SMÄRTA OCH HUVUDVÄRK

När du har ont

En skada eller en sjukdom kan göra att du har ont. Ibland kan det vara svårt att hitta den direkta orsaken till att det fortsätter att göra ont. Smärtan kan komma plötsligt och gå över snabbt, eller vara långvarig och pågå i flera månader. Det är viktigt att du som har haft ont länge får rätt råd och behandling och hjälp att hantera din smärta.

Olika typer av smärta

Smärta kan delas in i olika kategorier beroende på vad som orsakar den:

  • Smärta på grund av skadad vävnad, till exempel skador i huden, musklerna eller i skelettet.
  • Nervsmärta. Det kan bero på skador i centrala nervsystemet, alltså i hjärnan eller ryggmärgen. Det kan också bero på skador i så kallade perifera nerver som till exempel vid bältros.
  • Psykogen smärta, som orsakas av psykiska sjukdomar.
  • Smärta där flera orsaker bidrar till att det gör ont.
  • Smärta utan klarlagd orsak.

Smärta på grund av skadad vävnad

Smärta på grund av skadad vävnad kallas det när det gör ont för att en vävnad i kroppen är skadad. Exempel på vävnader är huden, musklerna, blodkärlen och skelettet. Den här typen av smärta är vanlig och de flesta har upplevt den någon gång. När du till exempel bränner dig är det vävnadssmärta du känner. Det gör du även efter en operation eller när du har en inflammation någonstans i kroppen.

Nervsmärta

Nervsmärta beror på skador eller sjukdomar i nervsystemet. Både en direkt skada på nerven och tryck på nerven gör att du kan få ont.

Vid nervsmärta får du ofta störningar i känseln och förändrad känsla i till exempel huden. Smärtan kan även stråla ut i en arm eller ett ben. Ibland kan smärtan komma i attacker, som blixtar. Nervsmärta finns ofta kvar länge och är svårare att behandla än smärta i skadade vävnader.

Här är exempel på sjukdomar och tillstånd som har samband med nervsmärta:

Fantomsmärta är en typ av nervsmärta

Fantomsmärtor efter en amputation hör också till gruppen nervsmärta. Fantomsmärta är när det gör ont i en kroppsdel som inte längre finns. Smärtan beror på förändringar i nervsystemet, det vill säga i hjärnan. Smärtan beror även till viss del på att nervtrådar har skadats.

Avskurna nervtrådar som har börjat växa ut igen är ofta extra känsliga, och du kan få ont vid mycket lätt beröring eller utan någon beröring alls.

Psykogen smärta

Psykogen smärta är smärta som uppstår vid psykisk sjukdom. Smärtan har alltså sin orsak i en svår psykiatrisk diagnos som djup depression eller svår posttraumatisk stress

När det gör ont utan uppenbar orsak

Ibland hittar läkaren varken vävnadsskador eller nervskador som kan förklara varför smärtan finns kvar under en längre tid. Det kan bero på att du har förändringar som inte går att upptäcka med till exempel röntgen eller andra undersökningar. Sådana förändringar kan uppstå vid vissa skador och sjukdomar. Detta kan orsaka långvarig smärta i till exempel ryggen, musklerna och lederna. Det kan också vara så att du inte har fått den behandling som bäst skulle hjälpa mot de besvär du har.

Att ha ont utan att någon direkt skada kan hittas kan till exempel vara något av följande:

Smärtan kan gå över snabbt eller vara långvarig

Du kan få ont plötsligt, och det kan gå över snabbt. Du kan också ha ont under en längre tid.

Plötslig smärta har ofta en tydlig orsak

Plötslig smärta uppstår när du till exempel får ryggskott, slår tån i en tröskel eller opereras. Smärtan går oftast över när skadan läker.

Plötslig smärta kan påverka kroppen på olika sätt. Om du plötsligt får mycket ont kan du börja kallsvettas, bli blek, andas snabbt och ytligt, få hjärtklappning och höjt blodtryck. Du kan också må illa och känna dig yr.

Långvarig smärta kan påverka hur du mår

Långvarig smärta är smärta som finns kvar efter den tid det brukar ta för en skada att läka, vanligen 3 – 6 månader. Du behöver inte ha ont hela tiden för att smärtan ska kallas långvarig. Det kan också handla om smärta som kommer tillbaka gång på gång, till exempel migrän.

Uttrycket kronisk smärta kan vara missvisande eftersom det kan låta som att det gör ont hela livet, men så behöver det inte vara. Den långvariga smärtan kan behandlas med läkemedel och andra åtgärder. Det onda kanske inte går att få bort helt, men kan lindras.

Här är exempel på sjukdomar och tillstånd som kan orsaka långvarig smärta:

När och var ska jag söka vård?

Kontakta en vårdcentral om något av följande stämmer in på dig:

  • Du har långvarig smärta eller behöver råd för att hantera din smärta.

Vänta tills det blir vardag, om det är helg. Många mottagningar kan du kontakta genom att logga in

Kontakta genast en vårdcentral eller en jouröppen mottagning om du har ett eller flera av följande besvär:

  • Du har kraftiga smärtor, till exempel starka bröstsmärtor eller magsmärtor, eller svår huvudvärk.
  • Du har smärta som kommer plötsligt eller kommer i intervaller.
  • Du har smärta och feber och känner dig mycket sjuk.

Om det är stängt på vårdcentralen eller den jouröppna mottagningen, sök vård på en akutmottagning.

Ring telefonnummer 1177 om du vill ha sjukvårdsrådgivning. Då får du hjälp att bedöma dina symtom och råd om vad du kan göra själv.

Vad kan jag göra själv?

Försök att röra på dig så mycket som du klarar av. Det är lätt att bli stillasittande och passiv när du har ont men värken kan bli värre med tiden om du rör dig för lite. Fysisk aktivitet några gånger i veckan ger positiva långsiktiga effekter. De positiva effekterna kan märkas på att musklerna fungerar bättre, på din fysiska och psykiska hälsa och även på själva smärtan.

Gör så här: Börja träna på en låg nivå och öka mer och mer. Konditionsträning och muskelträning är bra, till exempel promenader, stavgång, simning, cykling, skidåkning eller gruppgymnastik. I början kan det göra mer ont och du kan känna det som att du har skadat dig, men det har du nästan aldrig. Kontakta en fysioterapeut om du känner dig osäker.

Här kan du hitta texter och filmer om hur du kan träna på ett enkelt sätt.

Endorfinerna i din kropp ökar när du anstränger dig

Kroppens eget smärtstillande system stimuleras när du rör dig. Bland annat frigörs så kallade endorfiner i blodet samtidigt som blodcirkulationen ökar. Endorfiner är kroppens egna smärtstillande substanser. Du kan öka endorfinerna i din kropp genom att anstränga dig så att du blir varm och svettig i 20 minuter.

Nedstämdhet, oro och stress kan göra att smärtan blir svårare att hantera

Hur du mår påverkar hur du reagerar på att ha ont. Smärtan kan till exempel bli svårare att hantera om du är nedstämd, orolig, sover dåligt, upplever mycket stress eller har problem hemma eller på jobbet.

Om du inte är i psykisk balans kan det bidra till att smärtan blir långvarig. Tänk igenom vilka delar i din vardag som du mår bra av och vilka delar som du mår sämre av och vad som till exempel gör dig stressad. Kanske går det att förändra något så att stressen minskar. Ibland kan du få stöd genom företagshälsovården om stressen beror på något i din arbetsmiljö.

Försök att ta kontroll över smärtan

Ibland kan inte orsaken till smärtan behandlas. Det kan också hända att det onda inte lindras med vanliga metoder inom sjukvården. Då kan du behöva lära dig mer om smärthantering. Att hantera smärtan handlar om att du tar kontrollen över ditt liv, i stället för att låta smärtan styra.

Kognitiv beteendeterapi, KBT, kan vara ett bra stöd i ditt arbete med att försöka hantera smärtan, speciellt om det påverkar din arbetsförmåga.

Behandlingar

Behandlingen beror på vilken typ av smärta du har. Det finns många olika behandlingsmetoder. Följande behandlingar ger effekt under lång tid:

Följande behandlingar ger effekt en kortare tid:

  • avslappning och massage
  • akupunktur
  • kyla eller värme
  • nervblockad.

Ingen metod hjälper vid all slags smärta, behandlingen måste anpassas till varje enskild person.

Det är viktigt att du själv och läkaren har realistiska mål när smärtbehandlingen inleds. Målet med smärtbehandlingen kan vara att få bort det onda i vila, att sova bättre och att få mindre ont eller att få bättre livskvalitet trots att du har ont.

Kunskap och delaktighet är viktigt

En viktig del i behandlingen är att du lär dig att få kontroll över smärtan på olika sätt. Det kan till exempel ske med läkemedel eller psykologiska metoder.  

Du behöver få undervisning och information och få vara delaktig i din egen vård. Det är viktigt för att uppnå en bra smärtbehandling. Även anhöriga behöver få information om smärtan och om olika möjligheter till behandling.

Fysisk aktivitet

Träning som kombineras med kognitiv beteendeterapi, KBT, kan minska vissa typer av långvarig smärta. Du kan också få ett träningsprogram som provats ut av en fysioterapeut, naprapat eller kiropraktor.

Psykologisk behandling

Kognitiv beteendeterapi, KBT, hos en terapeut som är utbildad inom smärtbehandling kan ge bra effekt med eller utan samtidig läkemedelsbehandling.

Målet med den här typen av behandling är inte att ta bort själva smärtan. I stället får du lära dig olika beteenden som gör att du får en bättre kontroll över smärtan. Det kan minska upplevelsen av att det gör ont.

Elektrisk stimulering av nerver, tens

Tens är en smärtlindringsmetod som innebär att nerver under huden stimuleras av elektriska strömmar. Det gör att kroppens eget smärtlindringssystem aktiveras samt att smärtsignaler blockeras.

Om du har svår nervsmärta kan du i stället för tens remitteras till en specialist för behandling med ryggmärgsstimulering. Då opereras en speciell elektrod in mot ryggmärgen och stimuleringen sköts via en dosa under huden.

Smärtstillande läkemedel

Det finns flera olika typer av dels receptfria smärtstillande läkemedel och dels receptbelagda smärtstillande läkemedel. Vilket eller vilka läkemedel du får beror i första hand på om smärtan är plötslig eller långvarig, hur svår du upplever att smärtan är samt dess följder, till exempel sömnstörningar.

Den smärtlindrande effekten och biverkningarna av olika läkemedel kan skilja mycket mellan olika personer. Därför kan det hända att du får testa olika läkemedel. Målet är att du ska hitta ett läkemedel som fungerar bra mot smärtan utan att du får alltför jobbiga biverkningar.

Avslappning och massage

Avslappningsövningar brukar lindra om du har värk som beror på ökad muskelspänning.  Muskler som gör ont spänns lättare som ett försvar för att skydda det som gör ont. Då kan det vara bra att öva avslappning.

Här kan du läsa och lyssna på olika avslappningsövningar.

Massage kan också hjälpa vid smärta, men effekten är oftast kortvarig. Massage ökar blodcirkulationen i musklerna och utsöndringen av endorfiner. Dessutom ökar mängden oxytocin, ett hormon som bidrar till en känsla av lugn och ro.

Akupunktur

Akupunktur kan fungera till viss del mot huvudvärk, nackvärk och tillfälliga inflammationer. Ofta behövs det flera behandlingar under en period. Smärtlindringen kommer för det mesta direkt och kan sitta i från några dagar till flera veckor.

Kyla eller värme kan lindra vid tillfällig värk

Du kan pröva att dämpa tillfällig, lindrig värk med hjälp av kyla eller värme. Kyla kan minska smärtan vid en plötslig skada, till exempel om du stukar foten. Värme kan lindra vid mensvärk eller värk som beror på stela muskler. Du kan till exempel använda en värmedyna.

Nervblockad

Smärta från nerverna kan blockeras på olika sätt. Det kallas nervblockad. Nervblockad ger oftast kortvarig effekt Ibland kan det ge en längre tids smärtlindring, men det är ovanligt. Nervblockader används framför allt som bedövning under och efter operation.

När du får en tillfällig nervblockad sprutas lokalbedövningsmedel in i närheten av nerven. Effekten sitter då i upp till några timmar.

Blockaden kan upprepas några gånger i enstaka fall men bör inte användas som en regelbundet återkommande behandling under lång tid.

På en smärtmottagning kan du få bedömning, behandling och råd om din smärta

Ibland kan du få en remiss till en smärtmottagning från din behandlande läkare som gjort viss utredning av din smärta   På en smärtmottagning samarbetar personer med olika utbildning och yrken för att hjälpa personer som har långvarig smärta. I arbetsgruppen kan specialistläkare, sjuksköterska, sjukgymnast, arbetsterapeut, psykolog och kurator finnas med.

Ett sådant tvärprofessionellt team kan bidra till förståelsen av din smärta från olika kunskapsområden. Det kan vara särskilt värdefullt om det är svårt att sätta en specifik diagnos på din smärta.

På en del smärtmottagningar kan du även få smärtrehabilitering, ofta i grupp, där det ingår flera moment som smärtundervisning och olika fysiska aktiviteter. Där får du lära dig mer om smärta, och hur du kan påverka den på olika sätt.

Det är viktigt att du kan förstå informationen

För att du ska kunna vara aktiv i din vård och ta beslut är det viktigt att du förstår informationen du får av vårdpersonalen. Ställ frågor om du inte förstår. Du kan också be att få informationen utskriven så att du kan läsa den i lugn och ro.

Du har rätt att få hjälp av en tolk om du inte talar svenska. Du har också rätt att få hjälp av en tolk om du har en hörselnedsättning.

Vad händer i kroppen?

Smärtan är en inbyggd skyddsreflex. Den varnar för att något är skadat eller håller på att skadas i kroppen. Den får dig att reagera så att förhoppningsvis inget allvarligt hinner ske.

Smärta är ett komplicerat fenomen och kan beskrivas som en obehaglig fysisk eller känslomässig upplevelse.  

Hjärnan talar om att och var det gör ont

Smärtreceptorerna som finns överallt i kroppen reagerar på värme, cellskador, inflammationer och mekaniskt tryck. När du har en inflammation bildas dessutom ämnen i den inflammerade kroppsdelen som gör att du får mer ont.

Smärtsignalerna startar när smärtnerverna stimuleras. I ryggmärgen sker en omkoppling av smärtimpulserna till nya nervbanor, som leder smärtsignalerna vidare dels till hjärnan men även direkt till kroppens muskler.

Att musklerna får informationen direkt visar sig till exempel när du drar undan handen som lagts på en het platta redan innan du medvetet hunnit känna att det gör ont.

I hjärnan når smärtimpulserna först hjärnans smärtcentrum. Från smärtcentrum går sedan signalerna vidare till hjärnbarken och det är först när de har nått dit som du blir fullt medveten om smärtan och var på kroppen det gör ont.

Smärtsystemets känslighet kan öka över tid

Oavsett vilken orsaken till smärtan är, är det viktigt att du får rätt råd och behandling. De flesta får rätt smärtlindring vid plötslig svår smärta som orsakats av en skada. Vid långvarig smärta är det extra viktigt att vara uppmärksam på sådant som kan förstärka smärtan, till exempel oro.  Annars finns det risk för att smärtsystemet ställer om sig och blir känsligare för smärtimpulser. Smärttröskeln blir lägre och din tolerans kan minska, och smärtan kan sprida sig.  Andra delar av ditt nervsystem kan påverkas när du har haft ont länge. I vissa fall kan smärtans utbredning öka med tiden och leda till att hela smärtsystemet blir överkänsligt.

Undersökningar och utredningar

Om det är möjligt är det bra att inte ta värkmedicin innan du går till en läkare. Det är svårare för läkaren att ta reda på vad smärtan beror på om den har dämpats.

Vid läkarundersökningen brukar du få svara på följande frågor:

  • Var har du ont?
  • Hur länge har du haft ont?
  • Hur började smärtan?
  • Har du haft liknande smärtor tidigare?
  • Har du ont hela tiden eller är det så att smärtan kommer och går?
  • Har smärtan ökat eller minskat sedan den började?
  • Stör smärtan, hindrar den till exempel nattsömnen?
  • Vad lindrar smärtan? Till exempel stillhet, rörelse eller läkemedel?
  • Förändras smärtan när du till exempel äter, rör dig, anstränger dig eller är utsatt för psykiska påfrestningar?
  • Strålar smärtan ut i handen eller foten?

För att beskriva hur det känns kan du använda ord som molande, dov, intensiv, krampaktig, skärande, huggande, stickande, svidande, brännande, ilande, bultande, pulserande eller utstrålande i arm eller ben. Det är bra att tala om vad du själv tror att det onda beror på.

Ibland får du markera på en bild hur smärtan känns

Vid läkarbesöket kan du också få rita in i en figur var du har ont och vilken typ av smärta du upplever i olika delar av kroppen. Figuren kan även användas under behandlingen för att se hur smärtan påverkas.

Vid läkarbesöket kan du få markera på en skala hur smärtan känns.

Smärtan uppskattas med hjälp av en smärtlinjal

Olika människor upplever smärta på olika sätt och den kan vara svår att beskriva. Du kan själv uppskatta hur intensiv smärtan med hjälp av en så kallad Visuell Analog Skala, VAS, på en smärtlinjal. 

Smärtlinjalen har en flyttbar del som kan ställas in längs en linje, där linjens ena ände anger "ingen smärta", och den andra änden "värsta tänkbara smärta". När du har ställt in den flyttbara delen så att den visar smärtans svårighetsgrad, vänder läkaren på linjalen. Där finns i stället siffror längs linjen så att "ingen smärta" motsvarar siffran noll och "värsta tänkbara smärta" motsvarar siffran tio.

En del tycker att det är enklare att visa på en linjal hur ont det gör istället för att beskriva smärtupplevelsen med ord. Smärtlinjalen används även för att se hur smärtstillande medel verkar.

Med hjälp av en smärtlinjal kan du själv uppskatta hur intensiv din smärta är.

Bra att skriva smärtdagbok

Det är också bra om du hemma har skrivit upp när på dygnet du har ont, hur det känns och i vilka situationer du har ont. Om du har med dig din smärtdagbok till läkaren är det lättare att beskriva smärtan.

Läkaren undersöker och föreslår behandling

Hos läkaren får du också genomgå en kroppsundersökning. Ibland behövs även kompletterande undersökningar, som till exempel röntgen eller provtagning.

Utifrån samtalet och undersökningen ställer sedan läkaren en diagnos och ger förslag till behandling.

Att leva med smärta

Långvarig smärta kan påverka hur du mår. Den fysiska och psykiska prestationsförmågan, sömnen och sexlivet kan till exempel påverkas, särskilt om du har ont under en längre tid. Detta kan göra att du känner nedstämdhet och hopplöshet. Smärtan kan även skapa oro för att något är allvarligt fel.

Relationen till anhöriga och arbetskamrater kan påverkas. det kan till exempel bero på att du har försämrad förmågan att klara av sysslor hemma och på jobbet. Det kan också bero på att du mår psykiskt sämre av värken i sig.

Med hjälp av förståelse, bra och anpassad smärtlindring och smärthantering kan din livskvalitet förbättras även om det kan ta lite tid.

Du kan också försöka att göra sådant som du tycker är roligt och stimulerande. Det kan ofta lindra smärtan. Även om du får mer ont av något du gör är det mycket sällan skadligt.

Råd till närstående

Det kan vara svårt att vara närstående till en person som har ont under lång tid. Det kan vara svårt att veta hur du kan hjälpa och stödja på bästa sätt. Ibland kanske du som närstående tar över alla uppgifter i hemmet. Det kanske inte alltid är det bästa, då det kan vara bra för den som har ont att känna sig behövd och att hen bidrar i vardagssysslorna.

Det är bra om du som är närstående kan vara med vid läkarbesök eller besök hos andra behandlare. Då kan du själv få mer förståelse för den långvariga smärtan och få mer insikt i hur du kan stödja på bästa sätt.

Läs mer på 1177.se

Till toppen av sidan