NÄR BARN MÅR DÅLIGT

Skolfrånvaro kan ha många orsaker

Ibland märks det i skolan när barn inte mår bra. Det kan ha med skolan att göra, men kan också handla om annat. Det finns många sätt att lösa problemen så barn får den utbildning de har rätt till.

Den här texten riktar sig till vårdnadshavare med barn i åldrarna sex till arton år. Det handlar om barn som har problem i skolan och därför inte vill gå i skolan. Texten handlar om ogiltig skolfrånvaro, som i vardagligt tal kallas för skolk. 

Barn från sex år ska gå i skolan

Skolplikten inträder höstterminen det kalenderår då barnet fyller sex år. Det betyder att barnet ska delta i skolans verksamhet om det inte finns giltiga skäl att inte göra så. Varje år stannar tusentals barn hemma från skolan. Det gör att de missar rätten till utbildning som alla barn har. Det kan leda till utanförskap och problem senare i livet.

Vad kan problemen bero på?

Skolk behöver inte bara bero på skolan som arbetsmiljö. Det kan också bero på barnets sociala situation och på hur barnet mår.

Skolan som arbetsmiljö:

  • Barnet kan ha blivit mobbat i skolan utan att någon har upptäckt det.
  • Barnet kanske inte får den hjälp i skolan som hen behöver, hen kan till exempel ha mycket hög begåvning och därför känna att undervisningen inte angår hen.
  • Barnet kanske inte har fått rätt förutsättningar att samarbeta med andra.
  • Barnet kanske inte är engagerad i ämnet på grund av dålig pedagogik och för få utmaningar.
  • Elevhälsan och samarbetet med socialtjänsten kanske fungerar dåligt.
  • Skolan kanske lägger för stor vikt på självständigt arbete, vilket inte alla barn klarar av.
  • Det kan vara för många lärarbyten och för stora klasser. Det kan leda till stress och koncentrationssvårigheter hos en del barn.

Barnets sociala situation och hur barnet mår:

  • Barnet kanske har svagt stöd hemifrån på grund av till exempel sjukdom, skilsmässa eller arbetslöshet. Dålig ekonomi i hemmet kan göra det svårt att delta i aktiviteter som kostar pengar, vilket kan leda till utanförskap.
  • Du som vårdnadshavare kanske har för höga eller för låga förväntningar på ditt barn.
  • Det kan finnas ett grupptryck hos barnets kompisar att inte gå till skolan.
  • Betygshets och prestationskrav kan stressa ditt barn.

När ska jag kontakta skolan?

Det första du som förälder bör göra är att prata med ditt barn om orsaken till att hen skolkar. Handlar det om mobbing? Läs mer här. 

Du behöver se vad du och barnet kan göra tillsammans för att lösa problemen.

Om det inte räcker ska du ta kontakt med ditt barns mentor eller lärare. Får du inte hjälp av ditt barns mentor eller lärare ska du prata med skolans rektor. Dokumentera allt som sägs och görs. Skriv en logg för dig själv att använda som stöd för fortsatta kontakter.

Får du inte hjälp av rektorn ska du vända dig till skolans huvudman. En huvudman är den som driver skolan. Det är huvudmannen som har ansvar för att verksamheten följer de regler som gäller. Huvudmannen är skyldig att ta emot och utreda klagomål.

Du kan vända dig till den kommunala förvaltning som har ansvaret, till exempel skol- eller utbildningsförvaltningen, om det är en kommunal verksamhet. Om det är en fristående verksamhet ska du vända dig till det företag eller den organisation som driver verksamheten.

Titta på skolans webbplats. Det ska finnas information där. Rektorn ska också kunna berätta hur det fungerar när du vill lämna klagomål och vart du ska vända dig.

Du kan också välja att anmäla direkt till Skolinspektionen och Barn- och elevombudet. 

Vad kan jag göra själv?

Uppmuntra ditt barn att berätta om skolan. Om barnet mår dåligt kan det visa sig på många olika sätt:

  • Barnet sover sämre.
  • Barnet har sämre aptit.
  • Barnet är irriterat och lättretligt.
  • Barnet är ledset och nedstämt.
  • Barnet har ofta huvudvärk och ont i magen.
  • Barnet har sämre resultat i skolan.
  • Barnet vill inte gå till skolan.

Det kan vara bra att utreda vidare om barnet har någon neuropsykiatrisk diagnos som till exempel adhd eller autismspektrumtillstånd. Tre av fyra barn med hög skolfrånvaro har en sådan diagnos.

Vad kan skolan göra?

Barn som skolkar behöver hjälp från många olika håll. Det är viktigt att många vuxna samverkar kring barnet. Det kan förutom vårdnadshavarna vara bland annat socialtjänst och barn- och ungdomspsykiatrin, bup. Det är viktigt att stärka de barn som skolkar så att deras egen motivation ökar. Hur man stärker ett barn med skolfrånvaro är olika från fall till fall.

Skolan ska erbjuda barn en bra arbetsmiljö, där undervisningen är anpassad och där det finns bra rutiner för att rapportera frånvaro.

Det är skolans ansvar att utreda skolfrånvaro och skapa en trygg miljö för alla barn. Enligt skollagen ska det finnas en elevhälsa, där skolläkare, skolsköterska, psykolog, kurator och personal med specialpedagogisk kompetens ingår. Elevhälsan har bland annat i uppdrag att upptäcka och stödja barn som har det svårt i skolan av olika anledningar.

Det bör också finnas elevrådsrepresentanter och elevskyddsombud.

Skolinspektionen och Barn- och elevombudet finns till för att hålla koll på att det fungerar.

Här kan du se en film från Skolinspektionen om barns rättigheter i skolan.

UMO om problem i skolan

Här finns länkar till texter på UMO, ungdomsmottagningen på nätet:

Att må dåligt

Tips för att må bättre i skolan

Mobbning

Skåne

Sök hjälp och stöd i Skåne - barn och unga

Vid livshotande tillstånd ska du ringa 112, inte till psykiatrisk akutmottagning.

Hjälp och stöd för barn och unga

Mår du dåligt? Eller mår ditt barn dåligt? Är du lärare, kompis eller finns nära ett barn som du tror mår dåligt? Du som är barn eller ungdom kan få rådgivning, hjälp och stöd i olika situationer. För dig som vill hjälpa ett barn i din närhet finns också stöd att få.

På skola och förskola finns kurator, skolsköterska eller psykolog som du kan prata med. Både sjukvården och socialtjänsten kan hjälpa dig och det finns många stödgrupper, föreningar och organisationer som är bra att prata med. Alla som jobbar inom hälso- och sjukvården och i socialtjänsten har tystnadsplikt.

Nedan hittar du information om vart du kan vända dig om du behöver hjälp.

I Region Skåne

Till alla barnavårdscentraler finns en psykolog knuten. Barnavårdscentralen tar emot barn upp till 6 års ålder.

vårdcentralen kan du få hjälp av en kurator eller av en psykolog.

En väg in heter barn- och ungdomspsykiatrins telefonrådgivning för barn och unga med psykisk ohälsa i Skåne (0-17 år). Du som är barn, ungdom, vårdnadshavare, skolpersonal eller har ett barn som mår dåligt i din närhet, kan ringa dit för hjälp och rådgivning. Kvalificerad personal ger råd och bokar vid behov en tid på en Första linjen-mottagning eller en annan bup-mottagning. Du kan också bli hänvisad till en mottagning utanför psykiatrin, som bättre fyller dina behov. Du når En väg in på 020-51 20 20 vardagar mellan 08:00 och 16:30. Det går också bra att logga in i e-tjänsterna och skicka en egen vårdbegäran.

I din kommun

Din kommun kan ofta hjälpa till om du har det svårt. Via länken nedan hittar du stöd och hjälp inom socialtjänsten för dig som är ung eller är vårdnadshavare i Skånes alla kommuner.

Hjälp och stöd i din kommun

I skolan

På alla skolor, från lågstadiet till gymnasiet, har man tillgång till elevhälsa. De som arbetar där är skolsköterska, skolläkare, skolkurator, skolpsykolog och specialpedagog. Alla skolor måste erbjuda sina elever elevhälsa.

Patient- och närståendeorganisationer

Patient- och stödföreningar kan ge dig information och hjälpa dig att få kontakt med andra i en liknande situation. I Skåne finns många patient- och närståendeorganisationer för personer som har kontakt med psykiatrin. Där finns möjligheten att träffa andra i liknande situationer.

Telefonjourer och hjälp via internet

Om du inte vill prata med någon närstående kan det vara en bra början att tala med någon i en telefonjour. Du kan också få hjälp och rådgivning på internet, till exempel genom Fråga UMO eller BRIS

Mer information om hur du söker psykiatrisk vård i Skåne

Till toppen av sidan