UNG OCH MÅ DÅLIGT

Att vara orolig

Oro är en del av livet

Att känna oro ibland hör till livet, oavsett hur gammal du är. Olika saker oroar olika människor och en del oroar sig mer än andra.

Ibland vet du orsaken till din oro men ibland finns den där fast du kanske inte riktigt vet varför. I vissa situationer och perioder i livet kan du vara mer orolig än annars. Det kan till exempel vara om du är rädd för att du själv eller någon nära är sjuk. Eller funderingar över din framtid när det gäller plugg och jobb. Du kanske känner dig orolig för att andra tycker att du inte duger eller att du uppfattar dig själv som konstig eller olik alla andra.

En del kan känna sig oroliga över något som ligger utanför den egen personen, som till exempel om en kompis eller förälder inte mår bra. Eller rädsla för att något hemskt ska hända i världen. Ibland kan oron handla om  livet som sådant och har funderingar kring vad som är meningen med livet.

Att vara orolig uppfattas av de flesta som plågsamt, oavsett om det finns en tydlig orsak eller om du inte vet vad oron beror på.

Men oro behöver inte alltid bara vara dåligt. Kanske leder det till att du lättare kan ändra på saker så att det ska bli så bra som möjligt eller att du blir mer alert och beredd på vad som kan hända. Oron kan göra att du blir kreativ och letar efter olika och nya typer av lösningar.

Oron behöver inte stämma med hur det egentligen är

Oro är en känsla och det är inte alltid som känslor stämmer överens med hur det egentligen är. Känslor som du har inom dig styr ofta hur du ser på det som händer runt omkring. Det blir att du letar efter saker och händelser som passar och stärker den känsla du har. Om du till exempel är rädd för att du har en sjukdom söker du kanske både information om den och letar efter tecken och symtom på att du verkligen är sjuk.

Om du är rädd för att inte duga kanske du tolkar andras sätt att tala eller titta på dig som ett tecken på att du verkligen inte duger. Men kanske är det inte alls så egentligen, oron för att inte duga är just en känsla som du själv har och behöver inte innebära att andra verkligen tycker så.

Samtidigt kan en känsla du har aldrig vara fel. Om du är orolig så är den känslan verklig för en själv.

Men om oron tar väldigt mycket tid och plats i ditt liv kan den till och med hindra dig från att göra det du vill. Det i sig kan göra att oron blir värre.

Vad kan jag göra själv?

Ofta kan du hitta sätt att hantera din oro, till exempel genom att fundera på om det finns någon anledning att du oroar dig och att försöka hitta lösningar på det som gör dig orolig. Mindfulness och avslappning kan till exempel vara till hjälp. I bildspelet Ångest kan kännas olika finns tips och råd om vad du kan göra för att det ska kännas bättre.

Ibland kan det hjälpa att prata med någon du har förtroende för. Det kan vara en kompis eller någon annan du gillar som kan hjälpa dig att se saker ur andra synvinklar.

Om du inte vill prata med någon du känner kan du tala med någon i en chatt- eller telefonjour. Här finns någon som lyssnar och som kan ge råd och stöd i hur man ska komma vidare och vart man kan vända sig. Hit kan du ringa anonymt.

När och var ska jag söka vård?

Ibland kan du behöva ytterligare hjälp och stöd för att må bättre. Du kan till exempel behöva göra något åt den situation du oroar dig över eller få hjälp att lära dig hantera din oro på ett sätt så det känns lättare. Du kan börja med att söka hjälp på en ungdomsmottagning, elevhälsan eller en vårdcentral.

Du kan alltid ringa och få sjukvårdsrådgivning på telefonnummer 1177.

Om du mår mycket dåligt och känner att du inte orkar ska du söka hjälp direkt på till exempel en psykiatrisk akutmottagning. Be gärna någon följa med dig.

Skåne

Sök hjälp och stöd i Skåne - vuxen

Vid livshotande tillstånd ska du ringa 112, inte till psykiatrisk akutmottagning.

Hjälp och stöd om du mår dåligt psykiskt

Mår du dåligt?

Både sjukvården och socialtjänsten kan hjälpa dig och det finns många stödgrupper, föreningar och organisationer som är bra att prata med. Alla som jobbar inom hälso- och sjukvården och socialtjänsten har tystnadsplikt. Nedan hittar du information om vart du kan vända dig om du behöver hjälp.

vårdcentralen kan du få hjälp av en kurator eller av en psykolog. Om det behövs, kan du få remiss till specialistpsykiatrin.

Om du mår så dåligt att du behöver hjälp direkt ska du vända dig till en psykiatrisk akutmottagning.

Patient- och närståendeorganisationer

Patient- och stödföreningar kan ge dig information och hjälpa dig att få kontakt med andra i en liknande situation.

I Skåne finns många patient- och närståendeorganisationer för personer som har kontakt med psykiatrin. Där finns möjligheten att träffa andra i liknande situationer.

Telefonjourer

Om du inte vill prata med någon närstående kan det vara en bra början att tala med någon i en telefonjour.

Telefonjourer och rådgivning

Sök hjälp och stöd i Skåne - barn och unga

Vid livshotande tillstånd ska du ringa 112, inte till psykiatrisk akutmottagning.

Hjälp och stöd för barn och unga

Mår du dåligt? Eller mår ditt barn dåligt? Är du lärare, kompis eller finns nära ett barn som du tror mår dåligt? Du som är barn eller ungdom kan få rådgivning, hjälp och stöd i olika situationer. För dig som vill hjälpa ett barn i din närhet finns också stöd att få.

På skola och förskola finns kurator, skolsköterska eller psykolog som du kan prata med. Både sjukvården och socialtjänsten kan hjälpa dig och det finns många stödgrupper, föreningar och organisationer som är bra att prata med. Alla som jobbar inom hälso- och sjukvården och i socialtjänsten har tystnadsplikt.

Nedan hittar du information om vart du kan vända dig om du behöver hjälp.

I Region Skåne

Till alla barnavårdscentraler finns en psykolog knuten. Barnavårdscentralen tar emot barn upp till 6 års ålder.

vårdcentralen kan du få hjälp av en kurator eller av en psykolog.

En väg in heter barn- och ungdomspsykiatrins telefonrådgivning för barn och unga med psykisk ohälsa i Skåne (0-17 år). Du som är barn, ungdom, vårdnadshavare, skolpersonal eller har ett barn som mår dåligt i din närhet, kan ringa dit för hjälp och rådgivning. Kvalificerad personal ger råd och bokar vid behov en tid på en Första linjen-mottagning eller en annan bup-mottagning. Du kan också bli hänvisad till en mottagning utanför psykiatrin, som bättre fyller dina behov. Du når En väg in på 020-51 20 20 vardagar mellan 08:00 och 16:30. Det går också bra att logga in i e-tjänsterna och skicka en egen vårdbegäran.

I din kommun

Din kommun kan ofta hjälpa till om du har det svårt. Via länken nedan hittar du stöd och hjälp inom socialtjänsten för dig som är ung eller är vårdnadshavare i Skånes alla kommuner.

Hjälp och stöd i din kommun

I skolan

På alla skolor, från lågstadiet till gymnasiet, har man tillgång till elevhälsa. De som arbetar där är skolsköterska, skolläkare, skolkurator, skolpsykolog och specialpedagog. Alla skolor måste erbjuda sina elever elevhälsa.

Patient- och närståendeorganisationer

Patient- och stödföreningar kan ge dig information och hjälpa dig att få kontakt med andra i en liknande situation. I Skåne finns många patient- och närståendeorganisationer för personer som har kontakt med psykiatrin. Där finns möjligheten att träffa andra i liknande situationer.

Telefonjourer och hjälp via internet

Om du inte vill prata med någon närstående kan det vara en bra början att tala med någon i en telefonjour. Du kan också få hjälp och rådgivning på internet, till exempel genom Fråga UMO eller BRIS

Mer information om hur du söker psykiatrisk vård i Skåne

UMO om att vara orolig

Till toppen av sidan