FAKTA OM CANCER

Ärftlig cancer

En del personer har en ärftligt ökad risk att få cancer. Det betyder att risken är medfödd. Det är ovanligt, och alla som har en ärftligt ökad risk blir inte sjuka. En utredning kan visa om det finns risk för ärftlig cancer. Då går det ofta att få hjälp att minska den risken.

I den här texten får du veta mer om ärftlig cancer. Du kan till exempel ha en eller flera släktingar som har haft cancer och undrar om det gör att du också kan bli sjuk.

Du som redan har cancer kan också ha nytta av att ärftligheten utreds.

Vad är ärftlig cancer?

Gener är samma sak som arvsanlag. Alla har gener. Du har ärvt dina gener från de två personer som bidrog med ägget och spermien när du bildades.

Ärftlig cancer är när en gen är förändrad på något sätt när du ärver den. Det kan göra att du lättare får cancer. Det är inte säkert att du får cancer, men risken är ökad. Det är inte heller säkert att förändringen förs vidare till ett barn som ärver gener från dig.

En genförändring ökar risken för någon eller några cancersjukdomar, inte för all slags cancer.

Genförändringen kan ha funnits i en släkt i flera generationer.

Mellan fem till tio procent av all cancer är ärftlig. Här kan du läsa mer om hur cancer uppstår.

Genetiska släktingar har olika betydelse för risken

I den här texten skriver vi nära släktingar och övriga släktingar om dem som kan ha betydelse för att bedöma någons risk för ärftlig cancer:

Nära släktingar

Nära släktingar är genetiska föräldrar, genetiska syskon och genetiska barn.

Övriga släktingar

Övriga släktingar är till exempel genetiska morföräldrar och genetiska farföräldrar, genetiska syskon till dina genetiska föräldrar, dina genetiska kusiner och dina genetiska barnbarn.

Vilka cancersjukdomar kan vara ärftliga?

De här cancersjukdomarna är vanligast av dem som ibland kan var ärftliga:

  • bröstcancer
  • äggstockscancer
  • tjocktarmscancer och ändtarmscancer
  • livmodercancer
  • bukspottkörtelcancer
  • malignt melanom
  • prostatacancer.

Bröstcancer och äggstockscancer kan vara ärftligt

Det här kan tyda på ärftlig bröstcancer eller äggstockscancer: 

  • Du eller en nära släkting har haft bröstcancer före 40 års ålder.
  • Du eller en nära släkting har haft bröstcancer före 50 års ålder, och minst ytterligare en nära eller övrig släkting har haft bröstcancer, äggstockscancer eller bukspottkörtelcancer oavsett ålder, eller prostatacancer före 65 års ålder. En släkting med bröstcancer i båda brösten jämställs med två släktingar som har cancer i ett bröst.
  • Du eller en nära släkting har haft bröstcancer före 60 års ålder, och minst ytterligare två nära eller övriga släktingar har haft  bröstcancer, äggstockscancer, prostatacancer eller bukspottkörtelcancer. En släkting med bröstcancer i båda brösten jämställs med två släktingar som har cancer i ett bröst.
  • Du eller någon släkting är man och har haft bröstcancer.
  • Du eller någon nära eller övrig släkting har haft äggstockscancer oavsett ålder.

En utredning kan göras om en eller flera av punkerna i listan stämmer.

Här kan du läsa mer om bröstcancer, äggstockscancer, prostatacancer och bukspottkörtelcancer.

Tjocktarmscancer, ändtarmscancer och livmodercancer kan vara ärftligt

Det här kan tyda på ärftlig tjocktarmcancer, ändtarmscancer eller livmodercancer:

  • Du eller någon nära eller övrig släkting har haft tjocktarmcancer, ändtarmscancer eller livmodercancer före 50 års ålder.
  • Två eller flera nära eller övriga släktingar har haft tjocktarmcancer, ändtarmscancer eller livmodercancer. En av de släktingarna fick sjukdomen före 60 års ålder.
  • Några av följande sjukdomar finns i din nära eller övriga släkt: tjocktarmscancer, ändtarmscancer, livmodercancer, äggstockscancer, tunntarmscancer, magsäckscancer eller urinvägscancer. Det kan vara en släkting som har flera av sjukdomarna eller flera släktingar som har någon av sjukdomarna.
  • Du eller en annan släkting har många polyper i tarmen.

En utredning kan göras om en eller flera av punkterna i listan stämmer.

Här kan du läsa mer om tjocktarmscancer och ändtarmscancer, livmodercancer, äggstockscancer, tunntarmscancer, magsäckscancer och urinblåsecancer. Du kan läsa om polyper i texten Tumörer och andra utväxter.

Bukspottkörtelcancer och malignt melanom kan var ärftligt

Det här kan tyda på ärftlig bukspottkörtelcancer eller malignt melanom:

  • Två eller flera nära eller övriga släktingar har haft cancer i bukspottkörteln.
  • Två eller flera nära eller övriga släktingar har haft både inflammation och cancer i bukspottkörteln.
  • Två eller flera nära eller övriga släktingar har haft malignt melanom.
  • Tre eller flera nära eller övriga släktingar har haft malignt melanom eller bukspottkörtelcancer.

En utredning kan göras om en eller flera av punkterna i listan stämmer.

Här kan du läsa mer om bukspottkörtelcancer och malignt melanom.

Prostatacancer kan vara ärftligt

Du kan ha en ärftligt ökad risk att få prostatacancer om följande stämmer:

  • Två eller flera nära släktingar och ytterligare en släkting har haft prostatacancer. Minst en av släktingarna fick sjukdomen före 75 års ålder.

Då är det bra om du börjar gå på kontroller från 40 års ålder. Kontakta vårdcentralen så att du får lämna regelbundna PSA-prov.

När och hur ska jag kontakta vården?

Kontakta en cancergenetisk mottagning om något av följande gäller för dig:

  • Du vill ha en utredning eftersom en eller flera saker som kan tyda på ärftlig cancer stämmer. 
  • Det finns en ovanlig cancersjukdom i din genetiska släkt och du vill veta om den kan vara ärftlig.
  • En genetisk släkting har låtit utreda sig och tillåter att du får veta mer om den utredningen.

Cancergentiska mottagningar finns i Umeå, Uppsala, Stockholm, Linköping, JönköpingGöteborg och Lund.

Ring telefonnummer 1177 om du vill ha sjukvårdsrådgivning och hjälp med var du kan söka vård.

Så går en utredning till

Utredningen börjar oftast med att din släkt kartläggs för att se om det finns något som tyder på ärftlig cancer.

Din släkt kartläggs

Du behöver svara på frågor som gör att din släkt kan kartläggas:

  • Hur många genetiska släktingar har du om du räknar tre generationer? Hur gamla är de, eller hur gamla var de när de dog?
  • Vilka i släkten har haft cancer?
  • Vilken sorts cancer har de haft?
  • Hur gamla var släktingarna när de fick cancer?

Kartläggningen kan göras på olika sätt. Du kan få fylla i ett formulär. Du kan bli uppringd eller få komma till mottagningen för att prata med läkaren eller sjuksköterskan som gör utredningen.

Ibland behövs mer information. Då kan du eller en släkting behöva ge tillstånd så att den som gör utredningen får läsa era journaler från andra vårdmottagningar. En annan närstående kan ge sitt tillstånd om det gäller en släkting som är död.

Kartläggningen bidrar till att bedöma om cancern är ärftlig och om det finns en ökad risk att du får cancer.

Genetiskt test ibland

Kartläggningen kan ibland tyda på att det finns en viss gen eller vissa gener som kan testas. Då brukar en släkting med cancer testas först. Du får också testa dig om släktingen har genförändringen. Testet görs med ett blodprov.

Ibland finns ingen genförändring som går att testa, trots att kartläggningen tyder på att cancern är ärftlig.

Du får råd och stöd

Råd och stöd är en del av utredningen. Du får prata om sådant som är viktigt för dig, till exempel:

  • Vad innebär utredningen?
  • Hur kan jag reagera på resultatet?
  • Vad är fördelarna eller nackdelarna med att göra ett genetiskt test, om det är möjligt?
  • Vilken är risken att jag eller mina släktingar får cancer?
  • Vilken hjälp kan jag få?

Utredning om du har cancer eller har haft cancer

Du som redan har cancer kan också få en utredning. Utredningen kan avgöra vilken behandling du behöver, till exempel om du har äggstockscancer.

En utredning kan också vara till hjälp för andra personer i din släkt. Utredningen kan visa att du har en genförändring. Då kan andra personer i din släkt testa sig för att få veta om även de har en ärftligt ökad risk för cancer.

Ibland kan ett genetiskt test göras utan kartläggning, till exempel om du är under 40 år och har bröstcancer. Då finns redan misstanken om ärftlig cancer.

Vad händer om jag har en ärftligt ökad risk för cancer?

Du som har en ärftligt ökad risk för cancer kan få hjälp att minska risken.

Regelbundna kontroller med undersökningar kan upptäcka tidigt om du håller på att få till exempel bröstcancer eller tjocktarmscancer.

En operation kan ibland förebygga cancer. Du kan till exempel erbjudas att operera bort brösten eller äggstockarna om du har en ärftlig risk för bröstcancer eller äggstockscancer.

Var med och påverka din vård

Du har rätt att vara delaktig i din vård när det är möjligt. Vårdpersonalen ska berätta vilka behandlingsalternativ som finns. De ska se till att du förstår vad de olika alternativen betyder, vilka biverkningar som finns och var du kan få behandling.

Hur kan jag reagera på ett besked om ärftlig cancer?

Det finns många sätt att reagera på ett besked om ärftlig cancer eller risk för ärftlig cancer.

Det är vanligt att känna oro för att du själv eller någon annan i släkten ska bli sjuk.

En del känner skuld om de har barn som kan ha ärvt genförändringen. Andra känner skuld för att de själva är friska medan någon annan i släkten har fått cancer.

Men det kan också kännas lugnande att få ett svar, även om svaret är att du har en ärftligt ökad risk för cancer. Kanske är det något du har misstänkt och nu får bekräftat.

Det kan kännas lugnande att få veta att det går att minska risken och att du kommer att få hjälp och stöd.

Vad händer om jag inte har en ärftligt ökad risk för cancer?

Kartläggningen kan visa att du inte har någon ärftligt ökad risk för cancer. Då är din risk att få cancer samma som för alla andra. Ställ frågor om kartläggningen om du tycker att något är oklart.

Här kan du läsa mer om hur cancer uppstår och få svar på vanliga frågor om cancer.

Till toppen av sidan