hur det påverkat dig.

Öppningsoperation

Du som är omskuren på ett faraoniskt sätt kan genomgå en öppningsoperation, en så kallad defibulation. Operationen gör så att mensblod och urin passerar lättare och de smärtor som uppstod tidigare försvinner. Efter en öppningsoperation blir det också möjligt att genomföra slidsamlag.

Operationen tar ungefär 15 minuter och du är sövd under hela tiden. Operationen gör inte ont men det går att få lokalbedövning om du vill det. Du får vanligtvis vara på sjukhuset i en halv dag.

Efter operationen

Efter operationen kan du använda receptfria värktabletter, till exempel Alvedon.  

Fäll ihop

Komplikationer och följdsjukdomar

Komplikationer och följdsjukdomar

Det är inte säkert att du själv vet om att du har blivit omskuren. Det är inte heller säkert att du har några problem på grund av det.

Många komplikationer uppstår när själva ingreppet utförs men det finns också många komplikationer som påverkar livet efter att ingreppet är över.

Här är några exempel på komplikationer i samband med ingreppet:

  • Det gör ont.
  • Det blöder mycket.
  • Du kan få skador på urinröret eller andra närliggande organ.
  • Risk för infektioner.
  • Du kan få en psykisk chock.

Det händer också att flickor dör i samband med ingreppet.

Långvariga komplikationer efter en omskärelse

De problem som kan uppstå kan variera beroende på vilket slags sätt du är omskuren. Det här är några av de problem du kan få om du är omskuren:

  • Du kan få svårt att kissa då det kan ta lång tid eller att det gör ont. Det kan till exempel vara svårt att få en stark och rak stråle. Kisset kan istället skvätta när du kissar. Du kan också läcka kiss mellan toalettbesöken.
  • Du kan få återkommande urinvägsinfektioner.
  • Du kan få ont när du har mens.
  • Du kan få besvär av ärrbildning vid klitoris.
  • Det kan göra ont eller inte kännas skönt att onanera.
  • Det kan göra ont eller inte kännas skönt att ha slidsamlag.

Det kan bli svårt att göra en undersökning vid akuta gynekologiska besvär om du har en mycket liten vaginalöppning.

Kvinnlig omskärelse kan också leda till svårigheter under graviditet, förlossning och gynekologisk cellprovtagning. Det kan också bli svårt att sätta in en spiral om du skulle vilja ha en.

Fäll ihop

Du ska förstå informationen

Du ska förstå informationen

För att du ska kunna vara delaktig i din vård och behandling är det viktigt att du förstår informationen du får av vårdpersonalen. Ställ frågor om du inte förstår. Du ska till exempel få information om behandlingsalternativ och hur länge du kan behöva vänta på vård och behandling.

Även barn ska vara delaktiga i sin vård. Ju äldre barnet är desto viktigare är det.

Du har möjlighet att få hjälp av en tolk om du inte pratar svenska. Du har också möjlighet att få hjälp av en tolk om du har en hörselnedsättning. 

Du ska få information om vilka hjälpmedel  som finns om du behöver det.

Ditt samtycke är viktigt

När du har fått information om vilka alternativ och möjligheter till vård du har kan du ge ditt samtycke eller på något annat sätt uttrycka ett ja. Det gäller även dig som inte är myndig.  

Du kan välja att inte ge ditt samtycke till den vård du erbjuds. Du får också när som helst ta tillbaka ditt samtycke.

Fäll ihop

Att ha sex när du är omskuren

Att ha sex när du är omskuren

Att vara omskuren behöver inte påverka din förmåga att ha eller njuta av sex. Det går både att onanera och ha sex med andra. Här finns tips på saker du kan göra om du känner att du har problem med sex på grund av att du är omskuren:

  • Lär känna din kropp och vad som känns bra för dig. Även om yttre klitoris och området där omkring är skadat, kan du lära dig att använda det som finns kvar för att det ska kännas skönt. Det går nämligen aldrig att ta bort hela klitoris. Den delen av klitoris som är synlig är bara en liten del av hela klitoris, som fortsätter ner bakom blygdbenet
  • Försök hitta andra områden på kroppen om det gör ont eller inte känns skönt att röra något område, som till exempel klitoris. Bröstvårtorna, slidöppningen eller mellangården är exempel på områden som vid beröring kan skapa upphetsning och lustkänslor.
  • Prata med den du har sex med. Berätta vad som känns bra och vad som inte känns bra.
Fäll ihop

Förlossning som omskuren

Förlossning som omskuren

Prata med din barnmorska och berätta att du är omskuren om du vet att du är det. Det kan kännas svårt att prata om att du har blivit omskuren, men det är till stor hjälp inför förlossningen om barnmorskan vet hur du är omskuren. Hen kan till exempel erbjuda dig en öppningsoperation om det är svårt att genomföra en vaginal förlossning på grund av omskärelsen.

Fäll ihop

Vad säger lagen om kvinnlig omskärelse?

Vad säger lagen om kvinnlig omskärelse?

I FN:s deklaration om de mänskliga rättigheterna och i Barnkonventionen står det att alla personer i alla länder har rätt till sin egen kropp och att slippa bli könsstympade.

Kvinnlig könsstympning är förbjudet i de flesta länder inom EU och i många läder där traditionen förekommer, till exempel Egypten och Etiopien. I Sverige är könsstympning förbjudet sedan 1982 och den som bryter mot lagen kan dömas till fängelse. Även om brottet begås i ett annat land, kan en person som normalt bor i Sverige dömas här.

Fäll ihop

Anhörig

Anhörig

Är du orolig för att någon har omskurits eller riskerar att omskäras? Kontakta socialtjänsten eller polisen i den kommun hen bor i.

Fäll ihop

Information på andra språk

Skriv ut (ca 6 sidor)
Senast uppdaterad:
2018-06-11
Redaktör:

Ida Friedmann, 1177 Vårdguiden

Granskare:

Bita Eshragi, gynekolog och förlossningsläkare, AMEL-mottagningen, Stockholm