Operation för att minska hög muskelspänning i benen - SDR

Innehållet gäller Skåne

Selektiv Dorsal Rhizotomi är en operation för vissa barn som har cerebral pares, CP. Operationen brukar förkortas SDR. Den görs för att minska på hög muskelspänning i benen som kallas spasticitet.

Operationen SDR görs i första hand på barn som är i förskoleåldern. Operationen underlättar träning av muskelstyrkan.

När muskelspänningen minskar blir det lättare att sitta med god balans och att röra sig. Barn som har ont av muskelspänningen kan även få mindre smärta efter operationen.

Förberedelser

En utredning görs av barnneurolog och fysioterapeut innan operation kan bli aktuellt. I Skåne genomförs utredningen på barn- och ungdomsmedicinmottagningen på Skånes universitetssjukhus i Lund.

Barnets funktionsförmåga och förutsättningar undersöks under utredningen. Undersökningen tar reda på om operation är en lämplig behandling för barnet.

Så går behandlingen till

Barnet är sövt med narkos under operationen som görs för att minska spasticitet. Operationen tar sex till åtta timmar.

Spasticitet beror på överaktivitet i reflexbanorna i benen. Det finns nervrötter som leder information från benens muskulatur tillbaka till ryggmärgen. Överaktiviteten minskas genom att skära av delar av dessa nervrötter i ryggen.

Habilitering efter operationen

Sammanlagt vårdas barnet tio dygn på Skånes universitetssjukhus. De avslutande två veckorna av operationsperioden tränar barnet på BarnRehab Skåne i Lund. Det görs genom individuellt anpassade aktiviteter i lekfull miljö.

Efter sammanlagt fyra veckor fortsätter fysioterapeuten på er lokala habilitering att se till att barnet får träningsinsatser i sin vardag.

Efter operationen kommer barnet få en successivt ökad träning. Träningen hjälper barnet att komma i gång med att röra sig och bli allt mer aktiv.

Regelbundna återbesök med funktionsuppföljningar till sjukgymnast eller fysioterapeut och barnneurolog erbjuds åtminstone upp till fem år efter operationen.

Så mår ditt barn efteråt

Barnet vaknar efter operationen med en förälder vid sin sida. Efter narkosen är barnet ofta illamående och behöver dropp för att få i sig vätska.

Under de första fem dygnen efter operationen ligger barnet plant för att kunna få smärtlindring via läkemedelspump. Barnet behöver också hjälp för att vända sig i sängen de första dygnen.

Komplikationer och följdsjukdomar

Barnet får förebyggande antibiotika i samband med operationen vilket minskar risken för infektioner. Narkos innebär en något ökad risk för lunginflammation efter en operation.

Den första månaden efter operationen kan barnet ha en övergående pirrande känsla i huden på benen.

Påverka och delta i din vård

För att du ska kunna vara delaktig i ditt barns vård är det viktigt att du förstår informationen du får av vårdpersonalen. Ställ frågor om du inte förstår. Du har möjlighet att få hjälp av en tolk om du inte pratar svenska. Du har också möjlighet att få hjälp av en tolk om du har en hörselnedsättning.