BILDUNDERSÖKNINGAR OCH RÖNTGEN

Röntgen av urinblåsan, urinröret och urinledarna på barn

Barn som har svårt att kissa eller upprepade gånger får urinvägsinfektion kan behöva få urinblåsan, urinröret och urinledarna röntgade. Undersökningen gör inte ont men kan kännas lite obehaglig. Som närstående kan du vara med hela tiden.

Undersökningen kallas även miktionsuretrocystografi och förkortas MUCG eller MUC.

Här kan du läsa mer allmän information om röntgen av barn.

Behöver barnet förbereda sig?

Barnet behöver inte förbereda sig hemma på något särskilt sätt. Hen kan äta och dricka som vanligt före undersökningen. Det är bra om barnet nyligen har ätit och inte är väldigt trött när undersökningen ska göras. Det är också bra om barnet kissar före undersökningen så att hen inte bli kissnödig när den pågår.

Syskon bör inte följa med till undersökningen.

Kontrastmedel genom en kateter

Barnet får kontrastmedel genom en kateter i urinröret. Kontrastmedel är en vätska som gör att urinblåsan och urinröret syns tydligare på röntgenbilderna. Medlet tas inte upp i kroppen och är inte skadligt. Katetern är en tunn, mjuk slang som även tömmer urinblåsan på urin.

Förberedelserna med katetern görs samma dag som undersökningen och tar ungefär 15 minuter. På en del sjukhus får barnet katetern insatt direkt på röntgenavdelningen. På andra sjukhus sätts katetern in på en barnavdelning i anslutning till undersökningen.

Bedövning innan katetern förs in

Först bedövas urinrörets öppning med en salva. Sedan förs katetern in. Det kan kännas lite obehagligt, men det gör inte ont. Ibland kan barnet få lugnande läkemedel innan slangen förs in.

Det finns en viss risk för att bakterier kommer in i urinblåsan när katetern förs in. Därför får barnet antibiotika i förebyggande syfte efter undersökningen.

Hur går undersökningen till?

På röntgenavdelningen får barnet först ta av sig byxor, underkläder och eventuell blöja. Sen får hen lägga sig på rygg på ett undersökningsbord. Röntgenkameran är ovanför barnet.

Därefter förs kontrastmedel sakta in genom katetern i urinröret och vidare upp till urinblåsan. Kontrastmedlet gör att barnet blir kissnödig.

Efter ett tag syns urinblåsan tydligt på röntgenbilderna. Bilder tas dels när blåsan är fylld, dels när barnet kissar ut kontrastmedlet och blåsan pressar ihop sig. Då kan läkaren se om barnet har så kallad reflux, som innebär att urinen åker tillbaka upp mot urinledaren och njuren.

Barnet är vaken hela tiden. Undersökningen gör inte ont, men kan kännas lite obehaglig. Barnet behöver ligga stilla under undersökningen. Ta därför gärna med någon leksak som hen tycker om.

Undersökningen brukar ta mellan 30 och 90 minuter.

Du kan vara med hela tiden

Som närstående kan du vara med vid undersökningen. Det finns skyddsförkläde att låna för att du inte ska utsättas för onödig röntgenstrålning. Tala om för vårdpersonalen om du är gravid.

Vad kan undersökningen visa?

Undersökningen kan till exempel vara till hjälp för barn under ett år som har svårt att kissa och för barn som ofta får urinvägsinfektion.

Kan visa om barnet har reflux

Urin bildas i njurarna. Urinen passerar därefter urinledaren, ner i urinblåsan och sedan i urinröret. En slags ventil som bildas i skarven mellan urinledaren och urinblåsan ser till att urinen inte åker uppåt igen. När ventilen inte fungerar som den ska åker en del av urinen tillbaka upp i urinledaren, vilket kallas reflux. Vid reflux kan bakterier lättare ta sig upp.

En röntgenundersökning kan visa om det är reflux som är orsaken till att barnet fått urinvägsinfektion flera gånger. Undersökningen kan också visa om ventilen släpper tillbaka urin uppåt mot njurarna. Dessutom kan röntgenundersökningen visa om blåsan töms ordentligt när barnet kissar och om det finns några förträngningar i urinröret.

Hur mår barnet efteråt?

Efter undersökningen kan barnet ha lite ont och känna att det svider när hen kissar. Det kan även komma lite blod i urinen efter katetern som har legat i urinröret. Obehaget brukar gå över efter ett par timmar.

Hur får jag reda på undersökningsresultatet?

Efter undersökningen analyserar en läkare bilderna. Hen skickar sedan svaret till den läkare som bestämde att barnet skulle undersökas. Ni får oftast svar inom en vecka, men ibland går det fortare än så.

En röntgenundersökning är inte skadlig

En röntgenundersökning kan vara till stor nytta för att ställa diagnos och behandla olika skador och sjukdomar. Vid varje undersökning går röntgenstrålar genom kroppen, men stråldosen är anpassad så att den blir så liten som möjligt. Här kan du läsa mer om strålning vid röntgenundersökningar.

Påverka och delta i ditt barns vård

Du kan söka vård för ditt barn på vilken vårdcentral eller öppen specialistmottagning du vill i hela landet. Ibland krävs det remiss till den öppna specialiserade vården.

Du ska förstå informationen

Du ska vara vara delaktig i ditt barns vård. Därför är det viktigt att du förstår informationen som du får av vårdpersonalen. Ställ frågor om det behövs. Du ska till exempel få information om behandlingsalternativ och hur länge barnet kan behöva vänta på vård och behandling.

Du har möjlighet att få hjälp av en tolk om du inte pratar svenska. Du har också möjlighet att få hjälp av en tolk om du har en hörselnedsättning.

Ju äldre barnet är desto viktigare är det att hen får vara delaktig i sin vård.

Så kan du förbereda barnet för besök i vården

Både du och barnet kan ha funderingar och frågor inför ett besök i vården. Det är bra om ni kan förbereda er hemma. Det finns olika tips beroende på hur gammal barnet är.

Till toppen av sidan